BaraBen.com: september 2009

2009/09/30

Gais derbybomb: Pelle Blohm gör comeback

5 DAGAR KVAR. Niclas Alexanderssons återinträde i Blåvitt har skrämt livet ur Gais ledning. För att kontra IFK Göteborgs uppseendeväckande värvningskupp så förs det nu långt gångna samtal om att fotbollsexperten och finliraren Per Arne "Pelle" Blohm, 42 år, ska comebacka i den fulaste av tröjor.

- Kan han den där jag kommer inte ihåg namnet vad han heter börja träna igen så kan väl jag, ska Blohm ha sagt enligt en nära källa.

Mittfältaren, erfar BaraBen, ska då tas in i en "NHL-roll" och helt enkelt göra livet surt för Alexandersson. Rollen - som egentligen skulle passa de flesta i truppen - delas ut till den spelare som inte har några egentliga talanger mer än att kunna ligga ett halvt steg bakom sitt punktmarkeringsmål.

Det blev bara två år hos "mesta västarna" för Blohm - år 2000 åkte han och gaisarna ur allsvenskan.
I Gaiskretsar är Blohm känd fär ramsan ”Blohm står när de andra faller" men blev efter derbyt 2000 även känd i Blåvittkretsar.
Då under ramsan "Blohm faller när Rosenqvist sparkar".

AIK:s ledning i krismöte inför seriefinalen

2009/09/29

Frusen och usel insats av U21

U21. Det brukar vara roligt att se vårt Blåvita U21-lag spela boll. Det var det inte i kvällens match mot Ängelholm. Verkligen inte. Det var kallt och jävligt och spelet var rent utsagt uselt långa stunder.

Första halvlek passerar bara förbi i en orgie av misstag, chanspassningar och oordnat spel. En av få som kvittera ut godkänt i denna halvlek är Tobias Sana. Han försöker åtminstone och skapar en hel del, utan att tappa boll allt för enkelt som i stort sett alla andra ägnar sig åt. Ängelholm skapar förvisso inte så mycket heller men när dom gör det känns det tyvärr farligt. Samspelet mellan Kalle Svensson och Toumo Turunen är obefintligt. Kalle är den som är bäst av de två i första halvlek där Toumo verkligen inte gör många rätt.

Framåt händer inte nånting på hela halvleken. Kalle är farlig på ett par hörnor men i övrigt ser man inte mycket av det fina spel som brukar prägla U21-matcherna. Fina överlapp, bra kombinationer, skott utifrån. Nada. Första halvleken slutar således 0-0.

I andra halvlek blir det iallafall lite bättring. IFK tar tag i spelet från början och visar vilket lag som skall föra matchen. Sana är nu än mer delaktig i spelet och är den som hela tiden skapar farligheter. Trots det som händer ett par minuter senare är han solklart matchens bästa spelare. Och vad är det då som kommer hända? Jo, vi tilldelas en straff efter att Kalle blivit nedriven i straffområdet i en situation som följer på en hörna. Sana går fram och slår den men sätter den i stolpen och ut. Där kändes det som att det fanns en chans att börja punktera den här matchen men den missades.

Istället gör Ängelholm 1-0 efter att en av deras anfallare löjligt enkelt rinner igenom vårt mittförsvar och enkelt sätter bollen bakom en annars väldigt bra Marcus Sandberg. Nu är det kärvt läge, minst sagt.

Blåvitt trycker på och äger verkligen spelet men har svårt att komma till de riktigt farliga chanserna. Efter en hörna kommer dock den eftrerlängtade kvitteringen då Jakob trycker in bollen efter en trippelchans i boxen.

Det återstår nu ca en kvart av matchen och denna domineras av IFK Göteborg som sätter en väldig press mot de gulas mål. Chanserna kommer, främst från Sanas fötter, men det blir trots allt aldrig extremt farligt. Noggrannheten, som Eilert alltid tjatar om, är lika med noll framför mål och istället kommer Ängelholm i ett par farliga kontringar. Dessa resulterar dock som tur är inte heller utan matchen slutar således 1-1.

Det här är match som vårt U21-lag skall vinna. Det vet alla som var där och tittade och alla som spelade. Att inte göra det är långt ifrån godkänt. Tobias Sana och Marcus Sandberg som tidigare nämnts är två av otroligt få som kan kvittera ut godkänt betyg. Sana är tillochmed riktigt bra stundtals men straffmissen drar ner intrycket en aning. William glimtar till stundtals och höjer sig något i andra halvlek innan han blir utbytt. Laget i övrigt svarar för en blek insats.

Nästa match i U21-slutspelet är nästa tisdag mot Öis, och då krävs det vinst. Om det sedan räcker för avancemang är en annan femma.

Olofs intryck: Nej, detta var väl ingen höjdare. IFK Göteborg var det spelförande laget och hade mest boll men anfallsspelet gick i stå i och med att Ängelholms backlinje orkade haka på Williams rusher och lyckades störa honom. Därför fick han oftast vända upp och leta passningsalternativ istället för att avsluta och det bromsade upp anfallen. Man lyckades skapa några hyggliga chanser efter lite bollande runt backlinjen och med lite tur hade Robin Alnäs lyckats få in bollen vid två tillfällen när hans avslut styrdes av täckande ben först stolpe ut och sen strax utanför.

Målet görs av Jakob Johansson där han fullkomligt dönar in bollen på volley efter att ett avslut räddats på mållinjen vid en tilltrasslad hörna. Med Robin Alnäs två borttäckta skott från nära håll i minnet gick det ett sus genom publiken när det första avslutet täcks på samma vis, bollen skulle tydligen inte gå in idag, men så följdes suset upp med ett förlösande jubel sekunden efter när Jakob distinkt trycker in bollen. Åtminstone den sekvensen värmde.

