Femman: Helt nytt Blåvitt fick stryk

FRANKIE'S FEMMA. Två "förfester", två förluster. Det kan man ju tycka är väldigt oroväckande och fog för att mobilisera panik, dra ut på gatorna och demonstrera mot Blåvitts styrelse. Eller inte. Vi drygt 1500 som tog oss till Valhalla i dag fick se ett helt nytt lag lira mot ett klart bättre motstånd och bjöds dessutom på mycket bättre spel av Blåvitt, trots den snöpliga förlusten.

55555555555555555555555555555555555555

Ingen kan bortse från att "Seb" fortfarande har en del barnsligheter för sig på banan. Stundtals filmar han rätt kraftigt och gnäller på domarn i lite märkliga lägen. Men han har en blandning av rå attityd i sitt spel och en nonchalant elegans, som gör att han är en väldigt attraktiv fotbollsspelare – i sina bästa stunder. I dagens match hände det hela tiden något kring Sebban, en del tjafs och vårdslösa tacklingar blandades med snygga skarvar, klackpassningar och fenomenala man mot man-insatser. Och det kommer ni få se mer av här på BaraBen om något dygn, då BaraBen i dag hade ett kamerateam som enbart följde Sebastian Eriksson under 90 minuter i en helt unik specialgranskning.

55555555555555555555555555555555555555

Det var ju dessutom premiär för Blåvitts nya bortaställ – på hemmaplan. Den neonrosa tröjan var givetvis en stor snackis på läktarna och många köpte rosa souvenirer av olika slag i den temporära Blåvittshopen. Vissa verkar hata hela konceptet, andra tycker det är jättehäftigt. Vart man än står i sin analys får man ju ge Blåvitts marknadsavdelning cred för att de lyckats skapa lite snack och debatt kring färgvalet. Marknadschef Andrej Häggblad avslöjade dessutom i en Kanal Glenn-intervju att valet av färg hade stått mellan rosa och brunt. Så jag är rätt nöjd med att det blev rosa, trots allt.

55555555555555555555555555555555555555

I förra matchen luftade Jonas Olsson alla reserver – och de fick stryk mot Landskrona. I dag matchade han ett i princip ordinarie lag – och de fick stryk mot Odense. Men till skillnad från förra helgen spelade Blåvitt riktigt bra i dagens match. I alla fall stundtals. Logi Valgardsson gjorde sitt debutmål för Blåvitt vilket fick GT:s, Sportsdays och Aftonbladets reportrar att flockas kring honom efter matchen. Men jag var – trots två nickmål med lite småkass koll i försvaret – främst nöjd med att få klara besked från vår backlinje. Kalle Svensson styr försvaret på ett allt bättre vis och med en stark ledare bredvid sig så växer Ragnar Sigurdsson (som i vanlig ordning gav raka besked till Kanal Glenn efter matchen) för varje minut han spelar. Nu måste den där extra skärpan infinna sig med för att vi ska kunna täppa igen helt hemåt.

55555555555555555555555555555555555555

Blåvitt- Odsense (1-2), "förfest" på Valhalla:
5 poäng: Sebastian Eriksson
3 poäng: Kalle Svensson
2 poäng: Jakob Johansson
1 poäng: Logi Valgardsson

Total5:an, försäsongen 2011 (efter 3 bedömda matcher).
1. Markus Sandberg (5 poäng)
-. Stefan Selakovic (5 poäng)
-. Sebastian Eriksson (5 poäng)
-. Tobias Sana (5 poäng)
5. Karl Svensson (4 poäng)
6. Nicklas Bärkroth (3 poäng)
7. Robin Söder (2 poäng)
-. Jakob Johansson (2 poäng)
9. Erik Lund (1 poäng)
-. Logi Valgardsson (1 poäng)

Frankie's minusfemma: Säsongen 2010

FRANKIE'S FEMMA. Eftersom feldgrau strejkar för närvarande sticker jag in med en femma. Men det blir ingen femma som behandlar söndagskvällens kryss mot Gefle, det blir en femma med avsikt att summera den gångna säsongen. Med tanke på de resultat vi har presterat under året så väljer jag att slopa feldgraus koncept med att dela ut poäng och subtraherar i stället poäng. Därmed får ni här för första - och förhoppningsvis enda - gången skåda Frankie's minusfemma. Det här är ingen lista som man bör sträva efter att hamna på, tvärt om.

