Risp fick sparken från Blåvitt - utan motivering

Fredrik Risp.

BARABEN AVSLÖJAR. IFK Göteborg förlänger inte sitt provkontrakt med hemvändande proffsbacken Fredrik Risp. Nu kan BaraBen.com avslöja att Risp hellre lägger av med fotbollen än att gå till en av Blåvitts allsvenska konkurrenter.
– Det skulle kännas ostimulerande och då kan jag lika gärna lägga ner helt, säger Fredrik Risp.

Han kallades in till ett möte med Håkan Mild och tränarduon Stefan Rehn/Jonas Olsson strax före laget skulle gå på semestervila. Där fick han chockbeskedet - Blåvitt vill inte ha honom kvar på Kamratgården.
Men beskedet kom utan någon egentlig motivering från föreningen i hans hjärta.
– Nej, jag fick väl ingen utförlig förklaring direkt. Det var väl bara att "vi har valt av att inte förlänga avtalet på grund av truppens sammansättning och vill köra vidare med de spelare som finns här med längre kontrakt". Det var väl ungefär det, säger Fredrik Risp.
Själv förstår han att Blåvitt har en övervikt av backar när alla är friska, men anser att han visat sin potential under månaderna i Göteborg - trots de skadeproblem han kämpat med.
– Jag kan förstå att vi är för många i truppen när alla är friska, så jag förstår dilemmat där. Men samtidigt kan jag tycka att när jag var frisk så såg de att jag var tillräckligt bra för att sättas i startelvan. Då har jag ju uppenbarligen haft kvaliteter som gör att jag kan tillföra någonting till laget. I det läget tycker jag ändå att man har visat att man duger till och självklart även gått och hoppats på att det skulle innebära någon slags förlängning i Blåvitt, säger Fredrik Risp.
Det känns inte som att Blåvitt belönar lojalitet direkt, genom att agera så här?
– Nej, det är klart att det känns tungt. Målsättningen med vistelse här har ju varit att skriva ett långtidskontrakt givetvis och helst avsluta min karriär i Blåvitt. Men beslutet är taget och de har fattat ett beslut att inte förlänga mitt avtal så det är helt enkelt så det är, säger Fredrik Risp.

Nu tvingas den stenhårde backen ut på ett andra äventyr i Europa, där klubbar redan hört av sig och visat intresse.
– Ja, det lutar väl åt det. Det är väl nere i Turkiet det ligger närmast till hands med tanke på att jag hållit till där de sista åren och har även kontakter där nere. Det finns en eller två klubbar som redan visat intresse för mig så det lutar åt det, säger Fredrik Risp.
Är det uteslutet med andra svenska klubbar än Blåvitt?
– Ja, det är det. Det skulle bara kännas konstigt.
Trots att Blåvitt har nobbat dig?
– Ja. Det skulle kännas ostimulerande på något sätt att spela för en annan allsvensk klubb. Det skulle inte ge mig någonting, då kan man lika gärna lägga ner fotbollen som det känns. Jag har ändå varit med om såpass mycket att om det inte skulle bli någonting nere i Turkiet så skulle jag inte ha några större problem med att lägga ner fotbollen i alla fall som det känns nu, säger Risp besviket.
Så om du inte får ett erbjudande i Turkiet står det mellan att fortsätta i Blåvitt för en låg lön och lägga av med fotbollen?
– Ja, så kan man väl se det. Det skulle helt enkelt kännas väldigt ostimulerande att spela i en annan allsvensk klubb och harva i Allsvenskan, om man får säga så. Enda anledningen till att jag hade velat fortsätta att spela i Allsvenskan var ju för att jag har lite känsla för klubben IFK Göteborg. Det är ju inte Allsvenskan som lockar mig som spelare egentligen, det har hela tiden varit IFK Göteborg som varit det som i så fall var målsättningen med att komma hem till Sverige. Det är givetvis tråkigt att inte få avsluta karriären i Blåvitt, säger Fredrik Risp.