Vad gäller spelarinsatserna så Sana var bra och man spelade oftare på hans kant än på högerkanten, vilket är förståeligt för det blev bra mycket mer åka av när bollen var på vänsterkanten än nån annanstans. Synd att han brände straffen för det förstörde en tio minuter av hans match då han verkade ha svårt att släppa missen och gick och hängde med huvudet istället.

Även målvakt Sandberg skötte sig bra där han vid ett flertal tillfällen tvingades till kvalificerade räddningar när ängelholmare lyckats ta sig igenom mittförsvaret.

IFK Göteborg försöker forcera in ett vinstmål de sista minuterna men man är aldrig riktigt nära att lyckas. Kallt var det också. Vintern kom fort i år!

Nu är det måstematch mot ÖIS nästa tisdag som gäller. Samtidigt måste Ängelholm förlora mot Malmö FF och sen är det en målskillnadsaffär som avgör ifall säsongen är över eller ej.

Den nyfikne hittar fler bilder här.

AIK:s spelare uppviglar fansen att hata Göteborg

Faksimiler: Magnusneck.se

AIK:s Antônio Flávio till hatattack mot Göteborg.

"Alex" tillbaka på Kamratg... ehh i Skatås

ALEXKOLL. En riktigt stor skara änglar, journalister och annat löst folk besökte Niclas Alexanderssons comebackträning. Passet varade i drygt 1,5 timme på en av konstgräsplanerna i natursköna Skatås.

"Alex" visade i den inledande passningsövningen att känslan verkar finnas kvar, men efter det blev det inte mycket boll för vår nygamle mittfältare. Två olika anfalls/inläggsövningar togs vid där Niclas fick en central roll. Ute till vänster var Bärkroth och Dyrestam, och inläggare från höger var "Sella" och Lund.

Niclas Alexandersson är tillbaka!

Det gula demonförsvaret i anfallsövning 1: Rehn, Olsson, Olausson.

Soligt och mycket folk i Skatås.

Nedjoggning: "Alex" och Thomas Olsson.

Eftertraktad av murvlarna.

Det snackades om att "Alex" skulle spela med U-21 senare i dag, men han finns alltså inte med i truppen som klockan 18.00 möter Ängelholm på Valhalla. Turunen, "JJ", Sana och Kalle Svensson spelar matchen och tränade alltså inte. Inte heller någon av de skadade spelarna syntes till. Hysénklanen var ändå representerad då Glenn Hysén var på plats. Inte heller Hjalmar Jonsson tränade - av oklar anledning.

"Det finns alltid en plats för dig Alex"

feldgraus femma

FELDGRAUS FEMMA. Ibland vill man bara lägga sig och sova efter att ha sett IFK spela. Sova ikapp morgondagen för att med stolt blick och höjt huvud kunna gå runt på stan, på skolan, på sin arbetsplats och veta att IFK gjort en stolt. Eller sova ikapp morgondagen för att slippa tänka mer på förlusten man just bevittnat. Ibland vill man sova bara för att man ska upp tidigt nästa dag. Varje gång är det lika lönlöst. Vid vinst är det omöjligt att somna för att man vill läsa, uppleva, känna och dagdrömma så länge man bara kan. Vid poängtapp är det som att kroppen vill straffa en genom att vägra sova, bara för att man utsatt den för ännu en meningslös dag.

Och värre är det när Blåvitt ligger just där man vill att de ska ligga, i toppen. Jag träffade en Malmökompis, som naturligtvis håller på MFF, i veckan som gick. Vi diskuterade lite allt möjligt, bland annat kärlek. Han var nykär och berättade om den där känslan av skräckblandad förtjusning, att vara nervös för minsta lilla, att vara så högt uppe bland molnen men ändå så rädd för att när som helst trilla ner därifrån. Hur han på ett sätt avundades mig som inte var nykär. Men jag tyckte att jag i det läget ändå kände igen mig. Det var då det slog mig att det är just de känslorna man har när Blåvitt är i guldstriden. Jag svarade att jag på ett sätt var avundsjuk på honom också, som håller på MFF som ligger i ingenmansland, där varje vinst värmer lite lagom och varje förlust kan tas med en klackspark. Istället för att med skräckblandad förtjusning se IFK i toppen av tabellen, nervös för minsta lilla. Högt uppe bland molnen när AIK förlorar mot Helsingborg.

Och nere med en smäll på marken nu, ett par dagar efter förlusten mot Kalmar. Att vi ligger i sämsta tänkbara läge sett till min mentala och fysiska hälsa. Inte avsågade från SM-guldet men ändå så långt därifrån. Och jag pallar det inte.

Kalmar FF, borta
5-2 poäng: Utgår.
1 poäng: Elmar Bjarnason - Bäst på plan i en match där igen i Blåvitt var speciellt bra.
-1 poäng: Sebastian Eriksson - Hur jävla korkad får man vara?

Totalt efter 25 omgångar
1. Tobias Hysén - 43 poäng
2. Kim Christensen - 37 poäng
3. Gustav Svensson - 32 poäng
4. Ragnar Sigurdsson - 28 poäng
5. Sebastian Eriksson - 25 poäng
6. Stefan Selakovic - 17 poäng
7. Elmar Bjarnason - 16 poäng
7. Pontus Wernbloom - 16 poäng
9. Mattias Bjärsmyr - 13 poäng
9. Hannes Stiller - 13 poäng
11. Niklas Bärkroth - 12 poäng
12. Mikael Dyrestam - 10 poäng
12. Robin Söder - 10 poäng
14. Erik Lund - 9 poäng
15. Hjalmar Jonsson - 8 poäng
16. Thomas Olsson - 7 poäng
16. Publiken - 7 poäng
18. Adam Johansson - 6 poäng
18. Jakob Johansson - 6 poäng
20. Tobias Sana - 5 poäng
21. Joel Alme - 3 poäng
21. Nicklas Carlsson - 3 poäng
23. Tränarna - 2 poäng
24. Kamal Mustafa - 1 poäng

2009/09/28

Det är nya tider nu

7 DAGAR KVAR Det här är gais:

GP, den 12 februari 2007:

"Egentligen är det inget märkligt, att Gais tar sikte mot SM-guld, stärker sitt egna kapital, ökar omsättningen och utnyttjar sitt unika kontaktnät på spelarmarknaden. Det är nya tider nu.