ALLSVENSKAN 2010, IFK GÖTEBORG.
- 5 poäng. Totalinsatsen - IFK Göteborg som elitförening gör sitt sämsta resultat på många år. Tråkigt nog förväntas detta inte bara stanna vid ett dåligt resultat i Allsvenskan utan även i bokslutet framåt årsskiftet. Vi har på tolv månader gått från att vara en förening mitt i en guldjakt och sanslös hype kring laget till att ha ett halvdussin lag framför oss i serien med rent ut sagt miserabla publiksiffror på de senaste hemmamatcherna.
- 3 poäng. Tränarstaben - Har först gått i stå med laget, för att sedan få nya arbetsuppgifter från sin chef, Håkan Mild. Sedan gick det tillfälligt lite bättre för att åter igen vända mot totalt elände i slutet av säsongen. Faktum är att det är väldigt länge sedan det varit så mycket och en så kompakt kritik från supporterhåll mot hur laget coachas, vilka spelare som får chansen, hur matchcoachingen går till och tränarnas - i slutet tränarens - förmåga att ta till sig av den här kritiken. Blåvitt ha både i inhemska som internationella sammanhang kallats förutsägbart och lättläst, men ingen på Kamratgården tar kritiken på allvar utan viftar bort den lättvindigt. Tränarstaben har det yttersta sportsliga ansvaret för den prestation som A-truppen klarar av att prestera och här har det helt enkelt varit under all kritik i år.
- 2 poäng. Försvarsspelet - Vi gör fler mål och släpper in färre än Örebro SK, ändå kommer de hela tolv poäng före oss i tabellen och hamnar trea - Blåvitt sjua. Detta är skillnaden på "framgång" och medelmåttighet, att inte kunna täppa igen eller avgöra de där täta matcherna. De som avgör framgång eller fiasko. Men generellt sett så har vårt försvarsspel hållit lite högre standard än vad vårt anfallsspel har, trots att många inklusive mig själv var väldigt nervösa för post Kim-eran. Men Sandberg är en framtidsman och kan han höja sin lägstanivå lite ytterligare finns det en grund att bygga på. Adams comeback flyttade ut försäsongens dominant Erik "Järnkaminen" Lund till vänsterkanten vilket även gav honom en skjuss framåt efter en dålig säsongsinledning. Samtidigt är inte Ragnar samma fighter som han var för ett par säsonger och Hjalle mixar helt okay matcher med rena virrpannestunderna.
- 1 poäng. Anfallsspelet - Bara Elfsborg, Malmö och Helsingborg är bättre på att göra mål än Blåvitt i årets upplaga av Allsvenskan. Problemet är bara att det inte finns någon jämnhet i detta, vi exploderar i vissa matcher och öser in mål för att sedan har problem att slå in bollen i öppen kasse från två meter i nästa kamp. Stefan Selakovic är näst bästa assistläggare i ligan, Tobias Hysén är femte bästa målskytt i ligan. Men trots detta är det väldigt tunnsått bakom fixstjärnorna. Det finns helt enkelt inte tillräcklig bredd - speciellt från mittfältet med tanke på vårt femmannamittfält i nio av tio matcher - för att göra anfallsspelet effektivt nog för att döda matcherna. Tragiskt nog har anfallsspelet varit föreningens mest impotenta del under den här säsongen och de eviga skadeproblemen på spelare som Hysén, Stiller, Pärlan och William har gjort att vi inte kommit i närheten av vår egentliga potential. Här måste vi lyfta oss flera klasser om vi avser att vara någonting annat än ett grått mittengäng till nästa säsong.

Frankies femma

FRANKIES FEMMA. I dag laddade Blåvitt upp inför derbyt på måndag med ett införkrig på Valhalla mot just det kommande motståndet BK Häcken. Nu stod lagens U21-gubbar som de rivaliserande sidornas trupper och Blåvitt formerade ett intressant gäng för dagen - med William, TO och Sana som de "rutinerade" A-lagsspelarna men bjussade även på 90 minnuter av mittbacken "Muki" Turunen och framför allt 45 minuter av högerbackscomeback signerad: Adam Johansson!

