2009/04/06
BaraBens kändisspecial
SM I RESEARCH Vilket lag har mest stjärnglans? Vilka lag håller våra celebs på? Vem är tuffast att ha i sin skara?
AIK
AIK
Robert Wells, pianofetischist & Daniel Westling, hertig av Västergötland
Hammarby
Petter, rapper & Gert Fylking, snuskgubbe
GAJS
Claes Malmberg, rolig tjockis & Ebbot, jobbig tjockis
Malmö FF
Filip Hammar, sämre hälft & Sven Melander, mustaschman
ÖJS
Marcus Birro, Italien-wannabe & Harald Treutiger, avdankad
Djurgården
Kjell Bergkvist, arg & Lars Ohly, kommunist
IFK Göteborg
Bert Karlsson, Mr Fräckis & Anders Svensson, matintresserad
Helsingborg
Brandsta City Släckers, skapare av "penta-klappen"
Ellos
Ingvar Carlsson, din sko & Jörgen Mörnbäck, lever på andra
Gefle
Thomas Di Leva, kosmosintresserad
Halmstad
Carl Bildt, bloggare & Basshunter, musikgeni
Kalmar FF
Fotbollsfrun, obscen krönikör & Billy Lansdowne, kvinnokarl
Örebro
Thomas Nordahl, pappas pojk & Millencolin, skateboardåkare
Trelleborg, Häcken, BP - sorry men ingen bryr sig om er!
Hammarby
Petter, rapper & Gert Fylking, snuskgubbe
GAJS
Claes Malmberg, rolig tjockis & Ebbot, jobbig tjockis
Malmö FF
Filip Hammar, sämre hälft & Sven Melander, mustaschman
ÖJS
Marcus Birro, Italien-wannabe & Harald Treutiger, avdankad
Djurgården
Kjell Bergkvist, arg & Lars Ohly, kommunist
IFK Göteborg
Bert Karlsson, Mr Fräckis & Anders Svensson, matintresserad
Helsingborg
Brandsta City Släckers, skapare av "penta-klappen"
Ellos
Ingvar Carlsson, din sko & Jörgen Mörnbäck, lever på andra
Gefle
Thomas Di Leva, kosmosintresserad
Halmstad
Carl Bildt, bloggare & Basshunter, musikgeni
Kalmar FF
Fotbollsfrun, obscen krönikör & Billy Lansdowne, kvinnokarl
Örebro
Thomas Nordahl, pappas pojk & Millencolin, skateboardåkare
Trelleborg, Häcken, BP - sorry men ingen bryr sig om er!
Gurans djungeltelegraf: Erik Wahlstedt #23
INTERVJU Han har gjort mål på Milan, 
aldrig spelat innebandy och tror på en placering bland de tre främsta. I dag räknar den gamla ängeln med att starta som högerback i premiären för sitt Helsingborgs IF.
Du är född i Sollentuna, har spelat för Blåvitt och de senaste åren i Helsingborg med ett mellanspel i Danmark. Var känner du att du hör hemma?
Om man säger så här, jag har ju upplevt bra saker i båda klubbarna. Jag hade ju en jättebra period i Göteborg med SM-guld och Champions League-slutspel i mitten av nittiotalet. De framgångarna föreningen hade då var ju enorma, så det är klart att det står högt.
Sen har man varit längre i Helsingborg som förening och hunnit komma på plats och rotat sig. Jag har ju vunnit SM-guld och cupguld med HIF också. Fotbollsmässigt så har jag trivts och varit med om att vinna titlar för båda klubbarna.
Men med tanke på att jag varit i Helsingborg längre så får man väl säga att det drar det längsta strået nu när man kommit tillrätta i stan med familjen och så.
Du är ju en av få förutom Pontus Kåmark och Andreas Andersson som spelat Champions League i två svenska klubbar. Något du funderat på?
Jag vågar inte säga ifall det bara är vi tre, men det är nog inte speciellt många fler. Om man tittar tillbaka så är det inte speciellt ofta svenska klubbar tar sig vidare. Det var väl vi [HIF] som var där senast, 2001.
Men känns det inte lite coolt att vara i den skaran?
Ja, det är ju såklart lite speciellt att ha varit med i två föreningar och spelat där. Det är ju inte så många som gjort det. Kanske inte blir så många framöver heller när så få svenska klubbar lyckas kvala in.
