Visar inlägg med etikett minusfemman. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett minusfemman. Visa alla inlägg

2010/11/07

Frankie's minusfemma: Säsongen 2010

FRANKIE'S FEMMA. Eftersom feldgrau strejkar för närvarande sticker jag in med en femma. Men det blir ingen femma som behandlar söndagskvällens kryss mot Gefle, det blir en femma med avsikt att summera den gångna säsongen. Med tanke på de resultat vi har presterat under året så väljer jag att slopa feldgraus koncept med att dela ut poäng och subtraherar i stället poäng. Därmed får ni här för första - och förhoppningsvis enda - gången skåda Frankie's minusfemma. Det här är ingen lista som man bör sträva efter att hamna på, tvärt om.

ALLSVENSKAN 2010, IFK GÖTEBORG.
- 5 poäng. Totalinsatsen - IFK Göteborg som elitförening gör sitt sämsta resultat på många år. Tråkigt nog förväntas detta inte bara stanna vid ett dåligt resultat i Allsvenskan utan även i bokslutet framåt årsskiftet. Vi har på tolv månader gått från att vara en förening mitt i en guldjakt och sanslös hype kring laget till att ha ett halvdussin lag framför oss i serien med rent ut sagt miserabla publiksiffror på de senaste hemmamatcherna.
- 3 poäng. Tränarstaben - Har först gått i stå med laget, för att sedan få nya arbetsuppgifter från sin chef, Håkan Mild. Sedan gick det tillfälligt lite bättre för att åter igen vända mot totalt elände i slutet av säsongen. Faktum är att det är väldigt länge sedan det varit så mycket och en så kompakt kritik från supporterhåll mot hur laget coachas, vilka spelare som får chansen, hur matchcoachingen går till och tränarnas - i slutet tränarens - förmåga att ta till sig av den här kritiken. Blåvitt ha både i inhemska som internationella sammanhang kallats förutsägbart och lättläst, men ingen på Kamratgården tar kritiken på allvar utan viftar bort den lättvindigt. Tränarstaben har det yttersta sportsliga ansvaret för den prestation som A-truppen klarar av att prestera och här har det helt enkelt varit under all kritik i år.
- 2 poäng. Försvarsspelet - Vi gör fler mål och släpper in färre än Örebro SK, ändå kommer de hela tolv poäng före oss i tabellen och hamnar trea - Blåvitt sjua. Detta är skillnaden på "framgång" och medelmåttighet, att inte kunna täppa igen eller avgöra de där täta matcherna. De som avgör framgång eller fiasko. Men generellt sett så har vårt försvarsspel hållit lite högre standard än vad vårt anfallsspel har, trots att många inklusive mig själv var väldigt nervösa för post Kim-eran. Men Sandberg är en framtidsman och kan han höja sin lägstanivå lite ytterligare finns det en grund att bygga på. Adams comeback flyttade ut försäsongens dominant Erik "Järnkaminen" Lund till vänsterkanten vilket även gav honom en skjuss framåt efter en dålig säsongsinledning. Samtidigt är inte Ragnar samma fighter som han var för ett par säsonger och Hjalle mixar helt okay matcher med rena virrpannestunderna.
- 1 poäng. Anfallsspelet - Bara Elfsborg, Malmö och Helsingborg är bättre på att göra mål än Blåvitt i årets upplaga av Allsvenskan. Problemet är bara att det inte finns någon jämnhet i detta, vi exploderar i vissa matcher och öser in mål för att sedan har problem att slå in bollen i öppen kasse från två meter i nästa kamp. Stefan Selakovic är näst bästa assistläggare i ligan, Tobias Hysén är femte bästa målskytt i ligan. Men trots detta är det väldigt tunnsått bakom fixstjärnorna. Det finns helt enkelt inte tillräcklig bredd - speciellt från mittfältet med tanke på vårt femmannamittfält i nio av tio matcher - för att göra anfallsspelet effektivt nog för att döda matcherna. Tragiskt nog har anfallsspelet varit föreningens mest impotenta del under den här säsongen och de eviga skadeproblemen på spelare som Hysén, Stiller, Pärlan och William har gjort att vi inte kommit i närheten av vår egentliga potential. Här måste vi lyfta oss flera klasser om vi avser att vara någonting annat än ett grått mittengäng till nästa säsong.