BaraBen-Podden - 16) Breeev!

PODD: 
I veckans avsnitt av #BBpodd gästas vi av ingen mindre än "Hunken från Böda", Gustav Engvall. Vi pratar judo, fotboll och brudar. Dessutom ger vi er den givna startfemman i Blåvitts luciatåg.
Mycket nöje!

Har du förslag på ämnen som du tycker skall diskuteras eller tas upp. Skriv i kommentarerna nedan, så får vi se vad som dyker upp framöver! Glöm inte att använda #BBpodd på sociala medier så vi kan hitta det ni skriver.

För att prenumerera gäller följande länkar:
Android: http://feeds.feedburner.com/baraben
iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/baraben-podden/id912766171
Ps. iTunes släpar lite mot andra. Kan du inte vänta finns alternativet nedan;

Lyssna direkt på webben:

Klicka här för att bidra

Matchtankar - fc realbarcelonamffhäcken hemma, 19/10

ANALYS. En match med många ansikten. I allra högsta grad. Liten uppladdning på lokal där Sella snackade gött om ditten och datten, en liten kall och sedan drabbning på en nyvattnad sommargrön matta av finaste äkta gräs. Första halvlek går inte till historien som en av de bästa från vår sida. I synnerhet inte från varken målvakt/backlinje eller offensiva spelare. Ett tydligt ställningskrig som kristalliserades än mer av det Göteborgstypiska hällskurregnet som föll om vartannat och det kantiga spelet. Uppfattade inte fullt ut från ståplats hur bedrövligt dåligt försvarsspelet och målvaktaingripandet faktiskt var när världens bästa lag efter mff lyckades spräcka nollan i målprotokollet.

Det kändes dock, där och då, som att det var ett riktigt jävla passivt skitingripande från mittbackar och sedan en än sämre insats av John. Jag vet inte riktigt vad det är, men det känns inte som att det strålar en jättepondus och säkerhet från vår målvakt alla gånger. Vet inte om det kanske beror på att det står en norrman några meter framför och verkligen klätt på sig all form av kommendering, manövrering och auktoritet i försvarslinjen. Det är ju gött att ha en sån gubbe som Kjetil i många avseenden, men det får ändå inte gå ut över att John själv hamnar i någon form av tomrum eller osäkerhet på grund av detta. Kanske har helt fel, men sådan är känslan i alla fall.

Första halvan speglades dock av den riktigt duktige Simon Gustafson och häckens övertalighet i tre mittfältare mot våra två tungt arbetande innermittsditon med Sören och MSD på kanterna. De två sistnämnda kom aldrig helt rätt i vare sig offensivt eller defensivt spel, även om MSD var bättre än Sören. Den ene av våra danskar som för stunden verkar ha kommit i form rent fysiskt, men tyvärr har kanske har blivit för "stahreifierad" och således fått för mycket direktiv om "spelidén". Högst vaga spekulationer från min sida, och tyckte verkligen att Sören borde gått ut i paus till förmån för Kenneth på topp och Lasse nedflyttad som ytter.

Tur är väl återigen att inte undertecknad är varken expertkommentator eller för den delen coach. Det blev ju ändock en rätt bra rätsida på spelet i andra när vi fortsatte att trumma på mot ett häcken som återigen inte visade sig vara speciellt bra. Alltså, komigen nu? Allt det jävla dravlet i media om att häcken är så ofantligt fantastiska att se på, gör saker och ting så lekande lätt och presterar fantastisk fotboll gång efter annan. VAR ser man det? Visst, Gustafson är sjukt duktig och några prestationer emellanåt från någon annan hisingsjeppe är helt okej, men att lovorda dem hela tiden börjar bli galet tröttsamt. I synnerhet när man ser vilket ofantligt taffligt jävla försvarsspel de spelar med. Knappt allsvensk klass i både genomförande och bolltouch.

Anyway, nu ska vi ju inte hålla på att dravla om häcken allt för mycket, det kommer ju gulligullmedia att göra imorgon/ikväll och säkerligen claima in någonstans, för att citera mummelpatrik: "fel lag vann", eller nåt sånt. Dagens match blev ju onödigt spännande på slutet, men innan dess hade ju vår sjukt stekhete målkung (som ändå såg lite sliten ut stundtals, och även spelade med lite för små marginaler och trodde att allt skulle studsa med likt senaste tidens insatser) dönat in ett köngligt jävla mål efter ofantligt fint förarbete av Emil (återigen). Efter det vinkades ju Vibe (no pyro, no party!) av för gruff efter en hörnsituation och Engvall sniffat upp ett mediokert ingripande av häckenförsvaret och gett världens vackraste lag ledningen med 2-1. 

