Malick Mane

http://www.sognavis.no/lokal_sport/article7221306.ece

Vinn ett årskort!

Ni som mot allt sunt förnuft missade torsdagens Myskväll med Patrik och Erling, har kanske också missat att det pågår en tävling i programserien. Jag själv har valt att skänka bort ett årskort i klacken för ungdom. Och om man tar sig tid och följer länken ovan, då får man också reda på varför.

Tävlingen handlar om att skicka in ett foto som tydligt knyter an till det vackraste vi har, nämligen Blåvitt. Då är man med i tävlingen om att vinna ett årskort. Så har du åldern inne; tveka inte.

Och även om du redan har ett årskort, så känner du säkert någon som ännu inte har fått fingrarna ur.. Så var kreativ, fota eller skicka ett redan befintligt foto till kontakt@baraben.com  och "märk" mailet med Tävling årskort. Och sprid gärna detta; prata årskort, prata Blåvitt och #visafärg!

Håkan Mild på väg till Molde

Under kvällen klargjordes det att Håkan Mild är på väg till Molde.
Detta för att bevaka matchen Molde - Sogndal vilken äger rum imorgon.

 

Malick Mane                                         Daniel Chima

Två helt klart intressanta killar vilka spelar i respektive lag är Malick Mane och Daniel Chima.
Bägge två anfallare och med kontrakt över 2015. Båda är (ca) 180 cm långa och med 14 respektive 13 gjorda mål under 2013 torde någon av dessa två herrar vara den som tillkallar Milds uppmärksamhet.

Vad tror ni?

Bli medlem i den finaste förening som finns!

UPPMANING. IFK Göteborg är Sveriges finaste förening. 4615 personer hade förstått det vid slutet av 2013 och tecknat medlemsskap. Nu är det dags att öka på den siffran! Med ett publiksnitt hemma på över 11000 personer förra året borde det finnas en hel del personer att nå ut till.

Om du som läser detta är IFK Göteborg trogen, har klubben i ditt hjärta, vill vara en del av kamratskapen, men fortfarande inte är medlem tycker jag att du blir det nu:

Bli medlem
På detta sätt visar du ditt engagemang ytterligare och hjälper klubben mot framtida satsningar. Priset? Ynka 350kr för vuxna, 250kr för ungdom (född 1996 eller senare) och 150kr för pensionär (född 1949 eller tidigare).

#visafärg

Framtidsdrömelvan

Sigge Sandberg

Sigge Salomonsson - Sigge Bjärsmyr - Sigge Sigurdsson - Sigge Jónsson

Sigge Selakovic  -  Sigge Mild  -  Sigge Svensson  -  Sigge Sana

Sigge Söder  -  Sigge Stiller

Myskväll med Patrik & Erling "Anfallsessen"

Om gajsarna får bestämma

Studio Valhalla Extramaterial: En britt på besök

Mitt under inspelningen av lördagens Studio Valhalla sprang vi på två sköna britter. Vi tog ett snack med en av dem.

Mayday!

Allas rätt att älska IFK Göteborg

SUNT FÖRNUFT. Med anledning av det raseri IFK Göteborgs ställningstagande mot homofobi mötts av på sociala medier idag känner jag mig manad att sammanfatta varför “Fotbollssupportrar mot homofobi” är viktigt.

Ett argument som används flitigt under dagen är det att IFK Göteborg inte ska ta politisk ställning. Nu är det så att ett ställningstagande mot homofobi inte kan ses som politiskt i Sverige 2014. Det råder en bred konsensus om allas rätt att älska vem hen vill. Läser du föreningens stadgar kommer du heller inte längre än första stycket innan psykiska, sociala och kulturella värden nämns. Det vill säga; det är IFK Göteborgs uppgift att få alla att känna sig hemma på läktaren och omkring föreningen.

I föreningens stadgar nämns även att klubben lyder under RF:s stadgar som har mångfald inom idrotten som en stor och viktig fråga. (http://www.rf.se/Mangfald/Sexuelllaggningochkonsidentitet/)

En annan reaktion som är vanlig bland kommentarerna är att detta skulle vara en ickefråga. Att man inte sett några homosexuella som hånats på Gamla Ullevis läktare. Min fråga till er är om ni någon gång träffat på en öppet homosexuell på läktaren eller om du för den delen tror att 99,99% av alla aktiva fotbollspelare är heterosexuella? Eller kan det vara så att miljön kring fotbollen är en av de sista matcho-utposterna där det är extremt svårt att komma ut som homosexuell?

Kommentarerna på IFK Göteborgs officiella Facebook-sida under dagen bevisar tesen om att du som homosexuell skulle behöva ett enormt mod för att vara öppen med din läggning på Gamla Ullevis läktare. Det gick under kvällen så långt att klubben valde att ta bort posten eftersom de inte hann med att rensa upp bland alla hatiska kommentarer.

Jag hoppas att de allra mest hatiska och homofobiska supportrarna är förhållandevis få och det är inte dem jag tror är personerna att ändra miljön på våra läktare. Istället vänder jag mig till er som är emot ett blåvitt ställningstagande i frågan, samt er som inte tycker detta är en viktig fråga; Tänk efter. Ska vi låta galna homofober ha makten på våra läktare? Kan vi inte alla ställa oss bakom ett fint initiativ (supportrarmothomofobi.se) och se till så ALLA känner sig välkomna att älska IFK Göteborg.