Eftersom feldgrau inte kunde närvara vid denna tillställning och dessutom bara i undantagsfall kör någon "femma" från dessa U21-matcher, så hugger jag in i kakan denna gång. När halva laget består av potentiella A-lagsspelare kan vi ju bara inte låta bli. En viss fadäs gjorde att jag med sällskap missade ett par inledande minuter i andra halvlek - vilket resulterade i att två mål i matchen (som slutade 3-3) inte bevittnades på plats utan återberättades av fotbollskonsulten "Disco". Därför får ni söka er till Officiella och Alltid Blåvitt för mer noggranna matchreferat. Däremot ska ni få en fristående "Frankies femma" - old school feldgrau style:

U21, BK Häcken, hemma
5 poäng: William Atashkadeh - Efter spekulation från BaraBen-blocket på läktaren om en "Helena Jonsson-effekt" (att bli usel efter att ha fått pris) i de inledande minuterna då William hade problem att komma rätt till bollen - så blixtrade William till och det rejält. I dessa dagar, kort efter att han utnämnts av G-P till supertalangen framför alla andra - så störs han själv inte det minsta av hypen. Djupledslöpningarna var snabba, rappa och framför allt, väldigt explosiva i både steg och närkampsförmåga. William var helt enkelt lite "Johnny Bråttom" i dag och gjorde bland annat ett mål efter en 40 meters rusch på en lång pastej bakifrån. Dessutom hade han bud på en handfull ytterligare och hade ett väl fungerande samarbete med:
3 poäng: Tobias Sana - Dagens artist. Gjorde - bortsett från ett konstmål likt det han presterade på första Cypern-lägret - en mycket vass insats på sin kant. Sana blir allt bättre på att ta ansvar bakåt i banan och löpte förtjänstfullt, även om det är framåt han är kreativ på ett sätt som får det att vattnas i mun även på de mest försvarsinriktade Italienälskarna. Sana är för bra för att spela med U21, egentligen. Men samtidigt har han en tuff konkurrens i A-laget som gör att han ännu inte är startman och ordinarie, en kombination som lär ge honom mycket speltid i U21 även under 2010. Men som han gör det, med frenesi, vilja att utmana och en konstruktiv högerfot. Enda minuset? Lite för mycket hetta och vilja att tjôta och tjafsa i fel lägen.
2 poäng: David Johansson - Den som tror att Blåvitts "backfenomen" är över, slut, finito - kan sluta oroa sig. Här har vi en up and coming man som har offensivlusta, är lite fräck i duellerna och vågar ta för sig längs sin kant. Jag kan ge mig fan på att han snart kommer kallas för "modern ytterback" av gammelmedia, när han får sina första A-lagschanser. Saknar ännu det flås som behövs för att prestera som ytterback i Allsvenskan, men har gått framåt med stora kliv sedan jag såg honom senast.
1 poäng: Teddy Olausson - Snacka om pådrivare. Han ägnar 90 minuter åt att ropa "hemåt nu Jakob", varpå Jakob tar i lite extra i löpningen. Han ägnar 90 minuter åt att hojta "Våga pressa nu Sana", varpå Tobias löper lite extra mot de gulsvarta i sin uppspelsfas. Han ägnar 90 minuter åt att uppmuntra William till ännu en löpning i djupled, varpå denne löper ända in i kaklet - även i 89:e matchminuten då orken börjat tryta. Jag tänker kalla Teddy för "90-minutersmannen" hädan efter, då hans ledarskap är en fröjd att skåda, även för oss lite mer orutinerade U21-besökare.

Utanför listan: Adam och Tuomo, inte bäst på plan - men inte dåliga på något vis. De visade att det går åt rätt håll och i snabbare takt än någon kunnat hoppas på. Timingen är ännu inte den bästa hos någon av gubbarna, de levererar inte riktigt så bra passningsspel som man kan önska från grabbar i storform - men bägge gör gedigna insatser, utifrån sina förutsättningar. Vi välkomnar er tillbaka till hetluften! För övrigt får även domaren ett rött kort då han missade en sanslös tackling med dobbarna före - i smalbenshöjd - i andra halvlek. Med otur kunde det slutat med en bruten fot på Tobias Sana men nu hade vi för en gångs skull tur i en risksituation och vår vänsterytter ställde sig upp kort efter situationen.