Sen får man ju ändå ge Stahre kredd för att faktiskt slänga in Kenneth som visade vilken klinisk målskytt han är. Bra rensat av Kjetil efter en farlighet från röva, mycket mycket mycket bra förarbete från Vibe och otroligt tjusigt framspelat till Zohore som på ett "internationellt" manér (höhö) rullat in trean i sin första bolltouch. Det är ren och skär klass i den omställningen. Efter trean finns det ju känning på mer när Vibe och Kenneth lajjar lite på topp. Däremellan någonstans har ju även May blivit mördad i straffområdet och årets (bland hundra andra) mest tydliga straff ej såklart har blivit just straff...

Onödigt spännande i slutet som sagt när Kari Arkivou får cykla in en dönare i Johns högra kryss. Ser på tok för dåligt från min plats om det är sämre försvarsspel igen, men målet i sig kan ju åtminstone inte lastas på Johns konto och lite kramp senare kasserar vi ju in trean som återigen tar upp oss på andra plats i tabellen. Gott så.

Några korta från matchen då:

+ Vibe. No pyro, no party. Finurligt tifo ändå. Bengaldebatt eller ej.

+ Engvall. Fan va duktig han är. Älskar inställningen och genomförandet. Köng.

+ May Mahlangu. Jösses så viktig han är för vårt kreativa spel ändå. Förläng!

+ Kenneth! Inte jättematch så sett, men med den touchen och den effektiviteten. Plus.

+ Emil. Går bort sig någon gång, men är ständigt ett hot offensivt. Ärkeängel!

+ Oerhört fin tyst minut för Segerström. Så ledsamt.

- Sören. Inte en jättematch. Inte jättedålig, men för osynlig både offensivt och defensivt.

- John. Måste. Bli. Jämnare. Håller inte att flaxa för mycket och dessutom kasta bort minst en inspark per match.

Vi ska inte ge oss på att summera säsongen ännu, men på ett sätt är det för dåligt, och på ett annat sätt är det fortfarande godkänt. Vi får helt enkelt rum att återkomma till det. Likaså att gräva ner oss i sillysnacket och rejäl truppinventering och #TeamGren's arbete i vinter.

Kul att Haitam Aleesami gör mål. Ska bli jävligt spännande att se honom på plats.

Mot en värdig avslutning på denna säsongen. Framåt.

Matchtankar - skansen hemma, 29/9

ANALYS. 29 i almanackan, 29 i målprotokollet. För tjugonde gången. Lasse Vibe, du är en mycket speciell man som kommit att ta en mycket speciell plats i många blåvita hjärtan. Den saken vågar jag fan trycka ut i etern utan att blinka. Jag missade dessvärre bortakampen mot blåvitt 2 när tvillingfarsan dönade in tre baljor och vi fick häng på andraplatsen på riktigt. Matchmissen till trots var det inte svårt att mysa lite extra i twitterskenet på BB i grannkommun (wtf?) när man rullade fram att köng Vibe löst det.

Nu var det ju inte örebromatchen jag skulle kåsera om från kulisserna, men det är svårt att låta bli när det gäller en sådan underbart skön snubbe som Vibe. Kvällens match (som dessvärre fick beskådas i soffan) innehöll ju det mesta, och det var ju just tidigare nämnda dansk som hamnade i än mer strålkastarljus än innan när det vändes och vreds, flytsattes ett första mål och bommades desto fler i riktigt sköna samarbeten med Engvall och de andra i anfallslinjerna. I första var ju även Sörens skott värda ett bättre öde och så hade väl Gustav, Emil och Vibe ytterligare några lägen som borde lett till mål. Pannbandsboråsarnorrmannen gjorde väl dock sitt livs match och räddade kvar dif länge i matchen.

