Visar inlägg med etikett Bojkott. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Bojkott. Visa alla inlägg
2010/04/08
Derby i Göteborg - dyrare än att se Zlatan och Messi
MODERN FOTBOLL. Förra året bojkottade mer än 5 000 blåvita supportrar derbyt mot Gais. Orsaken - de hiskeliga biljettpriserna. BaraBen.com gick i första ledet för att bromsa den raskt stigande ökning av biljettpriser vi tvingats se inom fotbollen. Då fick vi bland annat med oss Supporterklubben Änglarna i en framgångsrik bojkott som kostade Gais miljoner i uteblivna intäkter, enbart på grund av de blåvita supportrarnas markering mot de stegrande priserna.
I år har Gais och Blåvitt samarbetat kring derbypriserna.
Är allt därmed frid och fröjd? I helvete att det är.
Här är priserna för årets derbyn:
» Sittplats ”Lyx” (mitt på långsidan): 450 kronor.
» Sittpats ”Bra” (långsidorna): 340 vuxen, 215 kronor barn.
» Sittplats ”Budget” (hörn): 340 vuxen, 215 barn och pensionärer.
» Ståplats Gais-klacken sektion J och H: 260 för vuxen, 170 kronor för barn och studerande.
» Familjeläktaren: 195 kronor person.
» IFK-klacken sektion A och O: 195 för vuxen, 120 för barn.
» På de blåvita sektionerna P och B kostar biljetterna 260 för barn och 170 kronor för barn.
Jag har så många invändningar mot den här prisbilden att jag knappt vet var jag ska börja. En vuxenbiljett på långsidan kostar minst 340 kronor, vilket motsvarar mer än tre biobiljetter. En enda vuxenbiljett för att gå och se Gais hemmamatch mot Blåvitt kostar alltså mindre än att gå på bio och bjuda med sig två kompisar på "Shutter Island" eller att ta med sig sina två barn på "Avatar".
Tror Gais och Blåvitt att de bjuder på bättre underhållning än Martin Scorsese?
Det verkar så.
Efter det undrar jag raskt om någon inom Gais eller Blåvitt någon gång har bevittnat en allsvensk match?
Det verkar dessvärre mindre troligt.
Att gå och se matchen FC Barcelona mot Deportivo de la Coruña, nu på onsdag, kostar 43 euro på övre etage. Det är drygt 430 kronor. Att se derbyt i Göteborg från mitten av långsidan på Gamla Ullevi kostar 450 kronor. Det är alltså en tjuga dyrare än att se Messi och Zlatan från billiga platser på Camp Nou. I UEFA:s ligaranking för 2009/2010 så är Spanien rankat som nummer två, bara England är bättre. Barcelona är även semifinalist i Champions League. Sverige är i samma ranking placerat som nummer 22. Och Gais har spelat semifinal.
I Svenska Cupen.
1986/1987.
Det är dags att vakna från paltkoman nu. De personer inom fotbollsföreningarna i Sverige som glatt hejar på de ökande biljettpriserna måste uppmärksammas på att de raskt och effektivt håller på att döda svensk fotbolls hjärta och själ. Dessa "prisbildsexperter" hänvisar ofta och gärna till hur "Stockholmslagen har högre priser än oss". Nåväl, dessa stockholmslag har även under de senaste säsongerna fått bevittna en starkt nedåtgående trend vad gäller publiksiffror på derbyn och en minst sagt avtagande allmän hype kring elitfotbollen i regionen. Sportsligt har enbart AIK presterat under de senaste säsongerna, medan 2000-talets fenomen DIF har rasat ihop, för att inte nämna Hammarby som till och med har degraderats.
Vill ni verkligen se på Stockholmsfotbollen som ett föredöme?
Gais kanske inte har högre ambitioner, men jag trodde Blåvitt hade det.
Gais och Blåvitt är två lag som på egen hand utnämnt sig till de vanliga människornas lag. Gais har i decennier arbetat på och varit stolt över att ha sina rötter i arbetarklassen, att det är ett "de äkta göteborgarnas lag". Samtidigt har Blåvitt i sken av alla framgångar stoltserat med att man är "hela folkets lag" och kallar sig även ofta för "hela Sveriges lag". Därför tycker jag det är väldigt märkligt att en match just mellan dessa så kallade folkets fotbollsrepresentanter de facto kostar skjortan att bevista.
Är det så att det helt saknas kontakt med verkligheten inom alliansen?