"I like Gais" står det tryckt på den stora, svartvita bild av en trixande Sten-Åke Cederhök i entrén till nya komplexet på Gaisgården upp i Delsjöterrängen. Allt fler gör det. Bankerna. Företagarna. Fotbollsspelarna. Och supportrarna. Rundvandringen bland sandsäckar, försäsongsvikter, gigantiska tvättmaskiner, nykaklade duschrum och NHL-stora omklädningsrum ger en varm känsla i magen. Här, där Gais satsade fjolårets miljonöverskott i stället för på möjliga spelarförstärkningar, läggs grunden för framtiden. Det handlar om svensk fotbollslyx. Tilltaget och genomtänkt. Klokt och bestående. (...)

Siktar på guld
2009 skall Gais utmana om SM-guld, ha ett eget kapital på tio miljoner och omsätta 50 miljoner kronor. 2003 var omsättningen 8,5 miljoner, serietillhörigheten division 2 och luften svårare att andas. Nu skall en anställd säljare på marknadssidan bli två, publiken öka till 10 000 i år och ta ytterligare glädjeskutt uppåt med den nya arenan nästa år. (...)"

2009/09/27

Back in the game!

GULDJAKT. Som en bomb slog uppgifterna ner ikväll om att Niclas Alexandersson är på väg att göra comeback i IFK Göteborg. Om uppgifterna från Aftonbladet och Expressen stämmer så börjar Alex träna med laget redan på tisdag. Imorgon måndag är laget träningsledigt.

Är detta bra eller dåligt? Blir Alex en förstärkning i guldstriden eller hade det varit mer rätt att satsa på de spelare som finns tillgängliga, eller satsa på någon yngre talang? Ordet är fritt...

Uppdaterat: Alex är klar!

Vad gjorde du igår kväll...

...Dulee Johnsson?

2009/09/26

Det kan vara här vi missade guldet

TABELL-TANKAR. På grund av jobb kunde jag idag inte bege mig till Kalmar för att se de blåvita spela. Däremot lyckades jag ta mig hem i god tid till matchen. Redan tidigare har jag sagt att Kalmar borta skulle bli en svår uppgift, men vågade ändå räkna hem iallafall en poäng.

Nu blev det som vi alla vet inte så, vi fick istället inte med oss en enda poäng och det är i dagsläget fördel AIK, och jag är helt övertygad om att de vinner över Djurgården på Måndag. Trots att vi faktiskt har chans att ta igen de tre poängen i en eventuell guldmatch känns det som dagens match mycket väl kan vara den punkt vi kan sätta fingret på när säsongen är slut. Det kan vara den match som gjorde att vi missade guldet. Inte på grund utav att vi tappade poäng, utan på grund av att vi tappade spelare inför kommande match.

Man kan tycka att GAIS hemma inte ska vara någon större match. Vi vann mot de senaste mötet, vi är oslagna på nya arenan… Jari, jari, jari… Problemet med den matchen och den som kommer är att vi hade en helt annan trupp i det mötet. Vi hade inte ett gäng skador och två avstängda spelare. I nästa möte mot GAIS saknar vi, förutom skadade Hysén även Bjarnason, och Sebastian Eriksson. Den sistnämnde gjorde för övrigt en av sina sämsta matcherna och det är helt otroligt att han ens kommer på tanken att filma när han redan sitter inne med ett gult kort. Hjärnsläpp eller frustration spelar ingen roll, så orutinerat får man inte bete sig.

Men Sebastian är inte den största förlusten inför nästa match. Nej, den största förlusten är den spelare som den senaste tiden utmärkt sig mest på plan. Det är tveklöst Bjarnason som visat mest vilja, mest inställning och faktiskt bjudit på en och annan teknisk finess. Att ersätta honom blir svårt. That's it, så är det bara!

Med en skadad Hysén och avstängda Eriksson och Bjarnasson kan GAIS-matchen bli en riktigt jobbig uppgift. Om vi skulle gå poänglösa även i det mötet kan det mycket väl vara det som gör att vågskålen väger över och det blir AIK som tar hem guldet. Jag säger inte att det blir så, men efter dagens match är det inte svårt att måla upp det mardröms-scenariot.

De okända bröderna Elm...

2009/09/25

Pre-Silly Season!

Vilka tycker ni Blåvitt skall hugga på när lagen försöker skramla ihop lite pengar?

En Gais-bild säger mer än en miljard ord

(Klicka på bilden för större variant.)

Kalmar förbereder för Kims ankomst...

Röstkuppa med Baraben.com

DN.se a.k.a "AIKs pressavdelning" har idag en omröstning om Kim ska "straffas i efterhand för att han flyttar stolpar?".

Oavsett vad man tycker om Kims (och de andra allsvenska målvakternas) tilltag så är det inte svårt att förstå att DN som opinionsbildare, om än med Ranelidsk övertro på sin egen betydelse, försöker att hetsa upp någon slags lynchstämning för att hjälpa sitt kära AIK, genom att få Kim avstängd eller liknande. För en företeelse som borde rendera på sin höjd ett gult kort.