Aftonbladet om kraven att ta hem Risp.

Trots den omedelbara besvikelsen efter beskedet säger Fredrik Risp att han inte hyser något agg mot Blåvitt. Han tror inte att känslorna för Blåvitt som förening tar skada av det som skett:
– Det är klart att det är bittert. Men jag har inga att mot klubben så sätt. Jag respekterar deras beslut.
Kan du tänka dig att spela en vända ytterligare i Blåvitt om det blir en sejour i Turkiet för dig nu?
– Ja, absolut. Skulle möjligheten dyka upp i framtiden så skulle jag förmodligen inte tacka nej till det. Så bitter är jag inte utan det är bara det att det känns tråkigt för stunden. Det är ju möjligt att jag har spelat min sista match i blåvit tröja och bara det känns tråkigt om jag inte skulle få den möjligheten i framtiden. Jo, det skulle jag givetvis vilja göra, en vända till i Blåvitt, säger Fredrik Risp.
Du är väldigt uppskattad bland fansen...
– Ja och det är ömsesidigt och naturligtvis väldigt kul att det är så. Jag får väl åka ner och tjäna lite mer deg i Turkiet och hoppas på att det blir en vända till i Blåvitt i framtiden, säger Fredrik Risp.

Fotnot: BaraBen.com har sökt Håkan Mild för en kommentar, utan framgång.

Vem är denne Fredrik Risp?

KONSPIRATIONSTEORIER har nu fått full kraft efter att fotbollskanalen.se publicerade detta blurrade foto föreställande "Fredrik Risp" häromdagen i samband med historien om att han fortfarande inte har något ny klubb klar och att han nu för första gången verkar förlika sig med tanken att tvingas representera en annan Allsvensk klubb än IFK Göteborg.

Ett antal vanligtvis ytterst välinformerade källor samt en landslagsmeriterad bloggare på BaraBen.com vill varken kommentera eller dementera vem Fredrik Risp egentligen är eller hans nuvarande fysiska status. Frågan hundratusentals änglar nu ställer sig är alltså huruvida det kan ligga någon sanning i att en av det tidiga 00-talets största blåvita backfavoriter hela tiden i själva verket varit en annan spelare iförd bland annat gummimask och gördel som de chockartade nya ryktena även gör gällande.

Spekulationerna florerar nu om tänkbara anledningar till varför fotbollskanalen.se medvetet valt att publicera detta hittills topphemliga foto av verklighetens Fredrik Risp. En anonym skyddad källa som brukat jogga mycket i Skatås och stundtals förbi träningarna på Kamratgården de sista tio åren avslöjade dock sent på lördagskvällen till BaraBen.com att han snabbt tyckte sig märka en skillnad när Risp under sin tid i Blåvitt bytte från efternamn Karlsson till just Risp. -Plötsligt så agerande han med pondus likt en världsback och det tog inte lång tid innan landslaget kallade och proffsklubbarna stod på rad uppgav källan.


Lågkonjukturen har som bekant gjort att spenderarbyxorna krympt väsentligt i de större internationella ligorna. Detta är dock något som inför kommande säsong sannerligen skall sägas vara i princip enbart till godo för den nu närmast rekordstora blåvita truppen men som tyvärr även har det gjort att en vingklippt ängel uppstått i ständigt aktuelle Fredrik Risp.

På Kanal Glenns fråga, under lördagens träningsmatch mot Ålborg, till Håkan Mild om just tankarna kring Risps eventuell framtid i Blåvitt vidhöll Mild att Blåvitts linje fortfarande är så att spelartruppen, eller om det rimligen är budgeten, inte har utrymme för en back till. Anledningen till att Håkan på nytt fick frågan var givetvis beskedet om mittbacksynglingen Petter Björlunds tragiska nya korsbandsskada som teoretiskt skulle kunna öppna upp för en truppförstärkning.