Fotnot: Den här femman kommer ej att ingå i poängsammanställningen av feldgraus femma, utan är en fristående bedömning av U21-laget för dagen.

Frankies Femma: Gefle hemma

FRANKIES FEMMA Efter bortasegern mot Djurgården som femmans ordinarie betygssättare Feldgrau tyckta var "inte som tre poäng närmare toppstriden, utan som tre poäng längre bort från kvalstrecket" så fick Blåvitt chansen att fylla på reserverna av självförtroende nere i San Marino. 5-0. Pang, pang, pang, pang, pang. Självförtroendet växer stadigt match för match och nu börjar vi till och med få en del "enkla" mål och dessutom två kombinerade halvlekar av bra spel. Gefle var ingen större utmaning och knappast Murata heller. Men just nu bygger vi självförtroende för höstens kommande uppgifter på ett galant sätt: vi krossar motståndet som ställs inför oss. Hoppas vi kan fortsätta med det när motståndet är FC Basel och Kalmar bara...

Gefle IF, hemma
5 poäng: Sebastian Eriksson - Vågar, tar för sig och är löpvillig. Men framför allt så ger han inte upp utan möter motgång med ytterligare försök att avancera strax efter sitt initiella misslyckande. Det är imponerande att se hur ännu en blåvit mittbackstalang kommer in i laget och visar noll respekt för de rutinerade motståndarna. Här har vi det fenomen och begrepp som svenska sportjournalistkåren blir våta i trosorna av bara att höra på avstånd: en modern ytterback.
3 poäng: Tobias Hysén - Har under en lång tid nu visat på en stigande formkurva där varje match innebär lite mer speed, lite mer vilja och tekniska nummer. Men när vänsterfoten skickar in inlägg i boxen så som den gör i första halvlek mot Gefle ser vi snabbt vem som är nyckeln till framgången i Blåvitts kantdominerade anfallsspel mot centrala nickpjäser när högern på Alexandersson klickar. "Hajjsen":s form pekar rakt uppåt.
2 poäng: Robin Söder - Hyllas i GT och viss mån även GP som svensk fotbolls nya frälsare. Det är väl kanske lite urflippat i stundens hetta men det är underbart att se 17-åringen vara så respektlös, precis som kollegan Eriksson som snor dagens "femma". Söder river sönder mittlåset hos Gefle genom en visa rörelse i anfallsspelet på ett sätt som miljonförvärvet lillebror Alexandersson köptes in för att göra. Nu känns plötsligt Söder långt närmare en startplats i höstens guldstrid än "Lill-Alex" eller för den delen 3-0 skytten (tro det eller ej, men: halvvolley med foten!) Wallerstedt. Snor poängen av sin anfallskollega Wernbloom som trots att han gör sin bästa match på väldigt länge går poänglös från dagens "femma".
1 poäng: Kim Christensen - Ledaren av "Femman" rycker ytterligare lite från tvåan Ragnar Sigurdsson. Inte bara genom att knipa den sista poängen i tuff konkurrens med just Ragnar, men främst för att han igår höll en hög och jämn nivå i de få lägen som Gefle skapade. Han är ingen dominant i luftrummet, men på linjen vågar jag påstå att han är säsongens bästa målvakt i Allsvenskan så här långt. Klapp-klapp, klappklappeklappklapp- Kim!

Totalt efter 15 omgångar
1. Kim Christensen - 27 poäng
2. Ragnar Sigurdsson - 19 poäng
3. Tobias Hysén - 17 poäng
4. Gustav Svensson - 16 poäng
5. Mattias Bjärsmyr - 11 poäng
6. Adam Johansson - 10 poäng
7. Sebastian Eriksson- 8 poäng
8. Niclas Alexandersson - 7 poäng
9. Killen i halvtid - 5 poäng
9. Jonas Wallerstedt - 5 poäng
11. Robin Söder - 4 poäng
11. Hjalmar Jonsson - 4 poäng
13. Klacken - 3 poäng
13. Thomas Olsson - 3 poäng
13. Publiksiffran - 3 poäng
13. Martin Smedberg - 3 poäng
13. Pontus Wernbloom - 3 poäng
18. Daniel Alexandersson - 1 poäng
18. Nicklas Carlsson - 1 poäng