Matchtankar - ÖSK borta, 24/4

ANALYS. Som en medgångssupporter, fast tvärtom. Då kryper jag fram. Som snön i april. Som fågel Fenix okände halvbror som dyker upp när det skiter sig. Som nån sorts Ghostbuster för att suga i mig dåligheter och vomera upp på blogg, som dras likt flugor till fekalier på sommaräng. Späkande, gnällande, gnisslande och sågande. Allsvenskan är igång.

Vi tar det direkt. Vad som stör mig är det sjukt märkliga i att vi till synes helt och hållet, under fem månaders tid, totalt glömt av hur man spelar försvarsspel. Hur man som målvakt agerar och fångar bollar. Hur man ställer upp på fasta situationer. Hur man agerar när man gjort två mål eller fler på bortaplan. Hur man krigar sig till poängen. Försöker koka ner saker och ting till varför det blivit såhär. Skador? Visst, men det är fortfarande hyfsat samma gubbar som spelar bland de fem bakersta (okej, Albornoz idag, istället för Hjalle). Alvbåge går inte att känna igen. Eller så är det precis det vi gör? Detta är nivån och förra säsongen var för bra?

Mittfältet är något mer offensivt balanserat än ifjol, och mer och mer är det uppenbart vilken anledningen var att vi höll rent, "clean sheet" gång efter annan, och fanimej inte släppte någon över bron (inte i närheten av senaste matchernas frapperande usla försvarsspel)... Gustav Svensson. Visst, det kanske är den enskilt enklaste anledningen att bara skriva så, men ju mer man tänker på det, hur jävla mycket sopade han inte bort framför farligt område förra säsongen? Tillsammans med Ronken som höjde Bjärs, och ytterbackarna lirade som de gjorde då, och gör. Och Alvbåge på det. Då var det lätt att inte vara orolig.

Vad ser vi av det i år? Ingenting. Visst, som sagt, vi har lite mer offensiv balans, och Seb/Mads II gör ju det helt okej, eller faktiskt rätt bra, i synnerhet framåt, för mål har det ju blivit, men bakåt? Det är inget guldspel vi ser. Inte alls.

Och, visst, ingen idé att bara stövla in här som nån sorts jävla Allan (som dessutom tackade nej idag till medverkan i världens största podcast om Blåvitt för att jag var tvungen ett skruva ihop en miljon Ikeamöbler) och wajna hit och dit, men tro fan att man blir trött på det? Speciellt när det inte görs några desperata, eller för den delen till synes konstruktiva byten när vi MÅSTE gå för poäng? Populistiskt, men var fan är Paka? Okej MSD och Engvall, bra spelare, men ingen av dessa har väl visat allt för mycket hetta i tidigare matcher? Och nej, jag har inte sett nån träning.

Äh, jag vetefan. Det är så jävla tröttsamt. Att att göra många mål på bortaplan SKA (en vanlig säsong iaf) fan leda till seger. En ledning på bortaplan efter ett sådant jävla monstermål av Sören Räääxxx måste fan förvaltas bättre och inte innebära att man slutar spela minuten efter, och, oavsett om det är ett nytt backpar, ska fan inte behöva gå på samma bollar såpass många gånger.

Visst, två poäng upp. Det är jämnt. Allt kan hända och så vidare. Men, vi ska inte ligga åtta. Inte succeåret 2016. Nerverna är utanpå kroppen fram till onsdag. Då kör vi nästa måstematch. Vi ses.

Matchtankar - Sundsvall borta, 5/7

ANALYS. Sjukt svårt att veta i vilken ände man ska börja? Från början, eller från slutet? Eller mitt i allt jämmer och elände på sociala och osociala medier? Första känslan som infinner sig är dock Stahresk. Det var ett sådant jävla kryss. Samtidigt är dock besvikelsen över att torskat två pinnar genomgående mycket större än det gamla bekanta hatet i förlusten och lättnaden (?) i att åtminstone få erövra en poäng mot svåra (jomenvisst) Sundsvall på ännu en plastmatta. Det är ju ändå positivt mitt i allting. Likaså, vi är fortfarande med. Har ett försprång och sätter kommande drabbning mot peking än mer under viktighetsfokus där sex poäng, återigen, står på spel. Så helt jävla förjävligt är det ju ändå inte ändå. Ändå.