Så, vänner, gå in och rösta NEJ, och gör det nu. Tyvärr har jag inte luskat ut någon direktlänk till omröstningen men den ligger i skrivande stund högst upp på sportavdelningen.

http://www.dn.se/sport/

FÖRTYDLIGANDE:
Det är ingen som försvarar Kims tilltag som antagligen bryter mot någon sorts regel, men definitivt bryter mot allt vad gentlemannamässighet heter. Däremot är reaktionen från folk utom alla proportioner vad det gäller vad han borde få för straff, och det är därför man borde rösta nej. Domare missar gult kort-situationer hela tiden, men det är ingen som någonsin kräver att eventuellt skyldiga spelare ska dömas till spöstraff för det retroaktivt.

2009/09/24

Underbara Allsvenskan!

TABELL-REFLEKTIONER. Vilken UNDERBAR kväll det är. Igårkväll var jag redigt besviken efter 0-0 borta mot Örebro. Jag ställde in mig på att AIK nu skulle dra iväg med ytterligare två poäng och kände, trots att hoppet var långt ifrån borta, någon form av uppgivenhet.

Men ibland måste man älska Henrik Larsson, så är det bara! Som när han gjorde sitt grymma inhopp i VM 94, som när han gjorde det där underbara nickmålet i EM tio år senare… Eller när han sänkte AIK i Helsingborg 2009! 24 timmar efter min besvikelse och uppgivenhet ligger vi alltså i topp och har istället för att tappa två poäng knappat in ett. Med facit i hand kan vi rent teoretiskt ha råd att tappa max tre poäng innan matchen mot AIK. Och det är helt klart en fördel att faktiskt ha råd att spela ett lika-resultat eller (hemska tanke)förlora en match till innan sista matchen mot AIK.

Det är inte bara kvällen som är underbar. Allsvenskan är just nu underbar, nervös, spännande och riktigt hemsk. Varje poäng är avgörande såväl i toppen som i botten. Varken vi eller AIK kan känna oss säkra på guld. Elfsborg ligger och luktar oss i arslet fyra poäng bakom och i botten är det också långt ifrån avgjort. Personligen ser jag ÖIS på kvalplats, Hammarby och DIF rakt ner i Superettan där de hör hemma. Apropå Djurgården så är det rätt underhållande att deras supportrar svamlade om en "kommande storhetstid" när de tog guldet 2005. Sen dess har de inte tagit en enda titel och såhär fyra år senare är de på väg ner mot Superettan. Är det definitionen av en storhetstid är det verkligen inget jag avundas eller längtar efter!

Lika som bär

feldgraus femma

FELDGRAUS FEMMA. 0–0 borta mot Örebro känns inte så jättesexigt. Men efter Elfsborgsmatchen har jag varit av uppfattningen att ÖSK borta var den svåraste kvarvarande matchen vi hade att spela. Och en poäng att ta med sig hem från Behrn Arena är inte så pissigt ändå. Det betyder att vi fortfarande har allt i egna händer. Även om AIK vinner i dag så räcker det med att vi vinner resterande matcher för att ta hem guldet. Och det är så jag kommer att se det fortsättningsvis. Det handlar inte om att leda serien inför sista omgången, det handlar om att ligga sämst tvåa med maximalt tre poäng upp till AIK. Då tar vi hem hela skiten, och AIK får skämmas för att de inte gjort tillräckligt många mål. Den här poängen kan bli ytterst viktig.

Örebro SK, borta
5 poäng: Elmar Bjarnason - Det var inte mycket som stämde i det offensiva spelet i går. Jag låter det vara osagt om det beror på konstgräs, bra motstånd eller att Bärkroth inte riktigt kan fylla Tobbes skor, men när det väl stämde så var det tack vare vår nya islänning. Är fortfarande lite kantig men oj vad han blixtrar till ibland. Fantastisk chip till Sella.
3 poäng: Ragnar Sigurdsson - Tar stort ansvar på plan, vilket han borde göra då han tagit över Alex nr 10. Alvbåge retade upp sig på att han sprang in i en situation där Seb låg nedputtad, och kallade honom övertänd. Själv såg jag det som ett tecken på att Ragge tar just ansvar för laget.
2 poäng: Sebastian Eriksson - Springer och springer och springer. Har minskat ned på antalet bortslagna bollar, vilket dock även betyder att antalet fantastiska genomskärare också minskat. Fortsätt våga Seb!
1 poäng: Mikael Dyrestam - Vårdar bollen väldigt bra och misslyckas ytterst sällan med det han gör. Däremot känns det ibland som att han inte riktigt ligger rätt i positionerna. Men det lär snabbt vara borta.

Totalt efter 24 omgångar
1. Tobias Hysén - 43 poäng
2. Kim Christensen - 37 poäng
3. Gustav Svensson - 32 poäng
4. Ragnar Sigurdsson - 28 poäng
5. Sebastian Eriksson - 26 poäng
6. Stefan Selakovic - 17 poäng
7. Pontus Wernbloom - 16 poäng
8. Elmar Bjarnason - 15 poäng
9. Mattias Bjärsmyr - 13 poäng
9. Hannes Stiller - 13 poäng
11. Niklas Bärkroth - 12 poäng
12. Mikael Dyrestam - 10 poäng
12. Robin Söder - 10 poäng
14. Erik Lund - 9 poäng
15. Hjalmar Jonsson - 8 poäng
16. Thomas Olsson - 7 poäng
16. Publiken - 7 poäng
18. Adam Johansson - 6 poäng
18. Jakob Johansson - 6 poäng
20. Tobias Sana - 5 poäng
21. Joel Alme - 3 poäng
21. Nicklas Carlsson - 3 poäng
23. Tränarna - 2 poäng
24. Kamal Mustafa - 1 poäng

Kim Christensen lärde sig av Örebro -70

STOLPE UT. Fotbollshistoriker sätter oftast startdatumet för den moderna svenska fotbollshuliganismen till den 25 oktober 1970, när blåvita supportrar stormar planen på Eyravallen vid ställningen 0–1 för att förhindra den oundvikliga nedflyttningen. Efter att den stupfulla Göteborgs-dansken sprang in på Parken i slutet av Danmark-Sverige (för att klappa domaren på käften) skrev dansk press spaltmeter om svensk fotbollshuliganism.