Finns det någon anställd på Kamratgården som faktiskt betalt inträde för att gå på Blåvitt - någon gång, alls? Eller jobbar det måhända någon på Gaisgården som faktiskt löst en biljett till en av atleternas hemmakamper, under säg, de senaste tre säsongerna? Man börjar ju ärligt talat tvivla. Det är klart att om man ägnar hela dagarna åt att jaga sponsorer, gå på träffar med stora företag och snacka om priser på loger - att det blir rätt svårt att relatera till hur Svensson fungerar på ståplats. Eller hur familjen Karlsson resonerar kring sina biljetter till familjeläktaren.
Jag är en av de personer i samhället som är lyckosam nog att både har ett jobb och inte tvingas leva på marginalerna. Men jag har varit både student, arbetslös, har slitit som lågavlönad lager-, terminal-, butiks- och metallarbetare tidigare i min ungdom. Trots detta har jag alltid haft råd att gå på fotboll, för det har varit ett billigt - ett på många sätt folkligt - nöje. Visst, speciellt under studentåren var det ett djupt hål man fick gräva i fickan för att säkra sitt årskort, men det var värt det. De många procenten av studiebidraget som stack till fotboll - ofta på bekostnad av kurslitteratur - var värda varje endaste sista krona. För det var något man älskade att göra, en hobby som för många är en brinnande passion. Men även något som var tillgängligt, inte främmande och exklusivt. Inte något som bara kunde ses på tv.
En god vän från Norrköping var på puben "Hemmaplan" i Majorna och såg matchen Gais-AIK. Där var puben fullsatt av grönsvart klädda Gais:are, trots att deras lag spelade hemmamatch. Min polare skämtade naturligtvis med sin vän om hur "Gaisare är alkisar som väljer puben före arenan" och drog lite andra sådana klyschor. Sådant som fotbollsfans gärna plockar fram för att jävlas med varann. Men när han berättade om den glödande passion som fyllde baren, med sång, med inlevelse och med hjärta så undrade jag om han inte frågade några av dem varför de inte var på Ullevi.
"Men det gjorde jag, när vi tog en cigg i paus så snackade jag med två killar i Gais-halsdukar. Den ena vände sig om, såg ner i marken. Den andra kikade på mig lite skamset och sa: jag har fan inte råd längre - det har blivit för dyrt".
Om inte alla alarmklockor på Gaisgården ringer nu så läs följande siffra:
5 687. Det var Gais publiksnitt för 2009. Var är ambitionerna?
Siffran stannade där trots ett desperat erbjudande med gratis inträde i sista matchen mot Malmö FF. Då kom 11 685 personer. Siffran stannade där på grund av en bojkott i hemmaderbyt när tusentals blåvita såg matchen hemifrån eller från gemensamma pubsamlingar. Hörs det fortfarande inga alarmklockor på Gaisgården? Låt oss då fortsätta resonemanget kring prisbilden för årets göteborgsderbyn. Det blev ju en slags anpassning av biljettpriserna till det här året. Anpassningen gick ut på följande ekvation på Gais- och Kamratgården:
- Vi, Blåvitt och Gais, vill ha mycket betalt.
- Vi, är medvetna om att Blåvitt drar fler derbybesökare än Gais.
- Vi tror att bojkott utesluts om Blåvitts biljettpriser är samma som Gais.
Lösningen: Gais sänker sina priser ett litet snäpp medan Blåvitt å andra sidan höjer sina priser ett litet snäpp.
Skillnaden från 2009 är alltså inte att publiken fått som man ville, att vi pressat tillbaka biljettpriserna och i alla fall tillfälligt bromsat in den eskalerande kostnaden för att se på allsvensk fotboll. Nej, egentligen är det tvärt om - i alla fall för de blåvita skarorna. Nu har i stället biljettpriserna för derbyt Blåvitt-Gais blivit ett snäpp dyrare. Det har jag dock full förståelse för att folk inte gnäller lika mycket på, då många resonerar som så att "pengarna går ju ändå till Blåvitt". Men gör de verkligen det, i längden?
När det är så här dyrt att gå på fotboll så blir det svårare och svårare, för inte bara dessa derbyaktuella - utan alla lag, att locka till sig förstagångsbesökare och småintresserade fotbollens hemmakonnässörer. Vi kan återgå till mitt inledande exempel för att göra det hela lite tydligare:
Om jag vill ta med mig min tjej eller fru och våra två barn på derbyt:
Kostar det oss 1 110 kronor för dessa fyra biljetter på långsidan.
Om denna fiktiva familj går på familjeläktaren kostar det 780 kronor.
