Framtiden är blå och vit

FRAMTIDEN. Vi håller på att skapa något stort tillsammans. Det är något som ligger under ytan och bubblar. Något som än så länge ter sig abstrakt, men som när det får blomma ut i sin fulla prakt kommer vara något som skrämmer slag på såväl den svenska fotbollssfären som den nordiska. Det gäller bara att vi ser det där abstrakta och hjälper det lite på traven.

Vad är det jag sitter här och insinuerar och som gjort att ni redan rynkat på näsan inför den här texten? Om ni förbereder er på att texten blir relativt lång, på sina håll lite invecklad och att den kommer andas både framtidstro och optimism så rekommenderar jag er att fortsätta läsa.

Jag vet knappt var jag skall börja, men jag väljer att börja uppe på Kamratgården. Där kan vi lugnt säga att det hänt saker de sista åren. Förutom att en stor del av ledningen bytts ut så har vi fått en träningsanläggning i världsklass att spendera hela sommarhalvåret på - och då pratar jag givetvis om de utvändiga ytorna. De invändiga hävdar jag är unika i sitt slag. Rehab, omklädning, gym, kontor, prisskåp... Allt är i världsklass därinne. Det är få klubbar i norra Europa som kan stoltsera med ett sådant bygge. Kamratgården lägger grunden till sportsliga förutsättningar som få klubbar kan mäta sig med. Långsiktighet har trots halvtaskiga ekonomiska resultat de sista åren faktiskt präglat satsningarna däruppe och jag tycker dessutom att man som supporter känner sig välkommen till Kamratgården på ett sätt som jag tidigare inte känt. Det är ett inkluderande vi skall vara rädda om. Jag vet att flera journalister känner och säger samma sak. Ett stort plus för Kamratgården i stort alltså.

Nu tycker jag att vi vandrar vidare till Göteborgs Nya Arena. Har ni varit där och kikat ännu? Inte?! Har ni insett vilka möjligheter den arenan och kringliggande områden ger oss på sikt? Behöver vi ens avhandla Göteborgs Nya Arena i en egen del av denna text? Nej, det behöver vi givetvis inte för ni inser självklart vikten av att kunna träna därinne, spela träningsmatcher därinne, låta andra delar av föreningen (såsom skidsektionen och orienteringssektionen) ta del av faciliteter som de flesta klubbar bara skulle kunna drömma om. Vi är Idrottsföreningen Kamraterna och alla delar av klubben mår bra av att alla sektioner har rätt förutsättningar. Det ger styrelse och andra intressenter ro att arbeta med de allra viktigaste frågorna i stället för att behöva lägga kraft och energi på inre stridigheter och problem. Hotell, skola, gym, konferens, fotbollsplaner, skidspår, idrottshallar, rehab, restauranger - allt under samma tak. Mäktigt!

För att inlägget inte skall bli allt för långt så nämner jag bara Akademin och Änglagårdsskolan hastigt här, men visst förstår vi allihop vad en välfungerande återväxt betyder för en storklubb - om inte genom direkt uppflyttning till våra representationslag så i form av kapital vid försäljningar, fler medlemmar till klubben och spridandet av alltifrån kamratskapen till de blåvita färgerna bland barn och ungdomar i Göteborg.

Vad ska vi härnäst avhandla? Ska vi gå vidare till marknadssituationen? Vi säljer fler biljetter än på mycket länge och detta givetvis tack vare sportsliga framgångar (som det ibland känns som om vi supportrar inte vill kännas vid) men trots arenaförutsättningar som i förhållande till vårt publikunderlag är bland de sämsta i allsvenskan. Hur många storstadsklubbar i det allsvenska toppskiktet måste förutom att dela arena med BK Häcken (inte längre som tur är) också dela den med såväl ett Division 1-lag som ett Superettan-lag (jag är medveten om att denna fråga är retorisk)? Att Göteborgs kommun och klubbarna inte kommit överens om hur detta problem skall lösas ännu, är för mig en gåta.