Ullevi, 16 oktober 1996, 74:e minuten. Erik Wahlstedt nickar in 1-1 mot AC Milan. Tio minuter senare avgör Niclas Alexandersson, 2-1. Dagen efter kunde man läsa på löpsedeln: Änglar, visst finns dom.
I Göteborg är du ju känd för ditt mål mot Milan. Hur ofta blir du påmind om det?
Njaee, det är klart när man börjar prata om det och går tillbaka till de här matcherna, då kommer det upp att jag gjorde det målet. Men det är ju inget som kommer dagligen på tal. Det har ju trots allt gått tolv år någonting, många matcher har hunnit spelas sen dess, hehe. Men det är kul att det lever kvar på nåt sätt. Det är så klart en rolig grej och ett minne som man har med sig.
Har du några känslor kvar för Blåvitt?
Jag har inte direkt någon kontakt med spelare eller så i föreningen. Det har gått ett par år sedan jag var där och det har passerat en del spelare sen dess. Men sen är det en förening jag varit med och nått sportsliga framgångar med, så det glömmer man ju inte av.
Hur ser du på säsongen?
Jag tycker det ser väldigt intressant ut. Vi har behållit hela truppen från förra året, och speciellt är det en spelare vi fått behålla… Det är ju alltid nån som försvinner och så men vi har breddat truppen. Vi har väl egentligen två spelare på varje position nu. Vi har väl aldrig haft så här stor konkurrens.
Årets överraskning i Allsvenskan?
Jag tror faktiskt att ett lag som Örebro kan komma att överraska positivt.
Vilka åker ur?
Jag tror att Brommapojkarna får det tufft.
Vad har Helsingborg för chanser i år?
Vi låg ju nästan hela förra säsongen kring 3-5-plats och där bakom toppen hela tiden. Jag tror att det är där någonstans som vi har chans på men att försöka komma topp tre i år. Där någonstans har vi målsättningen att sluta. En tredjeplats ger ju en biljett ut i Europa som vi vill åt. Elfsborg och Kalmar kommer också att vara med där uppe. Kalmar vet man inte var man har men får de ihop lagbygget från förra året så kan de vara nöjda.
Göteborg kommer även de att tillhöra toppen med den spelartruppen och talangerna som gjort det bra. Det blir en bra premiärmatch, det är två lag som kommer tillhöra toppen...
aldrig spelat innebandy och tror på en placering bland de tre främsta. I dag räknar den gamla ängeln med att starta som högerback i premiären för sitt Helsingborgs IF.
Du är född i Sollentuna, har spelat för Blåvitt och de senaste åren i Helsingborg med ett mellanspel i Danmark. Var känner du att du hör hemma?
Om man säger så här, jag har ju upplevt bra saker i båda klubbarna. Jag hade ju en jättebra period i Göteborg med SM-guld och Champions League-slutspel i mitten av nittiotalet. De framgångarna föreningen hade då var ju enorma, så det är klart att det står högt.
Sen har man varit längre i Helsingborg som förening och hunnit komma på plats och rotat sig. Jag har ju vunnit SM-guld och cupguld med HIF också. Fotbollsmässigt så har jag trivts och varit med om att vinna titlar för båda klubbarna.
Men med tanke på att jag varit i Helsingborg längre så får man väl säga att det drar det längsta strået nu när man kommit tillrätta i stan med familjen och så.
Du är ju en av få förutom Pontus Kåmark och Andreas Andersson som spelat Champions League i två svenska klubbar. Något du funderat på?
Jag vågar inte säga ifall det bara är vi tre, men det är nog inte speciellt många fler. Om man tittar tillbaka så är det inte speciellt ofta svenska klubbar tar sig vidare. Det var väl vi [HIF] som var där senast, 2001.
Men känns det inte lite coolt att vara i den skaran?Ja, det är ju såklart lite speciellt att ha varit med i två föreningar och spelat där. Det är ju inte så många som gjort det. Kanske inte blir så många framöver heller när så få svenska klubbar lyckas kvala in.
Ullevi, 16 oktober 1996, 74:e minuten. Erik Wahlstedt nickar in 1-1 mot AC Milan. Tio minuter senare avgör Niclas Alexandersson, 2-1. Dagen efter kunde man läsa på löpsedeln: Änglar, visst finns dom.
I Göteborg är du ju känd för ditt mål mot Milan. Hur ofta blir du påmind om det?