I flera av artiklarna gick man igenom "Örebro -70" när hundratals blåvita fans genomförde en pitch invasion för att undvika nedflyttning. Målet var: rubba målstoplarna.
Kim Christensen läste artiklarna och tog till sig det hela. Men på grund av kulturella skillnader så missuppfattade han vad det egentligen var han skulle göra vid ankomsten till Örebro. Kim försökte helt enkelt bibehålla de kulturella traditioner vi göteborgare har i Örebro, sedan 1970, med att rubba målstolparna. En kulturkrock mellan Danmark och Göteborg, helt enkelt.

I en (in)officiell kommentar säger Kim Christensen följande:

"Jag trodde det var så vi göteborgare förväntades agera när vi kommer till Örebro. Efter att ha läst om den klassiska matchen "Örebro 70" så förutsatte jag att våra fans skulle kräva att målstolparna om inte rubbades helt, så i alla fall fick sig en omgång. Jag vill ursäkta om det inträffade har skakat om några, men kan lova att det blir ändring till nästa år.

Då river jag målstolparna helt.

Mange tak,
Kim."

Highlights: Örebro - IFK Göteborg 0-0

Alvbåge: "Jag drar också in stolparna på målet"

"FUSK"-ANALYS. Efter matchen Örebro SK-IFK Göteborg blev det debatt kring hur Kim Christensen flyttade in sina målstolpar för att tjäna in någon decimeter i målstorlek. Vi på BaraBen.com påpekade då två saker för att nyansera detta så kallade "fusk":

1. Så här här målvakter gjort i alla tider.
2. Så här gör även andra målvakter i Allsvenskan.

Från John Alvbåges (målvakt i Örebro SK) blogg får vi medhåll på bägge punkterna:

"Jag fick många frågor efter matchen angående Kim Christensens "fuskande" med stolparna. Vad ska jag säga om det mer än att det förekommer mycket tjuvknep ute på planen och visst trycker man in stolparna lite som målvakt.
Men jag såg tv-bilderna efteråt och så jäkla mycket som Kim Christensen kan jag ärligt säga att jag inte drar in stolparna, det var ju minst en stolpbredd på båda sidorna.
Men all hjälp, även om det klassas som fusk, kan vara avgörande. Man snackar ofta om att det är dom små sakerna som avgör och stolpe ut eller in är såklart avgörande. Så jag kan förstå att Kim gjort som han gjort, det var helt enkelt Pål Lundin-klass på Kims mål, för den gamle legendaren Pål Lundin tryckte alltid in stolparna...mycket."

Så de gaphalsar som tar tillfället i akt att skrika "fusk" bör lära sig lite om fotboll. Att tycka in stolparna på de mål som går är något som gjorts i fotboll från yngsta pojknivå till högsta elitnivå sedan urminnes tider. Bara för att vissa journalister inte har tillräcklig koll på hur det funkar ute på en fotbollsplan innebär det inte att fenomenet i fråga är något nytt, spännande eller skandalöst.

Alla gör det. Kim Christensen var bara lite för åpen.

2009/09/23

Helt rätt att "stolpfuska" - alla andra gör det

"FUSK"-ANALYS. Det tog inte många minuter efter att Canal+ kameror fångat Kim Christensen medan han flyttade in stolparna på sitt mål - till att medieskandalen var ett faktum. Men till skillnad från de flesta av Sveriges sportjournalister - som aldrig spelat fotboll ens på pojklagsnivå - vet vi i branschen att det är något alla målvakter gör, konsekvent.

De borde nog fokusera lite mer på den verkliga skandalen i kvällens omgång - bajsbajarna som åter spårade ur på Söderstadion. För stolpflyttande är något så vanligt förekommande att offensiva spelare oftast får instruktioner om att sparka ut stolparna igen, för att vinna tillbaka de där centimeterna som kan bli så avgörande till slut.

Att trycka in stolparna där det går är inte förbjudet, enligt regelboken. Vanligtvis går det inte att göra detta då målen är "fixade" i rätt storlek och inte går att justera vare sig utåt eller inåt. Men när allsvenska fotbollsarenor inte har dessa enkla medel för att hålla stolparna på rätt plats så är det knappast förvånande att spelare tar tillfället att tjuva några centimeter här och där.

Utmanar regelboken.

Bilder från samtliga allsvenska matcher visar hur sådana här små justeringar förekommer konsekvent. Tobias Hysén berättade även i Canal+ studio att laget får instruktioner att sparka ut stolparna när spelarna står i offensivt straffområde. Detta just för att de flesta målvakter tjuvar på exakt samma sätt som Christensen. Det kan man tycka både det ena och andra om, men kontentan är att det är något som målvakter gör genom hela sina karriärer från pojklagens sjumannafotboll till världseliten - där målen tillåter det.

Blåvitt skall naturligtvis inte vara heliga utan försöka med att få fördelar på alla tillåtna och på gränsen till regelvidriga vis. Sedan är det upp till domare och diverse paragrafryttare att syna detta med regelbok i hand. Vilket domaren även gjorde genom att sparka ut stolparna. Pinsamt för honom skedde detta dock först efter efter att Örebros bänk sett hur målet såg misstänkt litet ut.