Så någonstans mellan 780 kronor till 1 110 kronor kostar det för att gå på en enda derbymatch, för en familj på fyra personer. Det är drygt 8-11 biobiljetter. Eller fyra biobiljetter, godis/drickor/popcorn + ett besök på Burger King för hela familjen, före filmen. Det här är alltså jämförelser som långt ifrån enbart arbetslösa eller ensamstående föräldrar gör. För fotbollen finns ju alltid kvar, man kan alltid gå "någon annan gång", medan den senaste filmen som ungarna vill se - för att kompisarna sett den, för att reklamfilmen fångat deras intresse eller för att den har en spännande stjärna i huvudrollen, är svår att argumentera bort.
Men det kommer ju fler derbyn.
Det kommer fler blåvita matcher.
Men inte nödvändigtvis någon publik.
För att inte tala om det monumentala hyckleriet som de flesta av oss fotbollsfans sysslar med. När de blåvita fansen var rasande över Gais biljettpriser så vägrade Gais-fansen att acceptera kritiken. Från Gais supporterhåll hördes det då resonemang som "ni gör det bara för att sabba för Gais". Hela den här texten är ett bevis på motsatsen. Resonemanget handlade inte om Gais, utan om det faktum att Gais tog alldeles för mycket betalt för att gå på sitt derby. Nu har Gais sänkt sina priser ett litet snäpp, men gett Blåvitt utrymme att samtidigt smyghöja sina priser. Allt under en vit flagg av "nu är vi överens mellan klubbarna".
Överens om att fortsätta höja priserna för era åskådare ja.
Inte mycket mer. Inte mycket mindre.
"Jag vet att du sliter varje dag på fabriken, men om det ska gå ut över mig - då blir jag besviken."
I fjol jämförde BaraBen priserna på Gais hemmaderby med all möjligt:
Men principen är mycket viktigare än ett bojkottande fram och tillbaka. Det handlar i grund och botten om allt från att respektera sina föreningars historia och kulturella status i dagens samhälle - till att inte göra fotboll så dyrt och otillgängligt att det i slutändan bara blir ett nöje för de absolut mest välbärgade. För då kommer det sluta med att ni, kära alliansklubbar, bara har delar av Frölunda Indians - och majoriteten av GöteborgsOperans - besökare kvar som potentiella kunder.
Lycka till med det.
IFK Göteborg och Gais har potential att höja sina publiksnitt, avsevärt. Det är till och med så att deras föreningar i det tysta kräver detta av respektive biljettansvariga och marknadsavdelningar. Biljettintäkter är en stor inkomstkälla, i allsvenska fall en för stor inkomstkälla. Misslyckanden på annons-, reklam-, marknadsområden innebär justeringar av biljettpriser. En lågkonjunktur innebär "marknadsanpassning av priserna", en stagnerad business mot utlandet kanske kan tvinga fram en "anpassad kostnadskalkyl kring behovet av matchrelaterade intäkter".
Ni kan ge er fan på att Blåvitt skulle vara sugna på att försöka bekosta den hoprasade träningshallen genom att öka biljettpriserna till 2011 - om ingen sa ifrån.
Man kan göra tusen räkneexempel fram och tillbaka. Här ovan har jag jämfört med biobiljetter enbart för att det är något som de flesta kan relatera till, jag jämförde med Barcelonas kommande hemmamatch för att det är en extrem kontrast till den sketna fotboll vi ser i Allsvenskan men jag kan fortsätta hela dagen om ni så vill.
Vi kan spekulera i all evighet kring varför publiken sviker arenorna. Planerna är usla, underhållningen sämre än på länge och allt är ju bara skit. Men i grund och botten finns det bara en enkel förklaring till varför det så sällan blir fullsatt på Gamla Ullevi, ens på derbyn - trots en i sammanhanget sketen kapacitet på drygt 18 000 platser - det är alldeles för dyrt att gå på fotboll i Göteborg. Arbetarklassens lag? Folkets lag? Jo, tjenare. Tror ni på jultomten med?
I år har Gais och Blåvitt samarbetat kring derbypriserna.
Är allt därmed frid och fröjd? I helvete att det är.
Här är priserna för årets derbyn:
» Sittplats ”Lyx” (mitt på långsidan): 450 kronor.
» Sittpats ”Bra” (långsidorna): 340 vuxen, 215 kronor barn.
» Sittplats ”Budget” (hörn): 340 vuxen, 215 barn och pensionärer.