Samtidigt, på sättet det går till. Där vi i paus nästintill gnäller över att det inte finns något att gnälla över. Eller åtminstone touchar ett uns av gnäll i att det inte finns någon nerv i matchen och att det går FÖR lätt. Jinxens mamma. Lika lite som det spelar roll har ju självfallet vad som står på bröstet med det hela att göra. Nu tror jag ju självklart att större delen av er lustigkurrar som claimar att det är Nisses intåg och fel att vi förlorar två poäng på norrporten arena (ett jävla namn, det också) inte menar det, utan bara käckar er lite. Men, med tanke på veckans überunisona mästergnäll avseende LE-tröjan så vet jag fan inte.

Vad som var den faktiska anledningen till att det bara blev en poäng kan säkert bättre vetande och högre avlönade tyckare svara på, men från min hårda pinnstol till åskådarplats vid kvällens match, tillsammans med halva etablissemanget, vågar jag ändå sticka ut hakan med att oskärpan vid de givna lägena (Sören! Tom! Boman! mfl) givetvis bränner oss här. Att släppa in två må vara hänt, i synnerhet när Ronken är borta. Han hade rensat den första vid hörnan, och skrikit på andra så att det inte skett heller. Även om jag tycker Tom (som tyvärr gör ett av sina absolut sämre spel i den för dagen räkrödorange tröjan) går bort sig för enkelt vid kvitteringen. För dåligt.

Första halvan av matchen som sagt. Defilering. Smakstart med ett jävla skolboksmål som på plast ser än mer galant ut med den märkliga rörelsen på bollen. Lasses mål är inget annat än klass. Förhoppningsvis gick summan upp några av de millarna som kanske försvunnit under våren. Å andra sidan, vad än Mats säger, är det så jävla säkert att han drar? Jag vet fan inte. Men okej, sådana mål som kvällens vänsterdönare, de vill väl ses i mer exklusiva ligor än en som för dagen bjuder på fler plasthelvetesmatcher än gräs.

Andra? Jag vetefan vad som sker. Visst. De är bättre. Men att vi går ner oss så hårt och släpper till såpass mycket och dessutom bommar att sätta bra lägen, det är märkligt. Jag väljer att försöka kanalisera det hela till att, nu jävlar får vi se till att få ordning på det mot Norrköping istället.

Några korta från matchen då:

+ Inledningen. Serieledartakter.
+ Lasse. Harrejävlar secket mål.

- Andra halvlek.
- Tom. Tyvärr. För jävla dåligt.
- Gameplan, byten, genomförande och allt ikring som ledde till krysset. Äh, allt i andra halvlek. Dynga.

Inget annat än att köra så innihelvete mot Norrköping. Vi ses på GU. Allesammans.

Matchtankar - if plast hemma, 4/6

ANALYS. Angenäma problem. Alltid mycket svårare att få ihop en rapp och rask matchrapport när det finns lite att klaga på. Men, jag kan leva med det. Säkerligen alla ni också. Det finns som sagt inte mycket alls att orda om likt förgående drabbning på GU tidigare i veckan. Visst, tempot var stundtals rätt lågt även idag, men det kändes som att det fanns bra mycket mer kraft och baktanke i de flesta ingripanden. Situationen med Hajtand/John undantaget. Gött att de flippar och visar sina starka vinnarsidor, men till och med den gode Stahre hade nog kunnat tycka att det ordades lite väl mycket. Gött, fint, rätt och riktigt med klappen "dere emellan" efteråt. Hajtand och Johns enda mindre bra insats i matchen.

Man kan ändå inte skriva sådana här rader utan att förundras, förvånas och förbryllas över hur i hela jävla helvete våra svenska domare kan vara så fruktansvärt urusla. Seriöst, om Hjalmar i Basel borta blåstes för hands, och kvällens situation inte gör det (naturlig position?), då undrar man fan varför man håller på med det här egentligen. Tyckte visserligen att min gamle kapten från lumpen i Skövde shejpade upp sig lite lite efteråt, för att sedan bli lika usel igen. Om Ankersens räddning på linjen vid hörnan var rätt eller fel vet jag inte, men det kändes som en brutal kompensation för hans fadäs tidigare. Gött kan tyckas, men två fel gör inte ett rätt. Ändå. Oavsett om man är från Skövde. Skit samma, nu var inte den ena, den andra eller för den delen alla övriga hundrafemtioelva märkliga blåsningar matchavgörande till vår nackdel, så det är väl lika bra att lämna dagens domarinsats därhän.