Njaee, det är klart när man börjar prata om det och går tillbaka till de här matcherna, då kommer det upp att jag gjorde det målet. Men det är ju inget som kommer dagligen på tal. Det har ju trots allt gått tolv år någonting, många matcher har hunnit spelas sen dess, hehe. Men det är kul att det lever kvar på nåt sätt. Det är så klart en rolig grej och ett minne som man har med sig.
Har du några känslor kvar för Blåvitt?
Jag har inte direkt någon kontakt med spelare eller så i föreningen. Det har gått ett par år sedan jag var där och det har passerat en del spelare sen dess. Men sen är det en förening jag varit med och nått sportsliga framgångar med, så det glömmer man ju inte av.
Hur ser du på säsongen?
Jag tycker det ser väldigt intressant ut. Vi har behållit hela truppen från förra året, och speciellt är det en spelare vi fått behålla… Det är ju alltid nån som försvinner och så men vi har breddat truppen. Vi har väl egentligen två spelare på varje position nu. Vi har väl aldrig haft så här stor konkurrens.
Årets överraskning i Allsvenskan?
Jag tror faktiskt att ett lag som Örebro kan komma att överraska positivt.
Vilka åker ur?
Vi låg ju nästan hela förra säsongen kring 3-5-plats och där bakom toppen hela tiden. Jag tror att det är där någonstans som vi har chans på men att försöka komma topp tre i år. Där någonstans har vi målsättningen att sluta. En tredjeplats ger ju en biljett ut i Europa som vi vill åt. Elfsborg och Kalmar kommer också att vara med där uppe. Kalmar vet man inte var man har men får de ihop lagbygget från förra året så kan de vara nöjda.
Göteborg kommer även de att tillhöra toppen med den spelartruppen och talangerna som gjort det bra. Det blir en bra premiärmatch, det är två lag som kommer tillhöra toppen...
I dag spelar Blåvitt allsvensk premiär
Taoism: Allsvensk premiär händer.
Buddhism: Hur låter premiären?
Hinduism: Allsvenska premiärer har hänt förr.
Islamism: Om vi inte vinner premiären, bomba motståndaren.
Katolicism: Det är ditt fel att det är allsvensk premiär.
Protestantism: Låt någon annan spela premiären.
Judism: Varför ska vi alltid spela premiär?
Nazism: Döda alla premiärlag och låt oss spela matchen internt.
Kapitalism: Jag äger premiären.
Kommunism: Alla äger premiären.
Nyliberalism: Avskaffa premiären, låt alla spela när de vill.
GAISism: Premiären är Blåvitts fel.
Dadaism: Angulu bunbo premiär ganga danga.
Mormonism: Det är premiär nästa år med.
Schulmanism: Det är bara fula kuksugare som är med i premiären.
Jehovas vittnen: Knack, knack! Det är premiär.
Agnosticism: Ingen kan bevisa att det är premiär.
Alkoholism: Heja Gais!
Analfabetism: Jauu triiiior däaiii äiijj pwemiär idaooou.
Hare Krishna: Premiärdags, rama rama.
Rastafarianism: Låt oss röka premiärgräset!
Buddhism: Hur låter premiären?
Hinduism: Allsvenska premiärer har hänt förr.
Islamism: Om vi inte vinner premiären, bomba motståndaren.
Katolicism: Det är ditt fel att det är allsvensk premiär.
Protestantism: Låt någon annan spela premiären.
Judism: Varför ska vi alltid spela premiär?
Nazism: Döda alla premiärlag och låt oss spela matchen internt.
Kapitalism: Jag äger premiären.
Kommunism: Alla äger premiären.
Nyliberalism: Avskaffa premiären, låt alla spela när de vill.
GAISism: Premiären är Blåvitts fel.
Dadaism: Angulu bunbo premiär ganga danga.
Mormonism: Det är premiär nästa år med.
Schulmanism: Det är bara fula kuksugare som är med i premiären.
Jehovas vittnen: Knack, knack! Det är premiär.
Agnosticism: Ingen kan bevisa att det är premiär.
Alkoholism: Heja Gais!
Analfabetism: Jauu triiiior däaiii äiijj pwemiär idaooou.
Hare Krishna: Premiärdags, rama rama.
Rastafarianism: Låt oss röka premiärgräset!