» Ståplats Gais-klacken sektion J och H: 260 för vuxen, 170 kronor för barn och studerande.
» Familjeläktaren: 195 kronor person.
» IFK-klacken sektion A och O: 195 för vuxen, 120 för barn.
» På de blåvita sektionerna P och B kostar biljetterna 260 för barn och 170 kronor för barn.
Jag har så många invändningar mot den här prisbilden att jag knappt vet var jag ska börja. En vuxenbiljett på långsidan kostar minst 340 kronor, vilket motsvarar mer än tre biobiljetter. En enda vuxenbiljett för att gå och se Gais hemmamatch mot Blåvitt kostar alltså mindre än att gå på bio och bjuda med sig två kompisar på "Shutter Island" eller att ta med sig sina två barn på "Avatar".
Tror Gais och Blåvitt att de bjuder på bättre underhållning än Martin Scorsese?
Det verkar så.
Efter det undrar jag raskt om någon inom Gais eller Blåvitt någon gång har bevittnat en allsvensk match?
Det verkar dessvärre mindre troligt.
Att gå och se matchen FC Barcelona mot Deportivo de la Coruña, nu på onsdag, kostar 43 euro på övre etage. Det är drygt 430 kronor. Att se derbyt i Göteborg från mitten av långsidan på Gamla Ullevi kostar 450 kronor. Det är alltså en tjuga dyrare än att se Messi och Zlatan från billiga platser på Camp Nou. I UEFA:s ligaranking för 2009/2010 så är Spanien rankat som nummer två, bara England är bättre. Barcelona är även semifinalist i Champions League. Sverige är i samma ranking placerat som nummer 22. Och Gais har spelat semifinal.
I Svenska Cupen.
1986/1987.
Det är dags att vakna från paltkoman nu. De personer inom fotbollsföreningarna i Sverige som glatt hejar på de ökande biljettpriserna måste uppmärksammas på att de raskt och effektivt håller på att döda svensk fotbolls hjärta och själ. Dessa "prisbildsexperter" hänvisar ofta och gärna till hur "Stockholmslagen har högre priser än oss". Nåväl, dessa stockholmslag har även under de senaste säsongerna fått bevittna en starkt nedåtgående trend vad gäller publiksiffror på derbyn och en minst sagt avtagande allmän hype kring elitfotbollen i regionen. Sportsligt har enbart AIK presterat under de senaste säsongerna, medan 2000-talets fenomen DIF har rasat ihop, för att inte nämna Hammarby som till och med har degraderats.
Vill ni verkligen se på Stockholmsfotbollen som ett föredöme?
Gais kanske inte har högre ambitioner, men jag trodde Blåvitt hade det.
Gais och Blåvitt är två lag som på egen hand utnämnt sig till de vanliga människornas lag. Gais har i decennier arbetat på och varit stolt över att ha sina rötter i arbetarklassen, att det är ett "de äkta göteborgarnas lag". Samtidigt har Blåvitt i sken av alla framgångar stoltserat med att man är "hela folkets lag" och kallar sig även ofta för "hela Sveriges lag". Därför tycker jag det är väldigt märkligt att en match just mellan dessa så kallade folkets fotbollsrepresentanter de facto kostar skjortan att bevista.
Är det så att det helt saknas kontakt med verkligheten inom alliansen?
Finns det någon anställd på Kamratgården som faktiskt betalt inträde för att gå på Blåvitt - någon gång, alls? Eller jobbar det måhända någon på Gaisgården som faktiskt löst en biljett till en av atleternas hemmakamper, under säg, de senaste tre säsongerna? Man börjar ju ärligt talat tvivla. Det är klart att om man ägnar hela dagarna åt att jaga sponsorer, gå på träffar med stora företag och snacka om priser på loger - att det blir rätt svårt att relatera till hur Svensson fungerar på ståplats. Eller hur familjen Karlsson resonerar kring sina biljetter till familjeläktaren.
Jag är en av de personer i samhället som är lyckosam nog att både har ett jobb och inte tvingas leva på marginalerna. Men jag har varit både student, arbetslös, har slitit som lågavlönad lager-, terminal-, butiks- och metallarbetare tidigare i min ungdom. Trots detta har jag alltid haft råd att gå på fotboll, för det har varit ett billigt - ett på många sätt folkligt - nöje. Visst, speciellt under studentåren var det ett djupt hål man fick gräva i fickan för att säkra sitt årskort, men det var värt det. De många procenten av studiebidraget som stack till fotboll - ofta på bekostnad av kurslitteratur - var värda varje endaste sista krona. För det var något man älskade att göra, en hobby som för många är en brinnande passion. Men även något som var tillgängligt, inte främmande och exklusivt. Inte något som bara kunde ses på tv.