Jakob Hysén Hedberg

Matchtankar - Värnamo hemma, 1/3-2014

ANALYS. Vi tar vid där föregående säsongs gnällkrönikor slutade. I viss ovisshet. I sedvanlig ordning med för många invektiv och en hel del negativa aspekter. En försäsong som innehållit en avgången sportchef, en föreningsstyrelse under pånyttfödelse, en återuppstånden Erling och med förhoppning om en återkomst av den "riktiga Erling" till föreningen, återigen. Och här är jag igen. Mr. Gnäll.

Vi såg en en match som inte direkt går till historien. En match där vi för sjätte matchen i rad provade den sjätte konstellationen av "anfallsspelare". Det är på den nivån vi jobbar, nowdays. Uppenbarligen. Med en dåres envishet agerar Robin Söder, "axelmantlaren", kan man säga så? Grabben på tio år, den ständige talangen, vår frälsare, Tobbes arvinge, målgöraren, som faktiskt blev målgörare i anfallsrollen mot Värnamo. Detta lag som fick kvala sig kvar i superettan förra säsongen mot toppgänget Dalkurd. Har vi/man/Stahre en förhoppning om att en anfallare (vem? Söder?) ska göra de där 15-20 målen på en säsong som Tobbe, Let's Dance-dansarens son, "alltid" lyckades göra? Jag vet inte. Onekligen verkar det som sagt som att man borrar in huvudet i väggen och låter Söder försöka. Inget fel i kontinuitet. Inget fel i att låta Söder köra på. Men hur länge och till vilket pris? Det raljerades på läktaren (återigen) mot den gode Sjögren, som dagen till ära var bra dragen, som prompt tycker att vi inte behöver handla en anfallare. Kanske är det så. Vi har ju Kjetil.

Ett motstånd där vi på pappret, oavsett namn på opponenterna, ska vinna med minst ett gäng baljor med avseende på att de just råkar komma från divisionen under. Eftersom de som tidigare nämnt för det mesta även får kvala sig kvar i superettan får de självfallet per definition epitetet "solklar slagpåse" för oss experter på läktaren. Visst, en cupmatch är en cupmatch, men de ger oss till en början (61 minuter) vissa bekymmer. Spelidén verkar fortfarande vara likt den när Tobbe kutade i tid och otid och skapade både målchanser och mål. Skillnaden mot dagens trupp är ju dock rätt känd, Tobbe spelar ju visst inte på topp. Okej, både Robin och Lasse slet på ganska bra däruppe, men både kvalitén i uppspelen kombinerat med deras spelartyper gjorde ju att det inte hände allt för mycket och inte allt för farligt, när det väl hände något.

Det kändes länge och väl som att Värnamo skulle göra första målet, som att de skulle ge oss den där fladdrande pressen och ångestfyllda sista tredjedelen på matchen, men sen klev han fram, Kjetil. Det är bara konstatera att det är jävligt gött att vi dels gör mål på fasta (hur många hörnmål har det blivit sedan Wallerstedt lämnade?) och att gammal är äldst. Att Robin sedan får knäa in en bra vänsterkantsboll är förhoppningsvis en riktigt bra väckarklocka och självförtroendeboostande kick för honom och att det "återigen" lossnar för honom. Grejen är ju dock den, om man ska fortsätta jämföra med Tobbe, och det ska man ju, att han (Tobbe alltså) sällan behövde såpass mycket utomstående grejer (till synes åtminstone) för att faktiskt leverera och prestera. Men, det är väl däri skillnaden till stor del ligger mellan landslagsklass/kinesproffs och allsvensk anfallare...

Skit samma, jag vinner inget i att fortsätta negga kring anfallsalternativen och att Söder inte glöder, läget är ju som det är. Vi vann och gjorde två mål. Gott så. Frågan är bara vad som händer mot svårare motstånd? Tror direkt att Sundsvall kan bli en liten nöt att knäcka, bara att köra in huvudet i väggen och fortsätta med start mot Hudiksvall till helgen. Och så har vi ju Kjetil.

Matchen i allmänhet då, förutom att vi har vissa bekymmer i den berömda "sista tredjedelen" innehöll en jäkligt pigg Sam (man såg inte riktigt från ståplats allt gott han bjussade på) som återigen lirar fint med Ludde. JJ som stökade runt helt okej, Nordin som var rätt osynlig, trots hans vilda gestikulerande och verbal vilja att ha boll och Smedbergs emellanåt fina inlägg (till någon i boxen). Adam gjorde det helt okej tillsammans med kamraterna i backlinjen. Kan dock sakna den där riktigt griniga Bjärs som jag hade hoppats på när han fick bindeln, men det kommer kanske. Och kanske kan och ska komma i lägen där det behövs mer, för så jädra bedrövligt var det ju ändå inte.

Några korta från matchen då:

+ Sam Larsson!

+ Kjetil Waehler!

+ Kanal Glenn!

+ Seger!

- Informationen hos publikvärdarna. Konsekvens tack! (Ticket-fast, vilken ingång var det nu igen?)

- Det emellanåt sprudlande anfallsspelet.

- För lite skott utifrån.

- Ett superettanlag av Värnamos klass ska köras över. Så är det bara.

Mot tre nya poäng mot Hudiksvall, visa färg, och hela den där faderuttan, men först årsmöte.

Kanal Glenn Studio Valhalla: IFK Göteborg – Värnamo

Med en jävla massa glennar, Jakobs karriärsplaner och Sams vågade löfte.

Gårdagens köng