Många är vi som lidit med Rispen och hoppats och trott att det skulle lösa sig med en någorlunda stabil ny internationell klubb. Tyvärr är det berömda transferfönstret nu även stängt mot i princip hela Europa fram till sommaren och i och med detta så verkar det nu tyvärr som att Fredrik Risp tvingas lätta på det gamla löftet att det inte finns någon annan tänkbar Allsvensk klubb att spela för än Blåvitt.

Gummimask?

Helt obekräftade källor talar faktiskt om att hela denna historien kring Blåvitts utspel om att truppen inte behöver mer folk rent av kan vara en oerhört långdragen men samtidigt fullkomligt iskall förhandlingsstrategi från Håkan och IFK:s sida för att få ner Risps löneanspråk mot en rimlig Allsvensk nivå. Särskilt som Risp redan provtränat med Blåvitt innan första träningslägret på Cypern.

Historien har nu spetsats och skruvats till ytterligare i och med detta sista omdiskuterade bildbevis som en vissa av konspirationsteorierna rent av skulle eller inte skulle kunna vara ett fabricerat motdrag för att sätta press på Blåvitt från Risps sida.

BaraBen.com startar härmed den aningen vemodiga men ack så intressanta besökarenkäten:
"När Blåvitt nobbar Risp - vart vill du se honom?"
Lägg din röst längst upp på högerspalten av denna blogg om du inte noterat detta redan.

I vilken klubb Fredrik Risp nu framöver hamnar så ser säsongen 2010 onekligen riktigt spännande ut för IFK Göteborg och när man trodde sista perioden av Silly Season var över visade det sig att så inte alls var fallet utan det var inne på spännande övertid.

Faktum kvarstår oavsett att IFK Göteborgs lagledning har ett sällsynt angenämt problem i att plocka ut de ordinarie utespelarna framöver i takt med att fler och fler olycksbarn från förra säsongen blir spelklara.

Fredrik Risp - anledningen till mitt supporterskap!

GÄSTKRÖNIKA. BaraBen.com välkomnar gästkrönikor från er supportrar. Den senaste tiden har vi överösts av krönikor som handlar om Fredrik Risp. Här publicerar vi den sista av dessa för den här gången. Vill du dela med dig av dina åsikter till BaraBens tiotusentals läsare så mejla in ditt material.

Året är 2004. Jag och min bror, 14 och 12 år gamla, har ett rätt svalt fotbollsintresse. Visserligen hejar vi båda på IFK Göteborg men mer än så är det inte. Pappa har tagit med oss på några matcher under säsongen. Under en efterlängtad studiedag beslutar vi oss av någon outgrundlig anledning för att åka och kolla på en träning. Vi hade antagligen ingen bättre för oss. Detta visade sig vara ett mycket bra beslut.

Efter att ha hoppat av 5:an och frågat en man på en hästrygg var Kamratgården ligger kom vi tillslut fram. Där står de och kör kvadraten. Sankan, Långås, Rosen, Erling. Och Fredrik Risp. Det var en mycket märklig känsla, att se dessa människor för första gången så nära. "Soft" tänkte vi och slog oss ner.

Träningen fortlöper utan dramatik, och då den var slut är det dags för autografjakt! Efter att ha tagit autografer från lagets dåvarande stjärnor går vi fram till Fredrik Risp.

- Hej, skulle jag kunna få din autograf, stammar jag osäkert fram.
- Visst, svarar Risp och skriver på mitt papper.
- Har ni varit här förut? frågar han samtidigt som han skriver på min
brors tröja.
- Nej, faktiskt inte svarar jag och försöker låta så van som möjligt.
- Följ med mig, säger han. Jag och min bror kollar på varandra, osäkra över vad som ska ske. Vi följer efter Risp in på kansliet. Risp försvinner in i ett rum och kommer ut med en påse full av planscher, pins, vykort och andra IFK-relaterade souvenirer.
- Här har ni grabbar säger han med ett leende.

Det slutar dock inte här.