En god vän från Norrköping var på puben "Hemmaplan" i Majorna och såg matchen Gais-AIK. Där var puben fullsatt av grönsvart klädda Gais:are, trots att deras lag spelade hemmamatch. Min polare skämtade naturligtvis med sin vän om hur "Gaisare är alkisar som väljer puben före arenan" och drog lite andra sådana klyschor. Sådant som fotbollsfans gärna plockar fram för att jävlas med varann. Men när han berättade om den glödande passion som fyllde baren, med sång, med inlevelse och med hjärta så undrade jag om han inte frågade några av dem varför de inte var på Ullevi.
"Men det gjorde jag, när vi tog en cigg i paus så snackade jag med två killar i Gais-halsdukar. Den ena vände sig om, såg ner i marken. Den andra kikade på mig lite skamset och sa: jag har fan inte råd längre - det har blivit för dyrt".
Om inte alla alarmklockor på Gaisgården ringer nu så läs följande siffra:
5 687. Det var Gais publiksnitt för 2009. Var är ambitionerna?
Siffran stannade där trots ett desperat erbjudande med gratis inträde i sista matchen mot Malmö FF. Då kom 11 685 personer. Siffran stannade där på grund av en bojkott i hemmaderbyt när tusentals blåvita såg matchen hemifrån eller från gemensamma pubsamlingar. Hörs det fortfarande inga alarmklockor på Gaisgården? Låt oss då fortsätta resonemanget kring prisbilden för årets göteborgsderbyn. Det blev ju en slags anpassning av biljettpriserna till det här året. Anpassningen gick ut på följande ekvation på Gais- och Kamratgården:
- Vi, Blåvitt och Gais, vill ha mycket betalt.
- Vi, är medvetna om att Blåvitt drar fler derbybesökare än Gais.
- Vi tror att bojkott utesluts om Blåvitts biljettpriser är samma som Gais.
Lösningen: Gais sänker sina priser ett litet snäpp medan Blåvitt å andra sidan höjer sina priser ett litet snäpp.
Skillnaden från 2009 är alltså inte att publiken fått som man ville, att vi pressat tillbaka biljettpriserna och i alla fall tillfälligt bromsat in den eskalerande kostnaden för att se på allsvensk fotboll. Nej, egentligen är det tvärt om - i alla fall för de blåvita skarorna. Nu har i stället biljettpriserna för derbyt Blåvitt-Gais blivit ett snäpp dyrare. Det har jag dock full förståelse för att folk inte gnäller lika mycket på, då många resonerar som så att "pengarna går ju ändå till Blåvitt". Men gör de verkligen det, i längden?
När det är så här dyrt att gå på fotboll så blir det svårare och svårare, för inte bara dessa derbyaktuella - utan alla lag, att locka till sig förstagångsbesökare och småintresserade fotbollens hemmakonnässörer. Vi kan återgå till mitt inledande exempel för att göra det hela lite tydligare:
Om jag vill ta med mig min tjej eller fru och våra två barn på derbyt:
Kostar det oss 1 110 kronor för dessa fyra biljetter på långsidan.
Om denna fiktiva familj går på familjeläktaren kostar det 780 kronor.
Så någonstans mellan 780 kronor till 1 110 kronor kostar det för att gå på en enda derbymatch, för en familj på fyra personer. Det är drygt 8-11 biobiljetter. Eller fyra biobiljetter, godis/drickor/popcorn + ett besök på Burger King för hela familjen, före filmen. Det här är alltså jämförelser som långt ifrån enbart arbetslösa eller ensamstående föräldrar gör. För fotbollen finns ju alltid kvar, man kan alltid gå "någon annan gång", medan den senaste filmen som ungarna vill se - för att kompisarna sett den, för att reklamfilmen fångat deras intresse eller för att den har en spännande stjärna i huvudrollen, är svår att argumentera bort.
Men det kommer ju fler derbyn.
Det kommer fler blåvita matcher.
Men inte nödvändigtvis någon publik.