Varför spelar inte Örgryte och Gais på Valhalla t.ex? Valhalla har flertalet gånger större potential än många av deras konkurrenters (Lund, Värnamo, Frej, Varberg, Torslanda) arenor. Med detta sagt; Givet våra tilldelade förutsättningar gör vi bra ifrån oss på marknadssidan. Det hävdar i alla fall jag med en dåres envishet. Vi är inte långt ifrån Clean Court eller en egen arena, det känner jag på mig, och jag kan bara gissa hur många biljetter vi hade sålt med en arena som Malmö FF:s. Att vi har en beläggning på över 80% (lite beroende på hur vi räknar på bortasektionen och säkerhetsavspärrningar) är det inga andra i toppskiktet som når upp till - inte ens Bajen, vars snitt på knappt 25 000 givetvis är imponerande, men glöm inte att det är på en arena som har en kapacitet på en bra bit över 30 000 och att de i övrigt spelar på en jippoarena vi inte skall vara speciellt avundsjuka på. Avicii har publikrekordet på den arenan - det säger väl allt? Malmö är uppe och touchar på samma beläggningsgrad, men det bör vi tillskriva enbart de sportsliga framgångarna.

Vad ska vi nu prata om? Ska vi ta merchandise-området? Vi säljer slut matchtröjor och halsdukar på löpande band och det är ett sjukt tryck i butiken i samband med match. I övrigt har man startat upp en ny E-handelssida och ja, man är mer "på bettet" i de flesta sammanhang. I samband med cupfinalen mot Örebro, där vi inte ens själva ägde evenemanget befann man sig från Blåvittshopens sida på flera ställen runt om i Göteborg med "pop-up-butiker", allt för att synas där många nyfikna änglar befann sig. Snyggt jobbat!

Fler saker som hade kunnat nämnas i denna text är nuvarande klubbledningens innebörd för hur IFK Göteborg styrs idag, Supporterklubben Änglarna som verkligen arbetar hårt dessa dagar, alla sjungande och tifo-ansvariga läktarfraktioner, Levande Sittplats och alla fantastiska supportrar som reser Europa runt och som möter upp laget i Malmö, Stockholm, Wroclaw, Lissabon och ja, oavsett var laget spelar. Vi hade kunnat prata länge om Mats Grens fantastiska fingertoppskänsla och kontaktnät och om Jörgens nästan tårdrypande uttalande om ansvar och att stå upp för sin förening och sina spelare, men nej, det avhandlar vi i stället i separata inlägg framöver.

Ni som funderat på hur jag ser på det sportsliga 2015 kan fortsätta läsa. Såhär ser förutsättningarna ut inför den smått kaotiska avslutningen av fotbollsallsvenskan 2015; Vi leder fortfarande allsvenskan, trots en svacka nu på sommaren. En svacka som vi har lagt bakom oss. Vi har alltså allt i egna händer. När jag pratar om "vi" här så pratar jag om oss allihop. Supportrar, spelare, ledare - hela föreningen. Vi har allt i våra gemensamma händer inför sluttampen av allsvenskan.

Nu spelar vi närmast 5-6 omgångar i rad mot lag på den nedre halvan samtidigt som topplagen kommer ta poäng av varandra. Vi har mött Malmö FF två gånger, och även om de vunnit båda våra möten i år så har vi dem fortsatt bakom oss, och dessutom flera poäng bakom. De kommer inte kunna gå in till 100% i allsvenskan och i CL-kvalet samtidigt, för då kommer Rosenberg få hybrisfeber och vara tvungen att "vila sig i form". Visst ser AIK vassa ut, och visst finns Elfsborg i teorin kvar, men jag tror t.ex att Norrköping kommer tappa och att Djurgården kommer göra detsamma. Mest en magkänsla, men jag brukar vara bra på sånt. Min magkänsla säger också något annat; Vi kommer kunna ta det där guldet denna hösten, trots att det var få av oss som trodde det när vi såg Haitam springa runt som till stora delar en yr höna på Valhalla i vintras. Ett nytt lag, en ny tränare och en ny sportchef som tvingas sota ett par år för föregångarnas misslyckade värvningar. Det ska egentligen ta tid att nå resultat med de förutsättningarna. Vi har vunnit cupen OCH vi leder allsvenskan efter nitton omgångar(!).