Allt gott i 45 minuter (det mesta åtminstone), paus, okynnestwittrande, mellanmjölk, bröstmjölk, raljerande om att häcken spelar världens roligaste fotboll och minsann inte längre är bäst i stan (varför bryr man sig om det?) och funderingar på vad Stahre ska hitta på i andra. Sen bränns det bengaler igen (inmarschgrejen och tifot där var väl fräsigt, får man ju ändå säga), men att bränna igen (vilket "alla" skrev om på twitter innan det skedde) när andra nyss har startat får ju ändå anses som smått hjärndött igen. Även om det var rätt effektfullt med fyrverkerierna bakom. Nåväl, bränningen i all ära, men det mest värdelösa är ju ändå hur regelverk och delegater fjantar runt när det händer? Komigen, håll upp i någon halvminut, ingen står och brinner, röken ger med sig, och blås igång matchen för helvete. Gör inte så stor grej av det. Återigen, korkat att bränna där kanske, men vafan, låt det vara bara.

Anyway, bränning och fyrverkerier efterföljs av ett riktigt halvdant blåvitt spel och prio-nisses andra gäng äter sig in i matchen. Det känns onekligen som att det inte ska bli en dans på rosor och enkel match detta. I synnerhet inte när någon av de där jävla Strömbergssonlirarna dömer matchen... Allvarligt talat? Tycka vad man vill om allsvenskan i allmänhet och kvalitén på spelare och organisation därikring i synnerhet, men inkonsekvensen och bedrövligheten från domarkåren och i synnerhet någon/båda bröderna Strömbergsson visar ju inga gränser. Visst, nu avgjorde han ju inte matchen till någons favör eller påverkade resultat så sett, i synnerhet med tanke på att vi borde kanske vunnit med mer än 2-1, men det är själva grejen. Varför är det inte konsekvent? Varför får inte fler djurgårdare kort och avblåsningar emot sig när det uppenbarligen går att blåsa andra hållet? Kanske inte denna matchen just, men med en lång säsong i bakhuvudet med mediokra ingripanden från pipblåsarmännen blir man bara matt.

Återigen är det ju dock skit samma vad de gör, för några åtgärder verkar ju inte sättas in åt något håll. Likaså är det väl skit samma ändå eftersom det som sagt inte "förtär" vår insats och förändrar de de tre poäng som hämtas hem efter mycket slit. Men det är störigt. Det är det.

Att denna säsongens Adam (eller i klartext, hackkyckling) MSD får kröna det hela med ett sjukt jävla monstertungt dönarskott gör ju inte saken tråkigare direkt. Jag erkänner, jag kanske har sågat MSD lite för många gånger, i synnerhet med allt för ofta enbart bedömning utifrån "den fina (inläggs)foten" och mindre bra inspel, men idag visade han verkligen att han är mer än så. OCH har "den fina foten". Halebale vilket skott och vilket arbete både defensivt och offensivt. Mycket trevligt.

Krampaktig avslutning på matchen och denna gången saknade jag verkligen Stahres standardbyte och ville verkligen ha in Gurra Swede som den där dammsugaren i defensiv position. Då kom Allansson in istället. Jag älskar den pajken, men idag blev det inte jättebra heller. Vet inte vad det är, men helt övertygande har det inte varit på sistone.

För att konkludera det hela något lite här på slutet måste jag ju ändå ta vid där jag började. Lasse Vibe. Den dagen Gren lyckas förlänga med Göteborgs mest sympatiske dansk, då vågar jag fan sticka ut hakan igen och spinna vidare på att han verkligen kan bli en av de riktigt stora i blåvitt. Lasse alltså. Men, då kommer väl den där förbannade jävla helvetesnäringskedjan upp till ytan igen. Men, det är då det. Vi är blåe, vi är hvide, vi har Lasse Vibe!

Några korta från matchen då:

+ Lasse. Kommentarer överflödiga. Missade chanser till trots.
+ Engvall. Det är så gött att han sitter på ett långt kontrakt.
+ Emil. Igen är det så mycket hjärta och så mycket lungor. Så nära drömmålet.
+ Laginsatsen i allmänhet. Tänk om vi hade spelat såhär i tidigare delen av året?

- Alvbåge. Onödigt att galla för mycket kanske, men insatsen vid deras mål är svag.
- Strömbergsson. Vilken Strömbergsson? Det vete fan,
- Regelverk. Bränn. Ge böter. Spela vidare.
- Regelverk är regelverk i alla fall. Jävligt onödigt att bränna i andra ändå.