För att inte tala om det monumentala hyckleriet som de flesta av oss fotbollsfans sysslar med. När de blåvita fansen var rasande över Gais biljettpriser så vägrade Gais-fansen att acceptera kritiken. Från Gais supporterhåll hördes det då resonemang som "ni gör det bara för att sabba för Gais". Hela den här texten är ett bevis på motsatsen. Resonemanget handlade inte om Gais, utan om det faktum att Gais tog alldeles för mycket betalt för att gå på sitt derby. Nu har Gais sänkt sina priser ett litet snäpp, men gett Blåvitt utrymme att samtidigt smyghöja sina priser. Allt under en vit flagg av "nu är vi överens mellan klubbarna".
Överens om att fortsätta höja priserna för era åskådare ja.
Inte mycket mer. Inte mycket mindre.
"Jag vet att du sliter varje dag på fabriken, men om det ska gå ut över mig - då blir jag besviken."
I fjol jämförde BaraBen priserna på Gais hemmaderby med all möjligt:
"Shalke04 tar 120 till 140 kronor för en ståplatsbiljett på Arena AufSchalke.Efter hand sänkte Gais priserna för den blåvita klacken. Men inte för sina egna supportrar. Nu handlade inte bojkotten i sak om att kämpa för Gais egna supportrar, på grund av de patetiska rivaliteter vi har mellan grupperna. Men att stå fast vid principen att inte betala galna priser borde varit i Gaisarnas intresse då, bör vara i de blåvita fansens intresse nu och borde vara det även när Blåvitt spelar hemmaderby mot Gais i höst. Skillnaden då är att drygt 7 000 blåvita har årskort och inte betalar för sina lösbiljetter, men jag skulle verkligen inte klandra den Gaisare som vill bojkotta Blåvitts hemmaderby. Det enda problemet med ett sådant "hot" är att det finns tillräckligt med blåvita att fylla arenan helt utan hjälp av grönsvarta fans.
Malmö FF tar 160 kronor för en klackbiljett mot HIF på Swedbank Arena.
Gais tar 380 spänn för en plåt till övre kortsidan mot IFK."
Men principen är mycket viktigare än ett bojkottande fram och tillbaka. Det handlar i grund och botten om allt från att respektera sina föreningars historia och kulturella status i dagens samhälle - till att inte göra fotboll så dyrt och otillgängligt att det i slutändan bara blir ett nöje för de absolut mest välbärgade. För då kommer det sluta med att ni, kära alliansklubbar, bara har delar av Frölunda Indians - och majoriteten av GöteborgsOperans - besökare kvar som potentiella kunder.
Lycka till med det.
IFK Göteborg och Gais har potential att höja sina publiksnitt, avsevärt. Det är till och med så att deras föreningar i det tysta kräver detta av respektive biljettansvariga och marknadsavdelningar. Biljettintäkter är en stor inkomstkälla, i allsvenska fall en för stor inkomstkälla. Misslyckanden på annons-, reklam-, marknadsområden innebär justeringar av biljettpriser. En lågkonjunktur innebär "marknadsanpassning av priserna", en stagnerad business mot utlandet kanske kan tvinga fram en "anpassad kostnadskalkyl kring behovet av matchrelaterade intäkter".
Ni kan ge er fan på att Blåvitt skulle vara sugna på att försöka bekosta den hoprasade träningshallen genom att öka biljettpriserna till 2011 - om ingen sa ifrån.
Man kan göra tusen räkneexempel fram och tillbaka. Här ovan har jag jämfört med biobiljetter enbart för att det är något som de flesta kan relatera till, jag jämförde med Barcelonas kommande hemmamatch för att det är en extrem kontrast till den sketna fotboll vi ser i Allsvenskan men jag kan fortsätta hela dagen om ni så vill.
Vi kan spekulera i all evighet kring varför publiken sviker arenorna. Planerna är usla, underhållningen sämre än på länge och allt är ju bara skit. Men i grund och botten finns det bara en enkel förklaring till varför det så sällan blir fullsatt på Gamla Ullevi, ens på derbyn - trots en i sammanhanget sketen kapacitet på drygt 18 000 platser - det är alldeles för dyrt att gå på fotboll i Göteborg. Arbetarklassens lag? Folkets lag? Jo, tjenare. Tror ni på jultomten med?
2009/04/07
Sprid budskapet: Bojkotta Gaisderbyt!
(Klicka på bilden för större, utskrivbar PDF.)Gå även med i gruppen Bojkotta Gaisderbyt på Facebook,
2 174 medlemmar and counting...
2009/03/31
Bojkotta vårderbyt: Gais har panik - bojkotten fungerar!
Shalke04 tar 120 till 140 kronor för en ståplatsbiljett på Arena AufSchalke.
Malmö FF tar 160 kronor för en klackbiljett mot HIF på Swedbank Arena.