När vi nu vet hur förutsättningarna ser ut kan vi också förbereda oss på att vår insats i egenskap av supportrar kommer vara ännu viktigare i höst. Vill vi nå guldet redan 2015 så krävs mycket folk på arenan, mycket ryggdunkande sinsemellan och en oerhört stark tro på det vi gör. Om inte vi tror på guld 2015, vem skall då tro på det åt oss? Låt oss dessutom ha förtroende för Jörgen och Mats - för det tycker jag att de är värda. Jag tycker Mats sköter sitt arbete som sportchef klanderfritt. Ansvarsfullt och långsiktigt landar han värvningar som vi inte ens visste fanns. Att May Mahlangu drar sig ur kan vi inte lasta Gren för - det säger sannolikt mer om May. In Gren we trust!

Nu ska jag skriva något som säkert får det att vrida sig i flera magar, men låt säga att vi inte tar guld till hösten, är det slut då? Nej, det är inte slut då. Det har bara börjat.

Med denna trupp, Änglagårdsskolan, Akademin, det hårda arbetet på Marknad och på Kamratgården, Göteborgs Nya Arena, Nisse Wiberg och övriga sponsorer som vill IFK Göteborg väl, oss supportrar som tenderar att bli fler och fler, Jörgen och Mats, kommande arenalösningar och allt annat runt IFK Göteborg som i alla fall jag ser optimistiskt på så tycker jag att framtiden ser mycket ljus ut. Det handlar om att våga lyfta blicken en aning.

Bortom felslagna passningar, för dagen mindre bra presterande domare, ett centralt mittfält som underpresterar och backar ner i knät på mittbackarna och en såld Vibe tornar något ljust upp sig - det är framtiden vi ser. Framtiden tillhör oss och oavsett hur färskt minnet av de senaste förlusterna är så är det de kommande vinsterna vi bör arbeta hårt för. Det är de vi vill åt och bör fokusera på.

När vi nu avhandlat framtiden är det också dags att knyta näven i fickan och göra något åt samtiden. Genom att ryggdunka varandra, köpa biljetter till Gamla Ullevi, komma klädd i matchtröja på söndag och sjunga stämbanden hesa återstående matcher så ökar vi våra chanser att ta hem det där guldet redan i år. Så enkelt är det faktiskt. Vi kan i allra högsta grad klara detta - men bara tillsammans!

Att avsluta med något annat just nu vore fel, så jag skriver vad David skrev till mig på Twitter när jag deklarerade min framtidsoptimistiska text; "Vi är Blåvitt - bäst i Sverige!"

Sug på den karamellen i några sekunder och gör sedan vad du kan för att låta oss vara kvar på den positionen. Vi är bäst!

Investera i din egen framtid

 

Visa färg. Alla har hört det. Vi i twittergenerationen är extremt duktiga på att just visa färg, på internet. Det finns många som är väldigt, nej extremt duktiga på att ta med sig sitt engagemang utanför sina smarta telefoner och tangentbord.

Men vi behöver bli fler!
Varför frågar kanske någon?

Ja, egentligen så behöver ju inte det berättas för er som läser det här. Ni är inbitna och engagerade så det räcker och blir över.

Men ni, precis som jag vet att lågor lyser starkt ibland och svagare ibland genom livet.

Jag har en vän som såg nästan varje match live med Blåvitt som gick att se under ca: 5 år. För att en dag helt plötsligt sluta åka på bortamatcher, senare börja se även hemmamatcher på TV och har nu inte varit inne på en match på över två år. Intresset finns där, men är inte lika starkt som förr. Och även om kanske du och jag inte kan förstå sig på honom idag, så har vi säkert intressen som slocknat i våra liv som vi en gång har haft, som vi kan relatera till.

Nu menar jag inte att vi måste starta fler bloggar, forum eller poddar.
Vad jag vill är att vi går ut och är bra blåvita förebilder i vår vardag.
Nästan alla i livet har någon vi kan påverka. Stort eller smått.

Toll berättade i #BBpodd om när han var uppe i Solna för en bortamatch.

Mer och mer, allt eftersom andra vågade, så ställde sig folk upp och visade sin glädje mitt i fiendeland för vilket lag deras hjärta klappade.

Våga ta det där första steget. Änglar finns överallt runt oss. Jag lovar.

Vem vet vad en liten push i rätt riktning kan göra?

Se på Toll´s #FullFredag i förra året.
Eller Rasmus Forsströms publikdragande i år.

Jocke och Patriks #BBpodd.

Guld-Alex, Jakebox, Semmler, Bobban osv osv. Det finns hur många ”moderna” supportrar som helst vi kan nämna, som gör massor för att dra mer publik och publicitet i klubbens färger.

