Torsdagskrönikan: Ett förlorat år?

TORSDAGSKRÖNIKAN Jag bestämde mig tidigt för att inte ta med min mp3-spelare på resan. Jag ville ha lugn och ro, tid att tänka, tid att reflektera. En stilla resa uppåt genom ett vackert Vinter-Sverige. Passerar Pontus gatukök, Bastians Grums och Markus och Jonatans Torsby. En busschaufför som kör buss som Zlatan kör Ferrari och en självförvållad huvudvärk efter en dimmig pokerkväll gör det svårt men jag kan trots allt inte hålla mina tankar borta från det som ständigt plågar mina tankar.

En resa går mitt slut. En annan börjar snart. Ett nytt år, ett förlorat år?

För många är 2007 redan ett förlorat år för IFK Göteborg. Ett helt år på usla fotbollsarenan Nya Ullevi och inga spektakulära nyförvärv. Inga mittbackar som håller, ingen kreativitet på mittfältet och anfallare som inte kommer igång med målproduktionen. Farhågorna är många men vi har trots allt en ung trupp med spelare som man bara väntar på skall blomma ut och ta det där sista steget upp i skyarna, frälsa oss och se till att Alex får lyfta Lennart Johanssons pokal på sena hösten. Men är det en utopi eller kan det bli verklighet?


Jag har för egen svårt att se att vi skall vinna allsvenskan i år. I en uppkommande special här på Baraben så kommer jag tippa oss på en femteplats. Kanske kan det bli bättre än så men jag är av naturen pessimist, då jag hoppas bli gladare om det skulle ske att vi kommer högre upp i tabellen, istället för att bli mer besviken om det sämre. Naturligtvis kan det gå ännu sämre än att vi kommer på en femteplats men så lågt vill jag inte ställa mina förväntningar. Förhoppningen däremot är självklart guld. Två begrepp som ofta går hand i hand men inte denna gång. Så här strax innan matchsäsongen går igång så är det även befogat att börja fundera över andra begrepp, såsom krav och mål.

Ett krav från min sida, oavsett tabellplacering, är att vi börjar spela fotboll igen. Märk orden väl, spela fotboll. Många är det som säger att de inte bryr sig om hur vi spelar, så länge vi vinner. Jag är inte benägen att hålla med. Kanske är det dock så att det ena är en förutsättning för det andra. Om man vinner så har man oftast varit det bättre och mer spelande laget, eller så är det bara en romantisk efterkonstruktion. I vilket fall som helst så svider förluster oerhört mycket mer när ens lag inte visat några intentioner till att överhuvudtaget lira boll. För visst är det väl så, att någonstans vill man ändå hoppas att ”snyggt” spel också leder till segrar? Det är vad jag tror, och vill se i år, även om det inte gör att vi inte vinner match. Å andra sidan hade knappast någon annan modell heller varit en garant för fler segrar, än den som jag precis föreslog. Katten och råttan i ett nötskal.

Så därför tror jag inte att 2007 nödvändigtvis behöver bli ett förlorat år, även om det slutar med en försmädlig femteplats. Att ge nya spelare och tränare chansen och att verkligen börja bygga ordentligt för framtiden. Har vi tur så börjar framtiden tidigare än vad vi trott, kanske redan på lördag…