IFK Göteborg tar 195 kronor för en klackbiljett till sina derbyn.
Gais tar 380 spänn för en plåt till övre kortsidan mot IFK.
BOJKOTTA DERBYT. Det är PANIK i Gais nu, de är livrädda att tappa en jätteinkomst från en massivt bojkottande blåvit publik. Men problemet är att de slår i luften och försöker ge billigare biljettalternativ - i efterhand - till endast en av många grupper som drabbats hårt av deras extremt dyra prissättning.
"Gais backar i biljettkrigetNu ser det ut att finnas runt 12-13 000 lediga platser på arenan och Gais ser nervöst att knappt en biljett säljs efter att Supporterklubben Änglarna och flera mindre blåvita grupperingar uppmanat till bojkott. De vet att de inte fyller arenan på egen hand utan behöver en stor, STOR, andel blåvita för att lyckas med detta.
Kritiken mot Gais biljettpriser har varit hård. Nu backar de grönsvarta.
- Med facit i hand hade vi lite för höga biljettpriser, säger Johan Gunnebo biljettansvarig i Gais."
"Sänkningen kommer innebära att personer mellan 4 och 18 år kommer att betala en jämn 100-lapp. Tidigare låg priset för samma platser på 365 kronor."
En användare på Alltid Blåvitts forum tog sig tid att räkna de derbybiljetter som fortfarande fanns till salu i dag:
"...det för närvarande 8 964 lösbiljetter till försäljning till matchen på iticket...
Hoppas detta en gång för alla gör det uppenbart att de grå sektionerna på iticket INTE är slutsålda, utan helt enkelt bara spärrade för försäljning tills vidare (antingen så att Gaissupportrar skall få förtur, eller för att skapa hype). Troligen är mellan 4000-4500 biljetter sålda, och då räknar jag med de 3400 årskorten."
Detta är ett tydligt bevis på att bojkotten fungerar. Gais biljettansvariga och Gais ordförande, hävdade bägge för endast ett dygn sedan att deras priser inte bara var rimliga (Johan Gunnebo, biljettboss i Gais påstod bland annat att deras undersökning om priserna var den mest omfattande som gjorts!) utan att priserna faktiskt låg lägre än exempelvis Frölunda Indians och de andra svenska storlagen.
Detta var dock naturligtvis helt fel. Inkorrekt. Lögner. Vårt exempel här på BaraBen.com var från hur Malmö FF satt prisnivåerna på den nya arenan i Skåne. I derbyt mot Helsingborg, deras profilmatch och stormatch, kostar biljetterna inte ens i närheten av det Gais vill ha ut.
Malmö FF tar 160 kronor för en biljett som motsvarar 380 kronor i Gais prissättning. Varför ljuger ledningen i Gais? Varför försöker de dölja det faktum att de medvetet försöker utpressa den stora blåvita supporterskaran på enorma summor för att subventionera billiga årskort till Gaisarna själva?
I skrivande stund arbetar Supporterklubben Änglarna och BaraBen.com för att ta fram alternativa platser för oss blåvita att se Gaisderbyt på. Tanken är att en stor lokal i centrala Göteborg, förhoppningsvis med runt 1 000 platser, skall hyras för att vi som bojkottar kan se matchen tillsammans med våra blåvita vänner och bekanta. Detta blir en styrkemanifestation som visar att även om Gaisarna själva tycker det är ok att deras klubbledning beter sig åt som de bästa krösusarna - så står vi blåvita mot den galopperande prisutvecklingen!
Vi bojkottar era vansinnespriser.
Detta är konsumentmakt, kära Gais.
Er produkt är inte värd dubbla priset av det Blåvitt begär, ens när ni möter änglarna själva. Någon gång måste det vara nog och måttet vara rågat. Den dagen är kommen - bojkotta Gais!
2009/03/26
Gais försöker skinna blåvita - läsarna kräver derbybojkott
Shalke04 tar 120 till 140 kronor för en ståplatsbiljett på Arena AufSchalke.
Malmö FF tar 160 kronor för en klackbiljett mot HIF på Swedbank Arena.
IFK Göteborg tar 195 kronor för en klackbiljett till sina derbyn.
Chelsea tar runt 350 kronor för en klackplåt till Stamford.
Gais tar 380 kronor för en biljett på övre kortsidan mot Blåvitt.
Välkommen till en ding ding värld.
