Huliganism, ett samhällsfenomen eller ett fotbollsproblem?

Såg nyss om filmatiseringen från 2004 av John Kings första bok i sin huligantrilogi; The Football Factory. Detta ultravåld som sägs härstamma från den engelska fotbollskulturen har sedan en 15-årsperiod etsat sig fast som ett ständigt inslag även i den Allsvenska fotbollsvardagen.

Det ultravåld som även fascinerade mig, främst under mina övre tonår, är en rot till en slags samhällsförändring och klassuppdelning vi fått retroaktivt här i Sverige på senare år. Den skarpa samhällspolarisering med ökade klassklyftor som England genomgick främst under Thacher "during the 1970:ies and 1980:ies" började inte ge resultat här i Sverige förrän ungefär på mitten av 1990-talet.

Intressant är att försöka nysta i varifrån orsaken till våldsmekanismen kommer, om man kan simplifiera det som ett fenomen länkat till idrotten fotboll eller om man kan koppla samman klassklyftorna i de samhällen där fotbollen (de fattigast främsta sport i historiskt perspektiv) har sina starkaste fästen: Argentina, Brasilien, Italien, England, Ryssland, Tyskland bland andra.

Där man ser hur den ökade fotbollshuliganismen urartat i allt större grad (tex som ett svar på etablisemangets bekämpning av fenomenet) så kan man se hur våldsmekanismerna utvecklas och sofistikeras i rask takt. Med urartning menar jag större våldsanvändning, vanligare med exempel på mördade supportrar och ökad beväpning under sammandrabbningar.
Det sistnämna vanligast i sydamerika och helt knutet till den politiska övervakning och syn på beväpning man under det senaste decenniet förmedlat från ett parlamentariskt håll.

Då det för 15 år sedan var vardagsmat med holmgångar på arenor (Lex Heysel) så ser man idag drabbningar mil och åter fler mil från matcharenorna. Det fenomen som kallas fotbollshuliganism blir alltmer komplicerat att länka direkt till fotbollen i dess vardag och även allmer problematiskt för "samhället" att peka mot fotbollen som en huvudsaklig förklaringsfaktor för dess uppkomst.

Fotbollsklubbarna i sig har i en slags försvarsmekanism under lång period av tid tvingats ta den här med våldsideologiska debatten då somliga (främst protektionistiska politiska grupperingar som tjänar på att se motsättningar mellan olika "folk"-grupper i den politiska arenan) viljat tvinga på klubbarna kostnaden för de omfattande polisbevakningar som krävs för att stävja orosmoment i samband med det som anses som högriskmatcher.

I filmen och boken The football factory får man följa vissa delar av den så omtalade och medialt omsusade Chelsea Headhunters- firman som även var målet för en uppmärksammad BBC dokumentär där en undercoverjournalist infilitrerade dess kärna. Ett av de mest fascinerande exemplen i den engelska (läs: främst Chelseas i detta fall) huliganismens beteendemönster var hur många av de ledande grabbarna även var och är aktiva i högerextrema våldsorganisationer. Detta är ingen länk mellan högerextremism och fotbollshuliganism generellt (då många firmor även har vänsterextrema våldsmakare och politiskt "neutrala" individer i sina led) utan mer en tydlig signal om att det är våldet i sig som lockar och fascinerar till drabbningar än anknytningen till att det är i samband med fotbollen som våldet visar sig. Självfallet är den för individen fotbollsanknytningen som är huvudförklaringen, men anledningen till att vilja för våldsmekanismen finns där från början är som jag ser det ett samhälleligt fenomen främst.

Därför anser jag att det är i det närmaste befängt att ta upp en ekonomisk liabilitet hos Allsvenska fotbollsklubbar för bevakning av fotbollsarenor (och etc.) i samband med matcher eftersom det är själva våldet i sig som är den dominerande anledningen till huliganverksamheten, oavsett om man talar om det sofistikerade firmorna eller om "spontanhuliganismen". Jag tror och tycker det är dags för fotbollsklubbarna att i en aggressivare ton börja försvara sin rätt till existens utan att samhället ska skylla det våld man (sämhället som allmänt generellt väsen) anser är ett problem, på fotbollen.

Vem vill att en rånad bank ska stå för kostnaden av jakt på bankrånare? Vem vill att en bostadsrättsförening ska betala polisutredningen efter ett inbrott? Personligen går jag inte ens så långt som att jag fördömer det som kallas fotbollshuliganism för jag tycker det finns så många andra problem och kriminella element i dagens samhälle som får härja fritt utan att liknande hysteriska samhälleliga och mediala reaktioner ges dem. Jag anser att det är först när våldtäcktsmän, knarklangare och mördare både jagas effektivt och döms tillbördiga straff från rättsstaten som det kan bli acceptabelt att ge promilleproblemet huliganismen dagens uppmärksamhet.

Och väl om den dagen skulle komma så är inte en polisiär lösning nyckeln till minskat våld. Det är ett samhälle som inte skapar individer i behov av att uttrycka sina känslor som kraftigt våld mot en medmänniska eller motståndarliga. Lösningen är definitivt inte att tvinga Blåvitt att betala bevakning kring Ullevis arrangemang. I så fall har rättstaten inte bara misslyckats kapitalt utan projicerat sina egna tillkortakommanden på en syndabock: fotbollen.