Fredrik Risp frågar om min bror inte vill ha alla autografer från spelarna på sin tröja. Han svarar jakande och vi följer med Risp upp till omklädningsrummet. "Vänta här" säger han. Han försvinner in i rummet och kommer tillbaka två minuter senare med samtliga spelares autografer på tröjan. "Killar, jag måste duscha nu men det var gött att ses" säger han. Vi tackar och går därifrån med en obeskrivlig lyckokänsla i bröstet.

Det slutar dock inte här.

På väg hem. Då vi närmar oss spårvagnshållplatsen börjar blåvita bilar susa förbi oss. Vi ser Bengan och Milds bil åka förbi oss i full fart. Helt plötsligt stannar en bil, rutan vevas ner och en numera välbekant röst ropar "killar, vart ska ni?". Nu kan säkert gissa vem det var. Vi förklarar att vi ska in till stan och han frågar om vi vill ha lift. Jag tänkte att om det är någon gång man ska luckra upp på mammas förbud att hoppa in i främmande mäns bilar så är det nu. Helt plötsligt sitter jag i framsätet i Fredrik Risp's bil. Det stinker parfym. Hans hår har aldrig varit mer välkammat. Jag är känner mig som en superstar. Helt plötsligt känns det som Risp spelar i Roma och jag är hans bästa polare. Min bror sitter tyst i baksätet men jag och Risp pratar om allt möjligt. Han släpper av oss vid grönsakstorget, vinkar hejdå och försvinner.

Efter den dagen på Kamratgården och mötet med Fredrik Risp gick jag på samtliga återstående matcher säsongen 2004. 2005 köpte jag och min bror årskort som vi har förnyat fem år i rad.

Jag förstår att historien nästan är för bra för att vara sann. Men jag svär att varje ord är sant. Detta är hur Fredrik Risp behandlar två unga supportrar. Även om jag kanske skulle blivit den supporter jag är idag ändå är Fredrik Risp en stor anledning till mitt supporterskap. Och för detta är jag honom evigt tacksam.

/Jakob Eriksson

Fredrik Risp - du är alltid en av oss!

GÄSTKRÖNIKA. BaraBen.com välkomnar gästkrönikor från er supportrar. Ibland ett okänt namn, ibland en blåvit profil, ibland en anonym person. Vill du dela med dig av dina åsikter till BaraBens tiotusentals läsare så mejla in ditt material. I dag hyllar "Sirlando" en viss Fredrik Risp.

De senaste dagarna har det skrivits många rader och artiklar om Fredrik Risp och hans vara eller icke vara i den blåvita tröjan. Är Håkan Mild ute på hal is som nekar Risp en plats i truppen? Är Risp en spelare som hade gått rakt in i laget, eller finns det risk att han är
överskattad? Ungefär så har diskussionerna gått i tidningarna och på olika forum på internet.

Det som aldrig har behövts diskuteras eller som någon har tvekat över, är dock Fredrik Risps hjärta för IFK Göteborg och dess fans. Han har i alla år deklarerat sin kärlek till klubben, och att han en dag skall återvända till Kamratgården.

Flera skribenter har den gångna veckan öst beröm över och kärleksförklaringar till Risp och hans klubbkänsla. Detta är något som i dagens fotboll är unikt, och den enda spelaren man på rak arm kan räkna upp som har liknande känslor för "sin" klubb, är Francesco Totti i Roma.

I kväll kan vi läsa följande i en artikel på Eurosports hemsida.

Malmö FF är på jakt efter kontraktslöse Fredrik Risp - men mittbacken nobbar
klubben. "Allsvenskan är inget jag tänker på nu längre, jag vill vara kvar
utomlands", säger han.

Ett otroligt skönt besked, eftersom många änglar har gått och varit oroliga för vart Fredrik skall hamna. Skall han till Djurgården, eller kommer han att hamna i Ellos? Eller blir det kanske Malmö? Somliga har stått på sig och sagt att Risp aldrig kommer att gå någon annanstans än tillbaka till IFK Göteborg. Men många har som sagt tvekat. Nu finns det inte längre någon anledning till oro.