Domaren ökar storleken på Blåvitts mål.

Om kamerorna lyckats fånga Örebros målvakt sparkandes på stolparna, hade knappast någon reagerat. Men i en storklubb som IFK Göteborg är alla under extra lupp och dubbel bevakning, vilket gör att Kims rätt så uppenbara tjuvande var klantigt. Ett mer diskret knackande på stolparna hade resulterat i samma förändring av målburen - utan att omgivningen hade sett det.

Nu kommer naturligtvis en del jeppar utan självdistans skrika att "IFK är fuskare" och sådant, helt utan kontakt med det faktum att deras egna målvakt gör samma sak så ofta det går. Fotbollen är full av underbara små trick som hör till den och genomsyrar dess värld. Har man problem med dessa bör reglerna ändras, inte gnällvolymen höjas. Om Kim Christensen begick ett regelbrott genom att sparka lite på stolparna kan vi snabbt gräva fram ytterligare 10 allsvenska målvakter som gjort detta - i år. Så kamma er.

I slutet av Canal+ sändning från Behrn Arena frågar tv-reportern Stefan Rehn om Kim fått order att sparka ut stolparna. Svaret:
- Va, gjorde han?
Sedan såg Rehn väldigt skyldig ut och gick iväg från tv-teamet. Alla känner naturligtvis till detta, förutom noviserna i kvällspressen som aldrig snörat på sig några fotbollsskor...

Hysén: "Det känns som Bärkroth är alternativet"

Det finns lögn, förbannad lögn och statistik

KNOW YOUR ENEMY. För två år sedan gjorde Blåvitt fyra mål mot ÖSK borta i 4-0 matchen, då Andrés Vásques gjorde ett drömmål, fick hybris, försvann till Zürich och sedan vete tusan vart han tog vägen (han var inte med mot Real Madrid i förra veckan i alla fall). Förra året var det Örebros tur att göra fyra mål, efter ett hattrick av danske Kim Olsen i en 4-2 seger. Om det blir vi eller Örebro som gör fyra mål ikväll bryr jag mig inte om, så länge vi vinner. Den här gången hoppas vi även att det är en annan dansk Kim som blir matchvinnare, alltså vår egen fantommålvakt Christensen.

Om ÖSK skulle ta hem segern (peppar, peppar, ta i trä) och Kalmar samtidigt förlorar mot Häcken går Örebroarna upp på tredjeplats. En vinst kan t.o.m. räcka till en tredjeplats även om Kalmariterna kryssar, fast då måste ÖSK slå oss med sju mål. Om vi istället vinner tar vi ännu en gång serieledningen och inväntar AIK:s nästa drag, i morgon borta mot Helsingborg.

Skåningarna är i ganska usel form, men vi hoppas att hemmaplan ska hjälpa Henke & Co till tre poäng mot Gnaget. Annars står - ironiskt nog - vårt hopp till Ellos. I dagsläget verkar faktiskt en Boråsseger på konstgräset mer lockande än en AIK-viktoria om elva dagar. Men AIK har även två derbyn kvar som nyckelmatcher, själva har vi Kalmar borta på lördag som nyckelmatch (sänds i TV4) och även Malmö borta som nu känns betydligt mindre lockande efter Iff-Iff´s kross av Ellos häromdagen. Samt att vi har ett derby kvar vi också. Så det känns som mycket vatten kommer att flyta under broarna innan vi är framme vid matchen alla pratar om den 1 november.

Förresten: Vore det inte ett drömscenario om vi leder med tre poäng inför sista matchen och AIK måste slå oss med typ 12 mål för att ta guld. Då skulle de få för sitt gnetspel och alla 1-0 segrar!

För två år sedan såg det ut så här...

Vem i Blåvitt ska kliva fram ikväll?

Kuken, Ballen - Eyravallen...

2009/09/22

Baj baj Bajen Fans bortaresor inställda. Baj baj.

SUPPORTERSKANDAL. I kväll presenterar vi tre länkar. Klicka på dem i ordningen som presenteras nedanför, men se upp, det handlar om Bajen. Bokstavligen. Varning för stötande bilder som kan skapa blindhet hos den mest härdade av personer...

1. Nyhet hos Bajen Fans.
2. Bild från resan Göteborg- Stockholm i söndags. (VARNING!)
3. Den utpekade.

Grattis Rehn - 43 år ung!

2009/09/21

Always look on the bright side of life

GÄSTKRÖNIKA. BaraBen.com välkomnar gästkrönikor från er supportrar. Ibland ett okänt namn, ibland en blåvit profil, ibland en anonym person. Vill du dela med dig av dina åsikter till BaraBens tiotusentals läsare så mejla in ditt material. I dag ger signaturen "Svensson" bottenlagen lite goda råd, de är ju som bekant dyra.

Medmänsklighet är en grogrund för ett välmående samhälle. Empati är ett ord jag älskar av hela mitt hjärta. Med tanke på att jag har en sådan godhjärtad syn på människan och fotbollen så vill bistå med hjälp till våra vänner i Hammarby, Djurgården och Örgryte som har det lite kämpigt just nu. Alkoholister kan gå 12-stegsprogram. Jag försöker hjälpa till genom något hemmasnickrat i likartad stil för att ni skall kunna se det ifrån den positiva sidan nästa år i superettan. Let´s kick it!