BOJKOTT. När biljettpriserna till Gais hemmamatcher släpptes tog det hus i helvete. Göteborgs Atlet & Idrottssällskap hade nämligen försökt sig på en ekonomisk kupp i samband med detta. Kuppmakarna var Gais ledning och objektivet var att blåsa tusentals blåvita fans på pengar. Nu vänder sig blåvita sittplats-, ståplats-, liggplats- och sovplatssupportrar sig mot Gais biljettvansinne.Gais tanke - att tjäna ett par miljoner kronor på IFK Göteborgs stora supporterskara genom att ta ut sanslösa överpriser och räkna med att blåvita supportrar går med på vad som helst för att få se IFK spela.
Metoden - ta ut hutlösa ockerpriser på biljetterna till derbyt Gais- IFK Göteborg.
Resultatet - Tusentals Blåvittsupportrar kan bojkotta matchen för att se den på tv. Inte bara för vår egen skull, men för alla de tystade Gais:arnas skull, som med häpnad tvingas se hur deras klubbledning sätter helt vansinniga biljettpriser.
När BaraBen vid lunchtid på torsdagen lade upp priskartan för Gais hemmaderbyn så blev hundratals läsare ilskna, uppretade, provocerade och rent ut sagt förbannade. I kommentarsfälten och på forum enades de i ett och samma mantra: bojkotta bortaderbyt mot Gais.
Gais prissättning är i dag den absolut mest offensiva i Allsvenskan. Priserna stiger i en enorm takt och speciellt snabbt stiger de tyvärr till derbyn mot Blåvitt och Öis. Här vill Gais klubbledning pressa IFK Göteborgs supportrar på sanslösa överpriser. Prissättningen är så bisarr att det nu är dyrare att se ett av Gais hemmaderbyn än att besöka ett av många internationella storlags hemmamatcher. Gais klubbledning är därmed inte bara en fara för Göteborgs som fotbollsstad, de hånar sina egna supportrar genom att sätta priser som måste betecknas som rena ockerpriser.
BaraBen förmedlar därför över 100 läsares krav på bojkott.
Nackdelen - minskat verbalt stöd till våra elva spelare. En stegrad anda av bojkott och missunnsamt beteende mellan de konkurrerande allianslagen. En situation där fullsatta hus och folkfester vid derbyn, kan bli ett minne blott.
Fördelen - en tydlig markering mot Gais biljettpriser och en generell protest mot prisstegringen som Gais ledning driver på - med sina supportrars tysta medgivande. Men en bojkott är även en skarp markering mot Gais taffliga försök att utpressa hängivna blåvita och sina egna supportrar, för klubbkassans profit.
Om Gais vid en bojkott inte lyckas sälja ut Gamla Ullevi, alternativt klarar att fylla den med sponsorbiljetter och evenemangssupportrar så visar det fotbollssverige och nationella medier att kärnsupportrarna inte tar skit av det här slaget. Men risken med en bojkott är även att vi får en spiral av detta beteende från de göteborgska supportrarna, likt bortaresebojkotten som AIK och Hammaby har. För det är faktiskt möjligt att Gais lyckas med konststycket att sälja ut Gamla Ullevi, trots en bojkott från Supporterklubben Änglarna och BaraBen.com. Jag ställa mig högst skeptisk till om de klarar av att få lapp på luckan, men effekterna av bojkott skulle faktiskt kunna sabotera Blåvitts långsiktiga biljettförsäljning.
Men blir det en bojkott så samlas vi på pubar, vi samlas på restauranger, vi samlas hemma hos vännerna. Vi ser matchen på annan plats och stärker därmed inte Gais klubbkassa med någon extra miljon. I hjärtat och hjärnan vet våra blåvita hjältar ute på det gröna fältet att vi finns med dem och bärgar segern med vårt mäktiga stöd från håll. De stärks av vår markering, vi stärks av deras svar.
En bojkott är en signal till Gais om att det inte är ok att bete sig som svin. Att respektera både oss motståndarfans men även sina egna supportrar. Det är inte rätt, det är inte ok att tvinga trogna grönsvarta supportrar att betala mer än Chelsea eller Shalke04 på en av deras hemmamatcher. Det är helt galet. Effekterna av en bojkott kan slå mot intresset för göteborgsfotbollen på sikt, men kan blåvita fans stå mot instinkten att bojkotta bortaderbyt? Tänk på att biljettpriserna för övre kortsidan till en början låg på 420 kronor. Det nuvarande priset på 380 kronor är alltså en justering, neråt. Så här värderar Gais, GAIS, sin produkt.
Välkommen till en ding ding ockervärld.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)