Längre ner i den intervju som eurosport.se har gjort med Fredrik Risp, kommer det som hela Göteborg har längtat efter.
"Det var ett bra läge att flytta hem nu när jag blev kontraktslös, men eftersom Blåvitt inte kan ta emot mig har jag lagt Allsvenskan åt sidan. I dagsläget är det uteslutet."

Till de som fortfarande känner osäkerhet inför Fredrik Risp och hans klubbkänsla, så kommer här dödsstöten. Intervjun avslutas med;
"Trots att IFK Göteborg nobbat honom säger han att han kan tänka sig flytta till Kamratgården om några år.
- När vi väl flyttar hem så kommer vi att bo i Göteborg. Tyvärr fanns det inte plats just nu. Jag får tacka för stödet jag fått från alla supportrar, det har varit kul att läsa att så många bryr sig."

Med detta blogginlägg, hoppas jag kunna döda all den tvekan som vissa supportrar har visat. Fredrik Risp är en spelare som har en klubb i hjärtat, och det är IFK GÖTEBORG.

Fredrik Risp, du är alltid välkommen tillbaka till Kamratgården. Hos oss supportrar finns du alltid i tankarna, och personligen så fick jag nästan en liten tår i ögat när jag läste artikeln. Längtar efter den dagen du bestämmer dig för att flytta hem, eller när Håkan bestämmer sig för att vilja ha hem dig.

Du är alltid en av oss!

/Sirlando

I drömmen hör jag pappa Karlsson skrika: ”Risp é klar!”

KRÖNIKA. Vi älskade dem, för att sedan hata dem. Fantastiska djupledslöpningar, dribblingsräder, skott, inlägg och glidtacklingar tog dem till våra hjärtan och proffslivet. Sedan krossades allt med en signatur, på ett papper – i fiendeland.

Det har varit spelare man har tagit för givna, och som också helt riktigt borde ha tagits för givna. Det har var ett ömsesidigt givande och tagande. Men sedan har de, för oss oförklarligt, tagit pengarna och för alltid skjutit sin egen status; sin plats bland legenderna- i huvudet.Men idag känner vi ingen sorg för dessa i Göteborg. Deras namn är raderade och i bästa fall skrivs det ut i bokstavskombinationer. Men detta vara då det, nu är det 2009, och vi kan bara hoppas att de spelare som växer upp i våran ungdomsakademi en dag kommer tillbaka. Nummer 19 är redan klar, något annat finns inte. Möjligtvis i upp och nervända världen. Inte min.

Nu till sak - Fredrik Risp. En backgigant med pondus, snabbhet och ett hårt men rättvist tacklingsspel. Lägg därtill hans enorma hjärta för klubben som för de flesta är vida känt. Upprivet kontrakt, en önskan – att komma hem. Hem till kamratgården. Hem til Blåvitt.Jag tänker inte gå till hård attack mot Mild, han känner nog redan de kylslagna vindarna blåsa ifrån supporterhåll. Jag förstår honom – men jag håller inte med. Dilemmat med en värvning är, precis som Håkan redan uttryckt det:

” Vi har för många backar redan. Eftersom vi spelar med fyrbackslinje har vi två mittbackar på planen, och då kan vi inte ta in ytterligare en.”

Det stämmer att det är för många backar och att vi i första hand behöver offensiva förstärkningar. Sedan så är vår Sportchef nog inte helt säker på Fredriks status, och värvningen av Karl Svensson ligger nära i minnet. Det verkar även utifrån hans mediala uttalanden angående Ragnar som att han tror att vår kära islänning stannar. Om nu läget ser ut så just nu, så vet likväl Håkan som vi att det kan svänga på fem sekunder och transferfönstret i Januari och i sommar är alltid en nagelbitare för supportrar till topplagen i allsvenskan.

