– ritualer och skrock i idrottsvärlden
Jag inbillar mig att jag är en relativt jordbunden person, jag skulle knappast beskriva mig som religiös och jag skulle knappt tro på ufon ens om ett flygande tefat landade utanför min dörr. Barndomens ritualer; att inte trampa på A-brunnar och gå en annan väg om en svart katt korsar vägen, är den typ av vidskepelse man har vuxit ifrån.
Men när det kommer till fotbollen förvandlas jag och många runt mig till höggradigt skrockfulla personer. Jag kan ge mig sjutton på att det även gäller er som läser det här. Håller ni inte med? Hur är det då med den där turtröjan som absolut inte får ligga i tvättkorgen en matchdag? Och visst vinner Blåvitt oftare om du går till ”rätt” krog före avspark? Kanske har du en maträtt som ger tur om den äts en stund innan. En speciell låt som man måste lyssna på före match.
Jag har en vän som gick på några förlustmatcher för ett par år sedan. Sedan dess tror han på fullaste allvar att Blåvitt kommer att förlora om han tittar.
Han stannar numera hemma när vi spelar match.
Själv har jag ett linne, som visserligen inte är ett supporterlinne, men det är snyggt, blått, med vit text och har några små guldpinglor på axelbanden. Visst borde väl ett sådant linne kunna ge Blåvitt en vinst? Jag tog på mig det, gick på match och visst vann vi. Då stärktes jag i min tro att det var ett turlinne och hade följaktligen på mig det i nästa match. Vad hände? Förlust! Raskt förvandlades det till ett oturslinne jag absolut inte vågar kränga på mig en matchdag.
Min dotter drömmer ofta om matchutgången natten innan. Har hon drömt att vi vinner blir jag glad, drömmer hon om förlust börjar oron gnaga i mitt inre. Innan matchen mot Kalmar idag hade min son tagit på sig en knallröd tröja. Ve och fasa! Inte ville han väl ge Kalmar tur? Jag beordrade raskt ett tröjbyte.
Spelarna själva utgör inget undantag. De är lika skrockfulla som vi. Små lyckoamulleter är vanligt i idrottsvärlden, det kan vara allt från halsband till gosedjur. Paulinhos Jesus-armband känner väl alla till. Ijeh ber till Gud och predikade runt om i landet om hur den kristna tron kan hjälpa en till vinst. Sex dagen före match kan vara distraherande. När målet sitter där det ska har många en egen liten segergest. Den berömda guldtröjan har också omtalats – ger den tur eller inte?
Innerst inne vet man väl att allt detta är nonsens, men varför chansa?
Idag efter matchen togs detta ämne upp i kamratkretsen min. Polarna undrade var min halsduk var. Halsduken som jag bar på alla hemmamatcher från Hammarby till Gefle. Efter den förlusten har halsduken förpassats till stolsryggen hemma under match. Jag sökte desperat efter tecken på varför vi bara fick oavgjort idag, hade kompisarna ätit Drömmålet innan match? Ja, tydligen, men det hade de även gjort innan 4-0 mot HBK. Kompisens lillebrorsa var med, kanske var det felet? Nähä, han hade varit med på någon vinstmatch tidigare. Till slut fann vi felet. En tredje kompis, som varit bortrest hela sommaren, var med idag. Så kan det vara. Nästa match får han stå själv.
SvaraRaderaVad lustigt att ni också tänkt på detta idag. Jag visste väl att det inte bara är jag som är mer eller mindre ateist men ändå sätter min tro till högre makter, turmaskotar och massa annat trams när det väl gäller;-) Vad har ni andra för ritualer?
SvaraRaderaRitual vet jag inte men när jag tror på seger så blir det oftast förlust och tvärt om. Tyvärr kan man inte lura hjärnan
SvaraRaderaOm blåvitt vet jag lite. Om turprylar lite mer. Turjeansen gjorde sin sista match härom veckan.
SvaraRaderahttp://thenotsotrendyoftoday.blogspot.com/2005/08/synd-p-jeansen.html