Till sist får jag ändå nämna min ståndpunkt till det här med andraplats och klang- och jubelgöttigöttet. Visst, vi har häng på Europaplatser (whaddabout förvalta?) och vi har ändå ryckt upp oss från den värsta misärjunkspelskiten från flertalet perioder denna säsong, men, det är fortfarande bara en andraplats! Slutar vi där får väl ändå säsongen ses som någotsånär räddad från vad det såg ut att kunna bli, men att fira andraplatser (eller någon pajasaktig mediagrej a'la "Bäst i stan"), det får fan andra luffarlag roa sig med. Vi vill ha mer.

Och, för att knyta ihop det hela lite sådär journalistiwannabeeigt såhär i slutet, vi ligger tvåa just nu. För att befästa den positionen, då gäller det att kriga vidare, vinna mot peking på söndag och sluta upp hemma mot världens roligaste lag, söndagen den 19/10. Framåt.

Ett kort snack med Gustav Engvall. Och lite annat.

Jag tog mig under förmiddagen ut till Kamratgården. Främst för att byta några ord med en utav Blåvitts två succéanfallare för tillfället, Gustav Engvall. Jag såg också fram emot att kolla in provspelande Riyaad Norodien – återkommer till honom.

Stämningen på dagens träning var både lekfull och gravallvarlig.  Träningen inleddes med den klassiska uppvärmningsövningen kvadraten. Spelarna delade upp sig i två stycken kvadrater, en med de yngre förmågorna och en med de äldre. Anmärkningsvärt att Jakob Johansson räknas till de yngre. Jakob som är inne på sin åttonde säsong i IFK Göteborg och Allsvenskan. I kvadraterna var det livat och skämten duggade tät, stämningen var god. Efter ytterliggare uppvärmingen var det dags för två lag emot varandra i något slags possesion-spel. Där var den lättsamma jargongen utbytt mot fullt fokus. Tempot var bra och Stahre manade på konstant, i vanlig ordning.

Gustav Engvall då, efter att han elegant rullade in 2-2 i bortamatchen mot MFF har allt i stort sett gått spikrakt uppåt. Trots flera fina prestationer i Allsvenskan och uttagning i U21 landslaget tycker jag att det har varit ganska tyst kring Gustav. Kanske en följd av att han är långt ifrån den enda Blåvita anfallaren som är het just nu. Hur som helst, Engvall delar inte min bild, att han inte får den uppmärksamhet han förtjänar.

-   Nej det tycker jag inte. Jag hör mycket bra saker om hur jag spelar, sen vill jag ännu mera men jag och Lasse har hittat varandra bra där uppe. Det känns bra, säger han.

Vad hans framfart beror på tror han är lite olika saker, men slår fast att det faktum att han fått spela är den mest bidragande orsaken. Han berättar att speltid ger självförtroende.

-  Det går hand i hand det där, förtroende från tränarn och självförtroende, hävdar Gustav.

Vi slår fast att han inte är ensam att göra en bättre höst än vår, och konstaterar att det också gäller laget i sin helhet. Gustav tror att det beror på att det dels finns riktigt skickliga spelare i truppen, men också att de började känna att de ändå var med där uppe och att de kan uppnå något riktigt bra om de bara kör på.

Är detta drömmen då eller vill Gustav Engvall ännu mer?

-  Som alla spelare i stort sett vill jag bli utlandsproffs en vacker dag. Men just nu vill jag hjälpa Blåvitt att ta en Europa plats och hela tiden göra det bättre.

Liverpool heter drömklubben. Gustav som är Liverpool-supporter hade gärna spelat i den helröda dressen på Anfield någon gång i framtiden. Liverpool-supporten passar även på att uppmana ett annat supportergäng, nämligen Blåvitts, att ta sig till Gamla Ullevi imorgon. Jag bad honom motivera varför man ska befinna sig på GU imorgon 19:05, varpå Gustav svarade:

-  Vi är riktigt bra just nu. Vi slåss om en Europaplats. Det blir som en extra spelare för oss om folk kommer och stöttar oss, så är det ju.

Från en sak till en annan. Riyaad Norodien är en 20 år gammal yttermittfältare ifrån Sydafrika. Han tillhör den Sydafrikanska klubben Ajax Cape Town men provtränar just nu med IFK Göteborg. Han lämnade dagens träning utan att ha gjort något direkt avtryck måste jag säga. Att det finns boll i killen gick att se. Dock stod han för en tämligen anonym insats under träningens spelmoment. Det är bara att vänta och se om provspelet leder till något. Jag sticker ut hakan och gissar att så inte blir fallet.