Apropå Kalle Svensson så startar snart en ny försäsong där förutsättningarna kommer se annorlunda ut. Visst, hans självförtroende lär vara hårt naggat i kanten. Men jag vet inte om det var så mycket bättre när han kom ifrån Caen. Han börjar i varje fall likväl som hela laget på ruta ett. Han kan formas under månader av hård träning och träningsmatcher. Förhoppningsvis, och det säger jag med en klump i halsen av rädsla för att det inte blir bättre. Förhoppningsvis vinner Kalle kampen mot sitt eget psyke och sina ben, tar en startplats och visar samma form som han en gång gjorde när han spelade i Blåvitt senast.

Trots försäljningar och bra publiksiffror i år, så har vi enbart gått plus cirka 5 miljoner, vad det verkar. Ekonomin är trots allt på uppgång, men den är långt ifrån vad den en gång var i slutat av 90-talet. Då spottade vi ut pengar till höger och vänster, i vad som oftast kom att visa sig som floppvärvningar – och vi föll pladask. Tack Roger Gustavsson för att vi ändrade inriktning, och tack hela föreningen för att vi rannsakade oss själva. Vi har inte råd med för stora risker i värvningskarusellen men här ser jag det som en win/win situation.

Att vi skulle sälja Hjalmar, NC eller Turunen, som en del i en iver om att få tillbaka Risp har uttryck det, hade genererat kaffepengar. Hjalmar har jag liksom många andra sett som en säkerhetsrisk och försvagad länk på vänsterbacken under lång tid. Ett läger är delat och en hel del andra kan inte förstå sig på kritiken mot våran lojala islänning. I och med Bjärsmyrs försvinnande i somras, samt skador på backspelare, så har Hjalmar fått kliva in i mitten. Där har han överraskat mig positivt. Han har täppt luckan efter Mattias på ett bra sätt – trots att han inte har kommit upp i samma nivå som det nuvarande Greklandsproffset. Här har vi en lucka, om än inte den största av luckor, att fylla.

Att göra sig av med Turunen efter en halv säsong i laget sänder naturligtvis helt fel signaler, och tanken finns självklart inte hos varken firma Rehn/Olsson eller Mild. Tyvärr får man väl säga, men Turunens start i klubben hade kunnat vara bättre. Men det verkade vara språkproblem i början för våran finne i kombination till att han verkar lite blyg, vilket kan ha gjort att han inte tagit för sig som han kan. Må hända att det han behövde en längre acklimatisering för att hitta rätt. Jag tror på honom, men jag skulle inte bli överraskad om han kommer bli ett hett alternativ i den defensiva mittfältsrollen. Han har en känslig fot, bra speluppfattning, men tyvärr är han lite långsam. ”Gurra-rollen” kan nog passa honom utmärkt. Som backup om Gustav stannar, vilket jag tror och naturligtvis hoppas.

Om/när han är uppflyttad, då har vi åtta backar kvar. För att återgå till Risp och för att få en balans i truppen av backar, mittfältare och anfallare så är den enkla lösningen för mig – en eller två utlånade. Det täcker inte hans lönekostnad eller hans sign-on bonus. Men det skapar utrymme i truppen, och med tanke på kvalitén vi kan få så är detta ett fynd av stora mått. Lägg därtill hans hjärta för klubben. Hans oerhört stora hjärta för klubben. I dag såg jag att Mild åter uttalade sig om Risp. Han hade inte ändrat sig, föga förvånande, men skulle ta diskussionen med Supporterklubben Änglarna – vi följer med spänning. Mild har satt sig i en sits som inte är optimal. Citat i tidningarna som handlar om antal och inte kvalitet ser inte bra ut i mina ögon. Men naturligtvis så har han stor tro på sin backuppsättning. Risp är dock en spelare, en person som hade skapat så mycket mer än bara resultat på planen. Han lever, andas, Blåvitt och det smittar av sig på allt och alla i och omkring föreningen.