De bortglömda barnen
FRANKIE FREESTYLE. Om en vecka slår Ullevi upp portarna. Snart är det dags för oss igen. Dags för oss att bli ett av de bortglömda barnen. Ett stadens grus som skyfflas ut lite pliktskyldigt när det absolut behövs. Samhället ska rynka ögonbrynen och snörpa på munnen åt oss. Vi ska bli som den arbetslöse, alkoholiserade, psykiskt sjuke som finns i varje bostadshus. Han som det tisslas och tasslas om. Han som omvärlden inte förstår sig på.Inom ett par veckor kommer tusentals män åter iklä sig sin alternativa identitet. Vi blir bortglömda barn, samhällets svarta får. Vi blir, i andras ögon, imbecilla. Över en natt förvandlas vi. Vi skriker, vi gapar, vi slåss, vi super, vi svinar, vi härjar och vi vrålar. Vi är rasister, idioter, galningar, fanatiker, enkelspåriga och oftast även kryddade med en omfattande avsaknad av sensibel resonemangsförmåga.
Enkelspårighet. Mitt lag är bäst.
Idioter. Domarjävel du ska dö.
Fanatiker. Sjukdagar på bortamatcher.
Bottenlöst raseri. 'Invadera' andra städer.
Supportrar.
Fotbollssupportern är i genomsnitt den person som omgärdas av absolut flest fördomar inom den svenska sportscenen. Fotbollssupportern är samtidigt förmodligen den person som gör absolut mest för att leva upp till alla horribla fördomar och myter om honom. För det är en han - nästan även då när det är en hon. Det är machokultur i kvadrat. Feminismen betraktas som en cancersvulst sprungen ur det politiskt korrekta samhälle som omgärdar fotbollsvärlden, det samhälle som ska ge fan i att komma och peka finger åt grabbarna och grabbarnas älskade fotboll.
Här gäller fotbollens egna lag. Här gäller gubbarnas lag. Här finns fristaden för chauvinism av alla de typer och toleransnivån mot de egna övertrampen är lika hög som en kokainstinn Maradona.
Men frågar du en fotbollssupporter om han är rasist, idiot, chauvinist, galning eller enkelspårig så lär han blåneka och ge dig en mordisk blick. Fotbollssupportern ser det nämligen som en enormt viktig del av hans identitet att vara 'vem som helst.' Att han passar in men bara gillar fotboll 'vid sidan av'.
Bortsett från matchdagen då såklart. För då tappar han koncepten helt och förvandlas till en förhistorisk och i många fall grotesk varelse. En som lever för att stå utanför normen.
Snart rullar fotbollsallsvenskan igång igen. Då står vi där igen. Då väcks den chauvinistiska fristaden till liv för åter en säsong. Snälla rara läsare, lova att ryta ifrån om jag blir ett av dessa vidriga fotbollens gruskorn.
Minnen för livet!
BORTARESOR. Det är något speciellt med bortaresor. Både före, under och efter match. När man kliver upp på matchdagen är det en sorts förväntan man har i kroppen. Man vet på något sätt att det här kan bli en dag man kommer minnas för resten av livet. Oavsett om man åker bil, minibuss, storbuss eller BaraBen-buss är resan dit oftast trevlig. Man lyssnar på IFK-musik, man pratar minnen, man diskutterar startelvor och de som inte kör laddar nästan alltid upp med minst en starköl.
När man väl kliver in på arenan man tagit sig till finns det blandade känslor. När jag var och såg AIK borta förra året var det en helt annan känsla än senaste guldåret. Det året känder det bara som vinst och inget annat, förra året var jag skeptisk och trodde på ett oavgjort resultat. Det är ganska ofta just resultatet som avgör hur hemresan blir. Jag minns en förlust mot Helsingborg för ett par år sedan, då somnade alla i bilen på vägen hem. Jag minns även en vinst mot Helsingborg. Då spelades blåvita sånger på högsta volym på resan hem och ingen ville att resan och känslan skulle ta slut.
Idag spelar vi borta mot Helsingborg, och jag kommer aldrig att glömma den dag jag senast var på Olympia. Resultatet den dagen har jag på något underligt sätt förträngt. Däremot kommer jag ihåg Niclas Alexandersson. Hans mål, hans känslosamma tack och klackens avtackning. Det är starka minnen som man kommer ihåg för resten av livet. Jag hoppas kunna ta med mig likadana hem ikväll, fest denna gång inte från en avtackning, utan från en seger!