1. Djugårdenssupportrarna slipper se Tobias Hysén göra mål mot dera favoritlag.
2. Om man vänder på poängskörd & målskillnad så ser det helt plötsligt jävligt bra ut. Kan räcka till direktuppflyttning nästa år.
3. Tauer är inte bara en ikon. Han är Djurgårdens svar på Torbjörn Nilsson. Han är gud om än något väldigt mycket sämre. Gud har haft lite svårt med tempot i år och även fast han applåderades av publiken efter sin utvisning mot Malmö så har det varit en del missnöjda röster om denna jesusliknande tysk. Hädelse kan tyckas. Men vänta tills nästa år, då kan jag lova att han inte är sämre.
4. Sparven försökte enligt obekräftade uppgifter under matchen mot IFK Göteborg med en spjutliknande rörelse forma en flaggpinne till en dödligt vapen. Han kom dock inte längre än två meter. I Superettan så finns det dock ”arenor” där man kommer ännu närmare planen. Vid ett sådant tillfälle så kanske Hammarbys talesman lyckas med sitt uppsåt. Detta skapar stort självförtroende vilket kan leda till sång ifrån de beryktade bajenfansen.
5. Bajen tar nog fler poäng och antagligen resulterar detta i mindre inkastade saker på planen. Detta ger ett tillskott i kassan. Inte för att bajen är fattiga. Nej, nej, enbart för att kunna köpa ännu mera bengaler och rökbomber. Lite moment 22 varning dock.
6. Örgrytes superlåt ”Så gött att vara Öisare” som inte alls liknar ”Go West” som med allsvenska mått betraktas, precis som hela laget, som en totalkatastrof kanske får motståndarna att darra av skräck. Naturligtvis i kombination med RFK. Världens farligaste människor i världens farligaste gäng. Enligt rykten även kallade för Bloods. Kan tyckas brutalt, men det handlar bara om färgen på deras tröjor.
7. Det dessa lag gemensamt kan känna är att istället för att göra floppvärvningar i mångmiljonklassen kan man nu kanske köpa in minst lika dåliga spelare för en betydligt mindre summa.
8. Detsamma för lagens spelare är att det är ett fantastiskt skyltfönster utåt. Se bara på Killer Stiller. Du kan få göra mål i allsvenskan igen Oremo, bara du tror på det och har en jävla tur.
9. En vinst i superettan ger precis lika många poäng som i Allsvenskan.
10. Kan åka till vackra små orter och se hur de lever. Kanske Åtvida...nej, just ja. Förlåt.
11. Dra ner på inköpen av gravöl.
12. Kunna gör mål. Mål är inom fotbollen jävligt viktigt, om de hamnar i rätt mål. Nästa år kan ni kanske göra det. Det måste kännas fantatiskt!

OBS! Kan finnas vissa överdrifter om hur bra ni kommer få det i Superettan. Vi har en kär vän här i regionen som brukar sticka ner ett snäpp till när de ändå har chansen. Hoppas verkligen inte samma öde drabbar er. Verkligen inte, utan någon som helst klang av ordet ironi.

/Svensson

Hur kändes det när du vaknade upp imorse?

Club Before Country...

....när Tobbe får välja vad som är viktigast framöver.
00:45 min in i intervjun...

2009/09/20

feldgraus femma

FELDGRAUS FEMMA. Fan, med facit i hand skulle Tobbe inte skjutit det där fantastiska 2–0-skottet. Det är svårt att inte bli less på alla dessa jävla skador som drabbat oss i år. Tyvärr har Blåvitts tunna med nya fräscha namn att slänga in en botten, även om man skulle kunna tro annat, och nu är vi nere och skrapar där nere. Det låter som att jag dissar Bärkroth nu men det gör jag naturligtvis inte. Däremot ser det tunnt ut på anfallsfronten bakom honom och det oroar mig lite. När jag tänker sådana tankar brukar jag skita i den här säsongen och istället bli glad över vilket superlag vi kommer ha inför nästa säsong, när alla spelare är friska (förhoppningsvis). Hur ska vi få plats med alla i laget samtidigt?

Hammarby IF, hemma
5 poäng: Tobias Hysén - Spelet gick lite knackigt innan Hysén gjorde 1–0. Därefter kunde Blåvitt spela ut och Hammarby hade egentligen ingenting att komma med, och när Tobbe gjorde 2–0 var det ridå ner. Oerhört viktiga mål i oerhört viktiga lägen. En femma reparerar inte baksida lår men det kanske är ett litet ljus i skademörkret. Bli frisk nu Tobbe!
3 poäng: Elmar Bjarnason - Duttar kanske lite för mycket med bollen ibland och missar att slå "givna" genomskärare. Å andra sidan slår Elmar en fantastisk boll till Hyséns första mål och han känns som en typ av spelare vi saknat tidigare, som vågar göra annat än det förväntade.
2 poäng: Sebastian Eriksson - Seb vårdade bollen lite mer än vanligt i dag kändes det som, och slog inte bort lika många bollar som han gjort de tidigare matcherna. Är lite överallt och är magnifik på att täcka boll när det behövs. Är oftast den som sätter igång spelet.
1 poäng: Stefan Selakovic - Dribblar runt på högerkanten med god hjälp av Erik Lund och är ett ständigt orosmoment för Bajenbacklinjen. Kanske ska våga ta skott ännu lite oftare, för som man fick se i början av säsongen kan han fortfarande skjuta. Bra inlägg som vanligt.

Totalt efter 23 omgångar
1. Tobias Hysén - 43 poäng
2. Kim Christensen - 37 poäng
3. Gustav Svensson - 32 poäng
4. Ragnar Sigurdsson - 25 poäng
5. Sebastian Eriksson - 24 poäng
6. Stefan Selakovic - 17 poäng
7. Pontus Wernbloom - 16 poäng
8. Mattias Bjärsmyr - 13 poäng
8. Hannes Stiller - 13 poäng
10. Niklas Bärkroth - 12 poäng
11. Elmar Bjarnason - 10 poäng
11. Robin Söder - 10 poäng
13. Mikael Dyrestam - 9 poäng
13. Erik Lund - 9 poäng
15. Hjalmar Jonsson - 8 poäng
16. Thomas Olsson - 7 poäng
16. Publiken - 7 poäng
18. Adam Johansson - 6 poäng
18. Jakob Johansson - 6 poäng
20. Tobias Sana - 5 poäng
21. Joel Alme - 3 poäng
21. Nicklas Carlsson - 3 poäng
23. Tränarna - 2 poäng
24. Kamal Mustafa - 1 poäng

Highlights: IFK Göteborg - Bajen 2-0 (2-0)

LADDA NER HELA MATCHEN HÄR VIA TORRENT >>

Blåvitt- Imma be IF

Baj baj Bajen

Hammarby, akta ryggen!