Jag skrev lite blaj, i vanlig ordning, på Twitter under förmiddagen huruvida jag ville se högklassig köttpress med understöd. Kvalitativt spel. Ruskiga omställningar. Kyla. Hetta. Segersötma. Kamp och 3 pinnar. Jag fick en del av det. Eller det mesta faktiskt. Pressen kändes jävligt resolut, även om vi tjuvade en del i andra och lämnade lite olustiga luckor i "slottet" under flertalet tillfällen. Det kvalitativa spelet fanns där också, även om jag tycker Ankersen för dagen trampade, kladdade och var lite ovän med bollen olikt det vi sett honom innan. Kylan fick vi i Vibes makalösa avslut från snäv vinkel, och hettan kom mest hela tiden. De tre pinnarna smakar extra gott när skansen och peking delar poäng.

Smolket är givetvis Sörens skada (sägs inte vara korsbandsallvarlig, men det vet man ju aldrig) som både såklart är jävligt tråkig för honom, laget och oss, och ställer samtidigt till en del huvudbry med tanke på Ankersens avstängning. Hur formeras kanterna mot bajen (där jag förövrigt inte kommer att kunna leverera nåt skriftligt efter den matchen)? Bohm verkar ju kallare än maj månad. Emil som ytter, Adam som högerback? Känns oklart utan en match i benen, på "snabbt konstgräs" dessutom. Vidrigt jävla statement btw. Varför pratar man i sådana termer? Stoppa den jävla konstgräsidiotin! Bara gör det. Kanske spelar Vibe högerytter och Engvall/Boman litar topp? Sebban vänster och Tom på mitten? Vetefan. Det ger sig. Jörgen med J har koll.

Lite pinpoints då. Hjalmar. Inte. En. Jävla. Fot. Fel! I vanlig ordning satte man malten i halsen av oro när det rullades ut på Twitter att Ronken hade risig kista igen och Hjalle skulle gå in, för tredje (?) matchen i ordningen. Som han gör det! Igen. Det var väl nåt uppspel man kan klaga på, men utan ett sådant patenterat, ingen Hjalmar. Nej, fyfan vilken hjälte han är för oss. För denna förening. Livstidskontrakt (som vad som helst)! Nu! Bjärs styr backlinjen väldigt bra tillsammans med sina yttrar och John. Klanderfritt. Blankt papper igen. Fem insläppta. Rysligt bra.

Osammanhängande blaj utan underhållningsvärde nu, men för att fylla på hyllningarna, Gurra! Det var nån brytning (av alla tusen) i första där man undrar, som den gode Leman bloggade om idag, varför i helvete är inte Gurra aktuell för ett landslag? Han är fanimej unik i sitt slag. Finns ingen som honom i Sverige. Inte en chans.

Avslutningsvis i pinpointranten, Lasse Vibe. Med tanke på hur rörd han såg ut vid bytet vågar man nog nästan tro att detta var sista framträdandet på GU. Måhända att det ryms någon match till innan fönstret öppnar, men jag tror ändå att detta var sista gången. Sorgligt. Jag ser dock framemot vad Gren hittar på för de, tio, tolv, femton millarna som han bör inbringa. Men, det är en go gubbe utan dess like. Bara att lyfta på hatten. Köng.

Några korta från matchen då:

+ Defensiven. Ingen glömd, men Hjalle nämnd. Fantastisk.
+ Kampen. Viljan. Modet. Insatsen. Poängen. Känslan.
+ Gurra!
+ Äh vafan, hela laget.

- Jag kanske är FÖR positiv? Det var kanske inte så bra som man vill få det till att låta? Vetefan. Vi struntar i det nu.
- Lerjeus.
- Traktorsnabbe Andess. Hur klarar han sig undan frisparkar, kort och skit hela tiden? Jävla pajas. Iofs länkat till ovan punkt, men Andess får fan ett minus.

Dags att stänga vårsäsongen mot brajen på söndag. OJ så gott det hade smakat med tre pinnar till. Serieledare! Sträck på er.