Matchtankar - BP hemma, 17/8

ANALYS. Kenneth! Go hemmadebut av den gubben. Søren! Go hemmadebut på den gubben också. Och så har vi Engvall, go jävla gubbe, som avslutar på ett riktigt flott strikermanér. Om man säger så. Tre poäng, Grens kontaktnätsresultat visar sig från en mycket trevlig sida, och en offensiv som ändå bjöd på lite mersmak (även om det i ärlighetens namn borde stått tre noll efter 25 minuter). BP satt inte direkt ihop som lag, ändå hade de en del farligheter efter stundtals huvudlöst och direkt ovårdat försvarsspel.

"Uäöööhh, wajna när vi vinner med tre noll?!!11". Självklart. Hade vi mött ett annat lag än BP hade det mycket gärna kunnat bli ytterligare ett kryss och tre tre. Så ja, defensiven, i synnerhet Bjärs (och harrejävlar så onödigt många ballongdönare från opressat läge) och samspel med John, måste bli bättre. I synnerhet redan mot Falkenberg som ångar på, en riktigt läskig bortamatch i antågande. Speciellt om man har en defensiv som darrar under stundom.

Med det sagt återgår vi till de roliga sakerna. Søren Rieks. Jävlar vilket driv han har i steget. Inte i närheten av en likadan spelartyp som Sam, utan mer fart, kraft, energi och "blodigare" instinkt. Inte alls meningen att jämföra de två som spelare så sett (eller för den delen snacka ner/bort/ut Sam), utan menar mest skillnaden på vänsterytterspelartyperna. Rieks känns som en riktigt jävla trevlig bekantskap. Kan bli bra detta. Borde väl varit lite till trötthetssymtom som visade sig, annars kunde han gärna spelat alla 90 minuterna.

Lasse Vibe levererar. Även om det behövdes lite fler chanser idag, så sitter ändå en balja från en boxposition efter ett skolboksinspel från MSD. Gott. Men, MSD måste ändå shejpa upp sig några snäpp till. Hörnor som flyger till månen, och andra inlägg som är både för långa, för lösa och för dåliga. Hursomhelst, ett av dessa leder till mål. Bra så.

Gustav Engvall! Sockervadd! Fin boll från Emil (nej han var inte sjuk idag, och ja, han ska spela istället för Adam, även om han tokmissade nåt defensivt läge i andra) där Gustav lurpassar på linjen och avslutet är av yttersta klass. Redan efter fem spelade minuter. Smakstart. Tre mål på tre matcher, det är ett jävligt bra facit det. Spela vidare!

Så har vi då Kenneth. Jösses där också. Ett "internationellt steg" (flashig fras) med den storleken... Det har vi inte blivit bortskämda med. Någonsin? Skit samma, bra förarbete av Robin som visserligen ser ut att tappa bollen, Zohore snor den OCH SKJUTER UTIFRÅN! Halleluja! Så vill vi ha det. Oftare.

Några korta från matchen då:

+ Charmören Søren!
+ 14 mål av Vibe. Klass.
+ Kenneth Zohore!
+ Gustav Engvall!
+ Seger!

- Stundtals bedrövligt försvarsspel.
- Stundtals bedrövliga uppspel.
- Soffrövar.

Kampen om europaplatserna fortsätter. Gärna med tre danskar på plan.

Är det inte dags...

... att den här killen får chansen nu??

IFK Göteborg ska inte värva Stillers ersättare

SKADOR. Göteborg-Posten skriver om Hannes Stillers knäskada han ådrog sig under tisdagens U21-match mot Östers IF. De spekulerar i om IFK Göteborg nu kanske behöver värva en anfallare för att täppa hålet i truppen som uppstått och namn som Gunnar Heidar Thorvaldsson i IFK Norrköping nämns som potentiellt nuförvärv.

Håkan Mild säger till tidningen att man vill avvakta den kommande magnetröntgen innan man tar beslut om frågan.

Låt oss fundera lite på saken nu. IFK Göteborg har i dagsläget fyra anfallare i truppen efter att Lasse Vibe inom kort är spelklar, även om han primärt kan ses som högermittfältare. I mitt huvud ger en snabb intern ranking av forwardutbudet att Hannes Stiller bör hamna först på fjärde plats efter Tobias Hysén, Robin Söder och Vibe (oklar inbördes ordning). Stiller har mestadels fått finna sig i att göra inhopp i slutminuterna under årets Allsvenska och har bara startat en gång, hemma mot Malmö FF, vilket gör att man får se Stiller som en truppbreddare 2013.