Just den personen du påverkar i rätt rikting i livet kan vara vår nästa klackledare, monsterbloggare eller varför inte Tom Pettersson eller Micke Boman.

Min vän Emil som jobbar på en lågstadieskola är en förebild för sina elever.

Han började lägga in små läxor där man skulle ta ut Blåvitts startelva från den senaste matchen.

När eleverna som spelade fotboll på rasterna ville vara United eller Barcelona på rasterna så berättade han att det var mycket coolare att vara lag i sin närhet.

Idag är dem inte Rooney eller Messi på rasterna, utan Alvbåge och Salomonsson. Idag målar dem inte porträtt av One Direction, idag läggs det pärlplattor föreställandes Lasse Vibe.  

Jag själv som tränar ett fotbollslag lägger in småtävlingar genom året. Priset är alltid två biljetter till en Blåvittmatch.

Numera så finns det fotbollsövningar som heter saker som tex ”Arsenal”.

Vem har kommit på det!?
Det tar jag bort när jag tränar kids på fotbollsskolor.
Numera heter våra övningar, Lennartsson, Stahre och Rehn.

Du kan ha yngre syskon, kamrater i din klass eller på ditt jobb.

Prata om Allsvenskan istället för om Champions League vid lunchbordet. Ta på dig din Blåvita halsduk när det är kallt. Visa vem du är. Var en god förebild. Sprid vår religion.

Kan du påverka blott en person i din omgivning så kan du mycket väl ha skapat ett intresse som den personen smittar av sig på andra med och intresset kan leva vidare i generationer.

Idag med ett minskat intresse för hockey bland ungdomar. Gais och Öis i de lägre serierna. Häcken som inte når över 1500 supportrar utan att dela ut runt 5000 gratisbiljetter så ligger det största hotet från Premier League, La Liga och Serie A. En lätt match kan man tro och tycka.

Men det är farligt!

Utan bra konkurens i staden tappas allt gnabb som rör Allsvenskan på arbetsplatser. Rivaliteten på skolgårdar byts sakta ut mot Barcelona vs Real Madrid istället för att skoja om skinnvästar eller sambafotboll.
Om inget drastiskt sker ibland de lägre lagen i Göteborg(FC Gothia) så kommer generation för generation sakta men säkert glömma bort våra gamla derbyn och kanske tillslut även föreningarna vi mötte?

Det är upp till oss Blåvita att hålla den Allsvenska lågan i stan vid liv. Göra den starkare än aldrig förr.

Gör vi det så finns det inga gränser för hur bra det kan bli. Sponsorer har färre föreningar att gå in i. Framtida företagare växer upp som Blåvita supportrar. Unga fans kommer aldrig att välja ÖIS, Utsikten, GAIS eller Häcken framför Blåvitt utan påverkan från andra. Kan vi få ihop Göteborgs- publiken och företagen, likt en mindre stad som tex Borås gör/har möjlighet till, så kommer vi få en framtid som knappast kan gå förlorande ur.

Vi måste få framtida generationer att förstå hur underbart och vilket privilegium det är att vinna ett SM-Guld på plats.

Att en match i tv-soffan när City, PSG eller vad som nu kan vara trendigt att hålla på inte är i närheten av en halvtaskig match på Gamla Ullevi när vi gör 1-0 på Falkenberg i slutet av matchen.

Varför döper jag den här texten till ” Investera i din egen framtid”?

Jo. För att när jag är pensionär och kanske inte kan leva mig in i matcherna på samma sätt, hänga med i den tidens sociala medier osv så vill jag att de personerna som växer upp idag skall stå för den goda stämningen som jag och alla vi andra blåvita supportrar förtjänar.

Mitt hjärta kommer alltid klappa för Göteborg.

Hjälp dig själv till att investera i en livskvalitet som inte går att köpa för pengar. Se det som ett pensionssparande för ett bättre liv om du så vill. Och om du är en person som enbart lever i nuet.
Kom till Gamla Ullevi, ta med en vän, skrik er hesa. Gör det för Räven, för Mesken, gör det för Bebben, gör det för alla våra äldre supportrar, spelare och ledare som vigt sina liv till det vi brinner för idag. Som format klubben vi älskar. Men framförallt gör det för Blåvitt.

Blåvitt får aldrig dö.