Matchbilder: Ellos borta

Plastmattan var plastigare än vanligt och på plats fanns Emelie Hübner (@EmzaansFoto) för att fotografera för BaraBens räkning.

Bilderna får inte spridas utan Barabens och Emelies tillåtelse.

Matchtankar - ellos borta, 14/9

ANALYS. En rejäl baksmälla. En måndag med grusiga ögon och ett ego kantat av smärtsamt påtaliga vibrationer. En brun sörja i ett extremt oorganiserat kaos. En man och hans team som återigen ställer (fotbolls-)sverige i ett mörkt mörker. En tunnhårig pajsare med röda kläder signerat Stefan. Johannesson. Vi såg en match utspelas på det värsta av underlag, med en badboll som rekvisita. Plastiga skarvar ej värdiga en liga som ska representera det högsta skiktet av svensk fotboll. Pinsamt är ordet.

Riktigt, riktigt trevliga första 45 med ett extremt kontrollerat aggresivt offensivt försvar där vi pressar högt på bollhållare och får fram misstag av postorderreklampelarna gång efter annan. Ett resolut och unisont kollektivt arbete som visar på att blåvitt är extremt tunga att möta, även på ett balkongräs från Cellbes senaste katalog. Första halvlek innhöll mycket trevligt, förutom ett, eller flera mål från vårt håll. Det rasande spelet, ackompanjerat av ~1500 extremt röststarka rättrogna, borde helt klart ha belönats med åtminstone en balja från antingen Engvall eller vår danska skytteligaledare.

Jag satt (dessvärre) hemma framför teven och funderade hur jag skulle kunna uttrycka ett resolut gnäll, men kunde i halvlek inte trycka på några speciella punkter som gjorde mig mer förbannad än i tidigare matcher. Det skulle ju dock ändras i andra. Tycka vad man vill om viss ineffektivitet från några spelare, några sämre närkamper eller mindre väldistribuerade inlägg, men gnället nådde inga gränser i 67:e när Stahre bytte ut en anfallare och slängde in Gurra (S) för att satsa på 0-0. För att "säkra" och spela på ett nytt kryss.

Visst, det kanske inte var ett helt värdelöst drag såhär med facit i hand, däremot stör jag mig på så innihelvete mycket på själva grejen. Inget ont emot Pumas grabb, inte alls. Däremot, fegheten, medelmåttigheten, känslan, signalerna och rädslan för att förlora. Återigen, det föreföll sig ändå, till slut, som ett rätt okej byte, men där och då, då kändes det återigen som: "vad i hela jävla helvete sysslar karljäveln med? Inte nu igen!".

Ska man då koka ner matchens sista beståndsdelar i den horribla avblåsningen på Emils (jävlar så bra han är idag också) genomstickare på Vibes fina passning eller kapningen av May på övertid hamnar ändå mitt fokus på mannen i rött. Visst, hellre fria än fälla om man inte är säker (ej då applicerbart på offsideavblåsningen, såklart), men när, jag undrar NÄR ska detta någon gång gagna oss? Ska inte skylla resultatet 0-0 på domarteamet fullt ut, det vore kanske direkt felaktigt och exeptionellt lipigt, men, i situationen på May kan Johannesson (eller någon av hans kamrater på linjen) KNAPPAST se att ellosspelaren är två millimeter på bollen innan May flyger i polymergranulatet. Aldrig någonsin. Den var ju fan till och med tveksam på reprisbilderna.

Han vågar helt enkelt inte avgöra matchen. Eller åtminstone bli den liraren som på något sätt påverkar matchens utgång. Noll noll är mer fair i en match som bytte chanser med varandra. Det är åtminstone min högst personliga partiska och subjektiva reflektion av Johannessons tillkortakommanden. Tycka vad man vill, men när i helvete ska idiotin få ett slut? NÄR ska vi få något "gratis" eller åtminstone billigt med oss? Kanske nästa säsong. Då jävlar.

Några korta från matchen då:

+ Emil. Jävligt bra insats igen.
+ Adam. Faktiskt. Trodde att vi skulle få en ickevänsterkant med konstig balans. Icke. Adam var grym.
+ John. Visst, blandar och ger lite luriga grejer, men jävlar vilken enhandsparad. Vår målmand ska tacka bestefar för inkasserad nolla.
+ May. Den gubben med boll (även med badboll på balkonggräs!). Sjukt.
+ Trycket. Publiken. Blåvita fans. Underbart.