Nu är alltså fjärdeanfallaren i Blåvitt skadad och det spekuleras i om IFK Göteborg måste värva ersättare.

Självklart skall Blåvitt inte göra det. IFK Göteborg satsar mycket på att få fram spelare från sina egna led och om satsningen är ärligt menad bör man vika åtminstone fjärdealternativet på varje position i laget åt en egen produkt. I juniortruppen finns bland annat landslagsmeriterade Gustav Engvall. Det finns ingenting som säger att Engvall inte skulle kunna ha samma roll som Stiller och få korta inhopp på slutet i varje match och på den vägen få känna på spel i Allsvenskan. Skulle Stillers sluggeregenskaper behövas för en slutforcering i jakt på en kvittering kan Philip Haglund flyttas upp för att få tyngd framåt.

Om IFK Göteborg måste värva en ersättare för fjärdealternativet kan man lika gärna lägga ner sin juniorverksamhet. Det behöver man inte. Hannes Stillers ersättare finns inom egna leden.

Nya glänsande stjärnor

JUNIORER. Morsan hade packat väskan, kramat om pojken och vinkat av honom och sett bussen börjat rulla mot Stockholm. Några timmar senare hade han, tio år gammal, sänkt djurgården med sitt minnesvärda mål i 90:e minuten. Sedan satte sig Söder på tåget och allt gick på räls till den ödesdigra dagen, då han för länge sedan borde ha rullat ut ifrån gräsmattan. Istället haltade han omkring oförmögen att spela och där stannade han, med vissa undantag tills för någon månad sedan. Sedan slängde han av sig den tunga ryggsäcken, satte sig själv bakom ratten och tryckte gaspedalen i botten. Robin Söder var tillbaka. Åh Robin Söder.

I skymundan av den blåvita skadekolonin fäktas ungtuppar för att ta klivet upp till A-lagets träningar, avbytarbänk och slutligen startelva. En som varje dag vandrar denna väg är supertalangen Gustav Engvall. För nu när Robin är pappa kan han i sin färdighet lära sin kollega hur man gör mål på lag som Djurgården, Norrköping, Mjällby och Helsingborg. För även fast Gustav bara är nio, har han packat väskan och kanske får han chansen redan inom den närmaste tiden nu när farfar Stiller ligger i sjuksängen där hemma.

Det finns inget härligare än uträknade spelare som går in i telefonkiosken och lyfter sig. Som omvandlar en dålig passningsfot till en bra, katastrofala avslut till kliniska. Det är charmen med sporten, även fast vi sliter vårt hår i nederlagens tider. Spelare som JJ, M. Berg och Söder är spelare som vandrat den vägen. Som äntligen har fått ihop sitt pussel eller hittat tillbaka till det redan lagda. Jag hoppas innerligt att även Gustav eller någon annan junior kan bli en pusselbit i bygget för SM-guld. För mot Brommapojkarna är vi skadeskjutna och behöver de som är nio år gamla. Pappa Söder kommer visa vägen.  

Matchrapport U21 - Blåvitt - Kalmar FF 12/3

MATCHRAPPORT. Återigen match på Valhalla IP. Denna gång med U21 på plan, och denna gång även på en extremt meckig tid. Hur som helst, jag trotsade den permafrostliknande vinterkylan som vägrar släppa sitt förbannade järngrepp om Göteborg i allmänhet och Valhalla i synnerhet.

Det var en namnkunnig startelva enligt följande som stod på plan klockan 17:00:

Sandberg

Lund - Hampus Zackrisson - David Gutierrez - Ludde (ut i halvtid mot Emil Eliasson)

Sobra - Joel - Billy Nordström - Karl Bohm

DMK - Stiller

Elvan blev ju presenterad redan igår på officiella, vilket alltid är trevligt, dels för att man själv kan skaffa sig en "trolig bild" av matchen, samt att det sparar några sekunder vid identifieringen under den svinkalla liverapporteringen på Twitter. Att Blåvitt dessutom delade ut ett "matchprogram" eller åtminstone en A4 med de olika trupperna är oerhört positivit, speciellt då man har rätt dålig koll på motståndarna.