Växelsång:

Si-gurd-sson ain't nothing to fuck with!

Ha-mmar-by ... akta ryggen!

*Hammarby byts såklart mot aktuellt motståndarlag.

En odödlig klassiker: Sparven!

"On tour..."

2009/09/19

"Lägg av nu"

2009/09/18

Roger Gustavssons betydelse för gatumodet i Göteborg

GÄSTKRÖNIKA. BaraBen.com välkomnar gästkrönikor från er supportrar. Ibland ett okänt namn, ibland en blåvit profil, ibland en anonym person. Vill du dela med dig av dina åsikter till BaraBens tiotusentals läsare så mejla in ditt material. I dag funderar BaraBens gäst-modebloggare Martinso kring gatumodet i Göteborg.

Topp tre modetrender i GBG:
1. Nudie/Acne-jeans. Sitter på alla, snart även på en lyktstolpe eller ett stuprör nära dig.
2. Glamrocken – I allmänhet, efter alla hårdrockarbiografier ser man Glammare överallt.
3. Träningsoverallsbyxor – De som inte har jeans från punkt ett har träningsoverall. Levis tog sitt sista andetag under Euroclashen, så kvar finns märkesjeans och träningsoveraller.

Punkt ett och två är ju ganska ointressanta, Nudie är som begrepp strömlinjeformat och retar ingen. Glamrockare är sällan läskunniga, och därför också rätt ointressant mål för en artikel. Träningsoverallsbyxor - ibland också med tillhörande överdel (ett såkallat ”set”) – är däremot en intressant trend.

Varför undrar ni kanske? Träningsoveraller har ju sällan varit förknippat med gatumode, undantaget kanske 80-talets hiphopare. Träningsoveraller är ju mest förknippat med Ullared, med svensk husvagnssemester och andra inte allt för kreddiga sammanhang. Så varför väljer en modebloggare att ta upp något så banalt som träningsoverallsbyxor? Och vad har det med IFK Göteborg att göra?

Jo, när jag var ute på stan idag så satt jag en stund på en central uteservering och räknade träningsoveraller. Jag såg lite blandat stadium-trams och så såg jag IFK Göteborgs overaller. Åtta stycken bar de blåvita byxorna, och de var de enda med lagbyxor.

För några år sedan hade man antagligen sett några Frölundaoveraller, Häcken var väldigt populära och även de – i grund och botten – smaklöst lila Qvidingbyxorna hade säkert varit okej att strosa omkring i. Idag är det inget ungdomslag som är i närheten av IFK Göteborg, som efter Roger Gustavsssons ungdomssatsningar nu fullständigt dominerar våran stad, både på fotbollsplan men också ur modesynpunkt.

Det finns idag inget ungdomslag som är sådan status att vara med i som IFK Göteborg, och det är idag enbart (?) Blåvitt-killarna som bär på sina träningsoveraller överallt; Häcken-overallen hade garanterat inneburit mobbning på skolan idag. Inte som för ett gäng år sedan, när ryktet på stan var att de som blev uttagna av häcken fick en träningsoverall, en mobiltelefon (Nokia 3310) och fickpengar av klubben.

I dag har istället Roger (Gud II) Gustavssons – och många omkring honom – arbete inneburit att våra Blåvita ungdomslag är så fullständigt överlägsna, att den blåvita är den enda träningsoverallsbyxa som är acceptabel att även gå med på stan. En sådan byxa betyder att man tillhör något speciellt, något man är stolt att tillhöra.

Ett fint modetecken på att saker står rätt till i våran stad, så tänk på det nästa gång ni passerar Brunnsparken, Valand eller Hjalmar Branting. Inte en enda gul-svart overall, ens på Hisingen, idag är det blått och vitt som gäller!

/Martinso, streetmode-bloggare.

Smått och tragiskt

SMÅTT & GÔTT. Det finns en hel del att fundera och tänka till kring efter att ha spenderat gårdagskvällen med att kolla på två matcher ur premiäromgången av Europa League. Först ut i sändningen var Panathinaikos-Galatasaray som följdes upp med Everton-AEK. Spännande, men också lite tragiskt...

Det tog ett bra tag innan jag fattade. Men efter att ha lyssnat på konstant läktarsång från Goodison Parks läktare i en halvlek insåg jag att det inte var hemmasupportrarna som hördes. Och när ställningen var 4–0 till hemmalaget i den 90 minuten var det fortfarande bortafansen som var de enda som hördes på stadion. Jag har alltid föredragit engelsk läktarkultur med sång, humor, spontanitet och inte haft så mycket intresse av tifon, flaggor, konfetti och trumma. Och även om jag redan är väl medveten om det förfall som skett på Englands läktare så var det nog dagens upplevelse som slutligen fick mig att inse tragiken. När ett antal hundra Blåvita kunde göra sig hörda genom "kan ni höra våran sång, AIK, AIK?" på Old Trafford hösten 1994 var det ett stort wow. I går hade ett par dussin Blåvita kunnat sjunga ut Evertons supportrar i 90 minuter. Tillåt aldrig att samma sak händer här som hänt i England.