ANALYS. Först och främst får jag väl passa på att önska god fortsättning på det nya året. Något annat vore väl befängt. Ett årsskifte som bland annat inbegriper att vi numer inte kan (eller ska behöva säga), "nästa år, då jävlar!", en återkomst av Seb (välkommen hem för fan!), idoga sillyrykten om någon Erik Friberg (Da Cruz?) som till slut verkar klar för Elfsbjerg (varför nämndes han från början?), signeringen av Prosper och Sambah Lawrson, och inte minst zurret om Erik Nevlands halvbrylling (nej, det är han nog inte), Fredrik Ulvestad. Ulvestad som för övrigt enligt uppgift ska vara Björn Ulveaus och Tone Bekkestads kärleksbarn. Nog om extremt djuplodande analyser av våra eventuella nyförvärv.
Vad som slog mig när jag slöscrollade i diverse sociala medier var att jag dels hade bommat att betala medlemsavgiften till SÄ och att man nu då kan börja rösta på årets ärkeängel. Därav detta inlägg. Först och främst, rösta, det kan ni göra här: http://anglarna.se/2015/01/04/rosta-fram-arets-arkeangel-2014/ och, med samma wake up-logik som jag då slogs av, medlemsavgiften, den pröjsar vi in här: http://anglarna.se/klubben/medlemskap/
Eftersom jag ännu inte riktigt kommit till huvudsak avseende överskriften och årets ärkeängel kan jag kanske lika gärna fortsätta blaja om det jag började med, sillysnacket. Jag roade mig med igår att ägna två, tre minuter till att läsa igenom kunskapens källa, det mest trovärdiga forat på internet, AB. Där skrevs det löpmeter om gastroenterologi och att Leif Swärdh minsann med assistans av någon magstark magister minsann skulle kunna övertyga Mats Grens magkänsla och image att vi minsann borde lägga ett kontraktsförslag på Rasmus Elms bord. En helt imaginär värvning! Vad ska vi med honom till? Så. Nog om det.
Ja, angående ärkeängeln då. I scrollandet på FB då såg jag att en förhållandevis stor majoritet av kommentarerna lyfte upp Kjetil som den starkast lysande kandidaten till att ta hem titeln som årets ärkeängel. Befängt säger jag! Inte för att Kjetil på något sätt gjort sig oförtjänt av en sådan utmärkelse, han visade verkligen prov på ofantlig professionalism under sitt sista år i klubben, visade hjärta och så vidare, men att det skulle leda till att sälla sig till namn som Hjalmar, Stevan Selakovic, Stiller, JJ, Alex, Erlingmark, Attraktiva Bengan, Ölme, Micke Nilsson och Håkan Mild, nej, det håller jag inte med om.
Jag tänker faktiskt inte fortsätta blaja om varför Kjetil inte borde få utmärkelsen, utan istället lyfta fram varför Emil Salomonsson är den självklara pristagaren 2014. Emil som dels genomlidit svåra magåkommor, opererats, kommit tillbaka rekordsnabbt, spelat, blivit lite petad, kommit tillbaka, tagit över ansvaret för högerbacken med en total bravur, löst 3 mål och 9 målgivnade passningar, alltid visat extremt stort hjärta och professionalism (han också, minsann!), aldrig gnällt, spelat där han blivit positionerad, alltid ger max i matcherna och springer mer på 90 minuter än vad Sobra gör på en säsong, skjuter som en häst, jobbar på att lösa ett bra skägg, skrivit på ett långt kontrakt och framförallt är en jävla go gubbe som utan motstånd bör tilldelas årets ärkeängel 2014. Att han dessutom tränar blåvitt P-00 är ju ytterligare en sak i sig...
Så, in och rösta med er. Vad ni ska rösta på har ni just läst.
I morgon är det träning på Valhalla klockan 10:30, inte för att det är annonserats som någon jättehappening, men det hade varit roligt om ett större gäng dykt upp för att visa att nu jävlar drar vi igång 2015. Jag ska försöka masa dit mig själv också.
Nu är vi igång.