Matchen började i ett ganska högt tempo av gästande Kälmäh som hade (åtminstone i linje med det jag kan om Kalmar) några allsvenskanmeriterade spelare i Zlatan Azinovic i mål, Daniel Mendez (som senare ställdes i mål!), Papa Diof och Jonatan Ring. Kan hända att några fler gjort inhopp eller rentav matcher i A-laget, dock inget jag har stenkoll på.

Det var ett frejdigt och snabbt Kalmar som anföll med alternativ, väggspel, varianter och finess och kom allt som oftast igenom vår defensiva mitt och lite för många gånger på vår högerkant. De flesta farligheterna kom till på liknande sätt där Sobra tappade defensiven lite för lätt, i kombination med att Kalmar hade hög fart och med enkelhet väggade förbi Lund. Vid ett tillfälle kom Kalmar till ett mycket bra avslut utifrån (tänk om vi gjorde det någongång) som Sandberg fick sträcka ut ordentligt för att avvärja till hörna. Resultatlös sådan dock.

Emellan Kalmarchanserna hade vi ändå några försök till anfall som tyvärr oftast var på tok för korta och oorganiserade. DMK hade en bra målchans där han avslutade på halvvolley och målvakten tvingades till en kvalificerad räddning. I skottögonblicket verkar han slå ihop med försvarare och grinar illa varvid han senare tvingas byta. Positivt är ändå att han inte byter direkt, utan "klarar av" att spela vidare några minuter. Känns ändå inte bra för helgen, med tanke på vår något decimerade anfallsbesättning.

Gustav Engvall byter av DMK och gör det (återigen) riktigt bra. Inblandad i det mesta vi skapar framåt nu, och är ständigt ett hot mot Kalmars defensivlinje. Varvar hårt jobb med tekniska nummer, skapar lägen åt sig själv och sina medspelare. Lite av en Hyséntyp med otroligt stort hjärta och kämparglöd. Helt klart ett utropstecken i samtliga av de U21-matcher jag sett honom på försäsongen i år.

Kalmar gör sedan 0-1 genom ett snabbt anfall där vi inte står på tå. Samtidigt, det är ett högkvalitativt mål genom Papa Diof som väggar sig igenom och lyckas tåa bollen under en utrusande Sandberg. Första halvlek slutar 0-1 och det är ingen kalastillställning från vår sida.

Ludde går ut i paus och in kommer (för mig ny bekantskap) Emil Eliasson som gör det bra matchen igenom. Matchbilden i andra är lik första med ett högt anfallstempo från Kalmar där vi emellanåt skapar chanser som 9 gånger av 10 är regisserade av Gustav Engvall. Dock inte mycket som tyder på att vi ska få till ett mål eftersom "den sista tredjedelen" som behövs inte sitter. Självfallet lyckas då Stiller fiska upp en katastrofpassning av Kalmarmålvakten och har öppen kasse. Fula mål räknas också. I situationen verkar Zlatans hälsena eller baksida ge sig, för han kan varken stå eller gå efter fadäsen.

Lustigt i sammanhanget är att Kalmar inte byter in en ny målvakt utan istället ställer sig Daniel Mendez i mål. Vi tar över matchen lite mer efter målet och börjar mala på med lite längre anfall, dock är inte Kalmar ofarliga i sina snabba omställningar. En bra sekvens i slutet av matchen startar genom att Lund är uppe offensivt och TUNNLAR sin motståndare, spelar in bollen och vinner en hörna. Efter denna klamrar vi oss fast och får till ett kvalificerat avslut strax utanför. Matchen slutar dock 1-1 vilket är ett rättvist resultat sett över 90 minuter.

Plus och minus:

+ Gustav Engvall. Han är bra, och kommer bli bra. Respektlös. Mångsidig. Målfarlig. Smart.

+ Sandberg är stabil och gör det han ska. Chanslös på målet dock.

- Laginsatsen generellt. Ingen är direkt dålig, men kollektivet känns inte "solitt".

- Kommunikationen, det måste pratas mer på planen. Stundtals helt tyst. Håller inte.

- Skott utifrån. Eller avsaknaden av dessa. De få som kommer måste vara bättre.

- Vädret, vintern, temperaturen, vinden. Avgå!

Förhoppningsvis får vi se en lite annorlunda matchbild på söndag där vi återigen möter Kalmar. Där vill jag se att vi för matchen, vi inte släpper till samma farliga väggspel och vi framför allt vinner.

Alla till Valhalla på söndag!