När man väl kliver in på arenan man tagit sig till finns det blandade känslor. När jag var och såg AIK borta förra året var det en helt annan känsla än senaste guldåret. Det året känder det bara som vinst och inget annat, förra året var jag skeptisk och trodde på ett oavgjort resultat. Det är ganska ofta just resultatet som avgör hur hemresan blir. Jag minns en förlust mot Helsingborg för ett par år sedan, då somnade alla i bilen på vägen hem. Jag minns även en vinst mot Helsingborg. Då spelades blåvita sånger på högsta volym på resan hem och ingen ville att resan och känslan skulle ta slut.
Idag spelar vi borta mot Helsingborg, och jag kommer aldrig att glömma den dag jag senast var på Olympia. Resultatet den dagen har jag på något underligt sätt förträngt. Däremot kommer jag ihåg Niclas Alexandersson. Hans mål, hans känslosamma tack och klackens avtackning. Det är starka minnen som man kommer ihåg för resten av livet. Jag hoppas kunna ta med mig likadana hem ikväll, fest denna gång inte från en avtackning, utan från en seger!
Känns det igen?
NERVOSITET. Helvetes, jävlar, satan va gött, nu börjar det!
Så här strax innan premiären är ju känslan som bäst, alla förväntningar man har:
I år ska vi visa dem!
I år blommar han ut!
I år ska vi lira skönspel, propagandafotboll!
I år då jävlar vinner vi premiären med 6-0!
I år tar vi GULD!
Den här känslan man har i kroppen så här innan ligastart är fantastisk som om man vore kär, det bubblar inom en, man blir stissig, man glömmer saker, man vill skrika, man vill träffa sina jämlikar, man vill prata fotboll och i synnerhet Blåvitt, cocaine in my veins, nu börjar det igen, bubblet, pirret, svettningar, skakningarna och ovissheten vad som komma skall!
Har man lite flyt så får man uppleva den här känslan ett par ggr under säsongen, derbymatcher, när det drar ihop sig och man börjar räkna poäng, målskillnad osv. så kallade ”måste” matcher, då dyker känslan upp igen. Det härliga pirret, glädjen, förhoppningen om vi bara vinner den matchen är vi med osv. kan jämföras lite med spel o dobbel. Man satsar en slant för att under en tid planera/drömma om vad man skall göra med alla stålarna när man vunnit, men på lördagskvällen är allt som vanligt igen, lite som en premiärmatch 0-0 och mängder av brända chanser och allt är åt helvete, detta gäller dock inte i år, för i år: DÅ JÄVLAR!
Så här strax innan premiären är ju känslan som bäst, alla förväntningar man har:
I år ska vi visa dem!
I år blommar han ut!
I år ska vi lira skönspel, propagandafotboll!
I år då jävlar vinner vi premiären med 6-0!
I år tar vi GULD!
Den här känslan man har i kroppen så här innan ligastart är fantastisk som om man vore kär, det bubblar inom en, man blir stissig, man glömmer saker, man vill skrika, man vill träffa sina jämlikar, man vill prata fotboll och i synnerhet Blåvitt, cocaine in my veins, nu börjar det igen, bubblet, pirret, svettningar, skakningarna och ovissheten vad som komma skall!
Har man lite flyt så får man uppleva den här känslan ett par ggr under säsongen, derbymatcher, när det drar ihop sig och man börjar räkna poäng, målskillnad osv. så kallade ”måste” matcher, då dyker känslan upp igen. Det härliga pirret, glädjen, förhoppningen om vi bara vinner den matchen är vi med osv. kan jämföras lite med spel o dobbel. Man satsar en slant för att under en tid planera/drömma om vad man skall göra med alla stålarna när man vunnit, men på lördagskvällen är allt som vanligt igen, lite som en premiärmatch 0-0 och mängder av brända chanser och allt är åt helvete, detta gäller dock inte i år, för i år: DÅ JÄVLAR!
Startelvan!
Här presenteras den troliga startelvan som kommer mosa HIF mellan 20.00 & 21.45!
* * * * * * * * * * *Kim* * * * * * * * * * *
* Lund * Bjärsa * Ragnar * Adam(c) *
* * * * * * * * * *Gustav* * * * * * * * * *
* Selakovic * * Wernbloom * * T.O. * * Hysén *
* * * * * * * * * * *Söder* * * * * * * * * * *
Invändningar?
* * * * * * * * * * *Kim* * * * * * * * * * *
* Lund * Bjärsa * Ragnar * Adam(c) *
* * * * * * * * * *Gustav* * * * * * * * * *
* Selakovic * * Wernbloom * * T.O. * * Hysén *
* * * * * * * * * * *Söder* * * * * * * * * * *
Invändningar?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)