Snälla Håkan, ändra ditt förhållningssätt i frågan och säg att det dykt upp nya möjligheter som inte fanns innan. Då behöver du inte tappa ansiktet, om du tror att du skulle göra det – bara för att du lyssnar på klubbens supportrar. Det kan bli värre i Januari eller till sommaren. Då Hjalmar inte håller, Ragnar är såld och Kalle fortfarande står och stampar. I drömmen hör jag pappa Karlsson skrika: "Risp é klar!". Låt inte Risp sitta i turkiskt fängelse.

UPPDATERAD: Skriv på (för) Fredrik Risp!

UPDATE SÖNDAG KVÄLL:

Över 700 personer har nu skrivit på här på Baraben i tråden för Fredrik Risp. Nära 3000 (!) personer har dessutom blivit medlemmar i Facebook-gruppen som också önskar samma sak. Tidningarna har uppmärksammat det, Änglarnas ordförande Anders Almgren har också tagit ställning i frågan.

Fortsätt skriva på listan du också, eller bli medlem i Facebook-gruppen, för att visa att du också vill ha hem Fredrik Risp till Blåvitt!



VERY SILLY. Ibland kommer nyheter av så oväntad karaktär att man inte tror det är sant, och bara slår en rakt i ansiktet, som en fet käftsmäll. Som 2003 när DVMFT visade sig ha skrivit på för aporna. Eller som idag när man kommer hem och får läsa att IFK Göteborg väljer att INTE värva en hjälte med blåvita färger ändå in i själen.

En fotbollsspelare som lätt håller landslagsklass många stunder. En ledargestalt med mycket rutin både från landslagsspel och från Europaspel, i synnerhet mot motstånd av en kaliber som vi har haft svårt för. En kontraktlös spelare i helt rätt ålder för att avsluta sin karriär i Guds lag.

IFK Göteborg tackar nej till Fredrik Risp.

Ja, ni läste rätt. Och vill ni läsa det igen är det bara att scrolla ner ett par rader här på bloggen. Men trots att man kan läsa det flera gånger så förstår man det inte, för det är så dumt att det finns bara inte. Dagen som vi väntat på så länge kommer alltså inte bli av. Det blåvita hjärtat får klappa vidare någon annanstans, kanske i Norge, kanske i Danmark. Ni hör ju själva hur dumt det låter.

Jag minns när jag var på Kamratgården för kanske två år sedan, det var strax före jul. I entrén satt ett julkort med en bild på Fredrik Risp, hans fru och deras barn. Jag minns inte exakt vad det stod men det var en handskriven hälsning till Kamratgården och folket där och en önskan om en god jul till er alla och allt det där. Hur många exänglar tror ni skickar ett sådant?

Nej du kära Håkan, i vanliga fall är mitt förtroende för ditt arbete hundraprocentigt, men i just det här fallet håller jag inte med dig för fem öre. Visst vi har stor trupp många backar, men ärligt talat... Risp skulle höja kvalitén på backlinjen och karaktären på truppen så mycket att det skulle faktiskt inte spela någon roll om vi har 37 backar. Vi säger att vi ska satsa på Europa i år och vad passar väl bättre då än en back med massor av rutin från just Europa? Dessutom är det knappast en hemlighet att viss islänning dragit till sig ett hyffsat intresse från utländska klubbar på senare tid, och en försäljning av denne skulle lätt finansiera en liten sign on till Risp. Han skall hem, så är det bara.

Så Håkan, om du läser det här, gör det enda rätta och ring Rispen nu, säg att du ångrade dig och lägg fram kontraktet nu, fort som f*n!

Till er andra vill jag bara säga en sak: Skriv på för Fredrik Risp! För att visa att vi alla vill ha hem denne Blåvite hjälte så skriv ditt namn i kommentarerna. Vill du inte använda ditt namn så skriv bara +1, word eller vad som helst.

Kanske, kanske, om vi har tur, så tar Håkan sitt förnuft till fånga, lägger fram kontraktet och det blir en riktigt god jul i år också...

Gruppen på Facebook: Vi som vill ha hem Fredrik Risp till Blåvitt!