- Ett. Kryss. Till.
- Fortsatt 4p upp till ellos.
- VARFÖR byta ut en anfallare? Våga vinna. Släpp medelmåttigheten.
- Våga skjuta! Våga avgöra. Släpp missarna Lasse och tänk bara mål, mål, mål!
- Plast.

Nu finns det inget annat än att vi, tillsammans, sluter upp till ett unisont jävla herrejössesstöd på #fullfredag mot Gefle. Det finns inte många ursäkter som godtas för att inte vara på plats. På fredag krossar vi gefle. På fredag vågar vi vinna. På fredag visar vi att vi är folkets lag. Våra färger är blåa och vita. Inga andra. Och, på fredag spelar vi fotboll på gräs.

Snart kommer bönderna att landa

 

Ny forskningsrapport från Högskolan i Borås

FORSKNING. Vid "Institutionen för grässubstitut" på Högskolan i Borås kommer idag nya chockerande uppgifter. Det som i resten av Sverige har ansetts som vedertaget i alla tider får nu konkurrens av nya forskningsrön från Högskolan i postorderföretagens Mecka, Borås.

Forskningsrapporten "Våra kor är allergiska mot gräs" strider mot allt vi tidigare trott om kor som idisslande och gräsälskande kreatur. Med tvivelaktiga belägg försöker forskarna bevisa att kor egentligen mår bättre av att äta gummigranulat. Allra bäst mår korna enligt rapporten av att äta just granulat tillverkat av gamla Michelin-däck.

Det är för övrigt också på samma högskola som forskarna de senaste åren fått anslag till rapporter som "Gräsallergin minskar efter byggandet av Borås Arena", "Färre gräsfläckar innebär mindre utsläpp av tvättmedelstensider" och "Riktig fotboll spelas på plastgräs".

Kom igen nu Borås; Kor äter gräs, gräspollenallergin utgör en fullt naturlig del av vår mänskliga evolution, gräsfläckarna på knäna tillhör barndomens lekar, och framför allt; Riktig fotboll spelas på naturgräs!

Vilken är egentligen fördelen med konstgräs? Underhållsfriheten och därigenom ekonomin? Svenssons och Ishizakis oförmåga att leverera passningar när de står med fötterna på riktigt gräs? Vilka är argumenten? Jag förstår inte. Bygg inomhushall i stället då, och låt gräset vara naturligt. Till fördel för den svenska fotbollen är inte konstgräset i alla fall. Om vi i Sverige bygger verksamheten på ett spel på plastgräs kommer vi aldrig lyckas internationellt, få arrangera större turneringar-/turneringsmatcher eller för den delen tas på allvar i de stora sammanhangen. Oavsett vilka argument man har FÖR plastgräs så står de för allt jag inte tycker är riktig fotboll. Wimbledon(tennis) spelas inte på plastgräs, British Open(golf) spelas inte på plastgräs och på väldigt få platser i världen spelar man fotboll på plastmatta. Varför ska vi i Sverige gå i bräschen för plastgräset och göra med fotbollen vad bangolfen är i förhållande till golfen?

Inte sedan 31:e juli förra året har Ellos i Allsvenska sammanhang vunnit på en riktig fotbollsarena och det faktum att det laget vi kallar "Sveriges just nu bästa fotbollslag" går riktigt dåligt så fort de spelar på naturgräs höjer inte vår status bland de andra europeiska ligorna direkt. Här länkar jag till en förvirrad syn på detta med plastgräs. Jag undrar om vederbörande fortfarande har samma syn på det här med underlaget? För att nyansera bilden lite så länkar jag här också till någon som verkligen har en genomtänkt syn på det här med plastgräs kontra riktigt naturgräs.

Jag är fullt medveten om att det till viss del innebär "att kasta sten i glashus" när man med vårt(Blåvitts) spel för dagen kritiserar och ifrågasätter andra klubbars och lags förehavanden, men jag är med perspektiv på frågan övertygad om att man ALDRIG kan bygga en klubb med ambitioner att lyckas i Europa om man har som grundidé att spela merparten av sina matcher på konstgräs. Så jag väljer att se det som en tröst att vårt kära Blåvitt bygger för framtiden och har ambitionen att ta sig längre än till Borås för att få spela fotboll.