Inför en mer månghövdad publik än vanligt tog IFK Göteborgs juniorer idag sig an IF Elfsborgs dylikar. Tittar man på tabellen över Elit Södra så sladdar Blåvitt och ligger farligt nära nedflyttningsstrecket. Det i kombination med tunga förluster mot Malmö FF (1-4) och Helsingborgs IF (1-6) på sistone gjorde att man gick ut med att enbart en vinst räknades idag.
IFK Göteborg ställde upp med följande startelva:
MV. Markus Bengtsson
HB. David Johansson
MB. Patrik Hansson
MB. Mikael Gonzalez
VB. Mikael Andersson (K)
HM. Ali Selim
IM. Niclas Martinsson
IM. Joel Allansson
VM. Fredrik Alnäs
AF. Johan Lundgren (i släpande roll)
AF. Korab Bakraqi
Inledningen av matchen går i blåvit favör. I ett förvisso rätt så böljande spel befinner sig bollen till störst del på gulsvart planhalva. Visserligen skapar inte Blåvitt några större målchanser men man för spelet och anfaller oftare än man tvingas försvara sig. Men i en kontring i 13:e minuten viker Elfsborgs högerback Andreas Nyberg inåt banan och avlossar ett hårt vänsterskott som elakt dyker hastigt över Markus Bengtsson i målet. Bollen tar i ribban och studsar ut och på returen håller sig Rikard Yarsuvat sig framme och slår på volley in bollen till 1-0 till de gulsvarta. Det är lustigt det där, för i precis samma ögonblick som Nyberg viker in så tänkte man "Jaha, så får de ett orättvist ledningsmål." och mycket riktigt så. Kanske inte orättvist med tanke på att IFK inte skapat några hetare chanser, men det kändes som om spelet kontrollerades av Blåvitt och ett ledningsmål åt det hållet hade känts mera rimligt.
Detta kommer som en total kalldusch för IFK Göteborg som helt kommer av sig och plötsligt hamnar på mellanhand en bra stund efteråt. Under denna perioden skapar Elfsborg ett flertal heta målchanser och IFK samlar på sig tre gula kort i en rask följd efter sena eller frustrerade tacklingar. Tids nog ruskar Blåvitt av sig chocken och börjar ta över spelet igen med ett flertal goda målchanser som följd. Bland annat hade Fredrik Alnäs (ny bekantskap för min del) en riktigt bra chans efter en låg hörna som nickskarvas rakt i gapet på honom. Han har god tid på sig att döna men väljer att försöka placera bollen längsmed marken och målvakten kan greppa bollen. Nära där.
Matchbilden håller i sig ända till slutet av halvleken. IFK Göteborg för spelet där spelskicklige Joel Allansson dirigerar anfallen skickligt och Korab Bakraqi och Ali Selim stressar med sin snabbhet fram misstag hos backlinjen i dess uppspel. Så i slutet av halvleken kämpar IFK till sig en hörna från vänster om målvakten Erik Norving. Mikael Andersson får bra träff och prickar stenhårt Korab Bakraqis hjässa och bollen styrs in i mål. Äntligen fick man lön för mödan.
Kort därefter sluggar sig Fredrik Alnäs sig förbi sin back på vänsterkanten, passar inåt bakåt till Ali Selim som försöker placera bollen till vänster om målvakten men han räddar. Andra Första halvlek slutar 1-1.
10 minuter senare sparkas andra halvlek igång och det är knappt man hinner svälja de sista dropparna kaffe innan blåvitt tar ledningen. I ett uppspel mot släpande anfallare Johan Lundgren satsar mittbacken alldeles för helhjärtat mot honom vilket gör att båda missar bollen och den rinner förbi mot en djupledslöpande Ali Selim. Helt ren med målvakten gör han inga som helst misstag och rullar enkelt bollen förbi Erik Norving.
Bara några minuter senare tränger sig Fredrik Alnäs sig förbi sin ytterback och passar inåt bakåt till Korab Bakraqi som får till en bra träff men målvakten lyckas på nåt vänster få en näve på bollen. Ännu en bra räddning av mycket duktige Norving i Elfsborgsmålet.
Nu inleds ett ställningskrig lagen emellan och andra halvlek präglas främst av grinigheten. Det är efterslängar, tjuvnyp, sena tacklingar och klagomål mot motståndarna mest hela tiden, från båda leden. Vid tre tillfällen är det nära att det urartar efter hårda närkamper och adrenalinstinna kombatanter som flyger ihop efteråt. Domaren tvingas vifta frekvent med sitt gula kort och att han inte får dra sitt röda någon gång måste vara ett under. Vid några tillfällen när spelarna ryker ihop skulle han kunnat ha hivat upp det röda, men väljer att försöka lugna spelarna istället genom att resonera med dem. Jag tycker han gjorde rätt. Det var grinigt, prestigefyllt och hård kamp, men det var sällan, för att inte säga aldrig, så fult att någon av spelarna riskerade någon skada. Därför kändes det inte fel att han valde att kyla ned spelarna med ord istället för med det röda kortet.
Hursomhelst så verkade segern ganska klar när klockan tickade upp mot 85 minuter. Inget av lagen hade skapat några chanser utav större värde utan det kändes som om ställningen skulle kunna stå sig tiden ut. Då rycker Rikard Yarsuvat sig fri som från ingenstans och retfullt enkelt rullar in bollen till kvitteringen. Kalldusch. Snopet. Orättvist. Ja, sätt vilket ord du vill. Kanske inte orättvist, för hans prestation var väl värd ett mål, men snopet, oh ja.
IFK Göteborg försöker trycka på för att återta ledningen, men närmre än några frisparkar ur bra lägen och nån hörna eller två kommer man inte. Matchen slutar 2-2. Väldigt synd, för med IFKs prekära tabelläge hade en seger suttit riktigt bra så att man dels hamnar på säkrare mark, dels kan klättra upp mot den slutspelsplats man knep förra året.
Jag vill som slutkläm kommentera Fredrik Alnäs. Som jag skrev upptill var han en ny bekantskap för mig idag. Oj, vad jag gillade honom! Han höll till på vänsterkanten och han firade stora triumfer över sin ytterback. Han var inte speciellt snabb. Han var inte speciellt teknisk. Men han kom ta mig tusan runt sin ytterback varenda jäkla gång och det på rent jävlaranamma. Han tog sig förbi på ren och skär vilja. Backen ryckte och slet i honom men han kom loss varenda gång ändå. Jag vet inte hur han bar sig åt, men han var oerhört lyckosam. Att vara 15 år och redan ha den styrkan i kroppen gör att han känns som en väldigt spännande spelare att följa framöver. Unge Alnäs var matchens behållning för min del.
Till sist lite kuriosa: Innan matchen gick jag fram till Elfsborgs ledare för att ta reda på deras startelva så som jag alltid gör innan avspark. Han hade inte någon kopia på den startelva han lämnat in till domaren, utan vi skrev ner elvan tillsammans i mitt block. När jag stod där och tog emot namnen tyckte jag att det fanns något bekant med honom. När vi var klara fick jag en klapp på axeln och jag gick därifrån funderandes på vem det var jag just samtalat med. Senare under matchen stod jag på andra sidan om honom och då såg jag hans initialer på träningsoverallen "HS". Då föll poletten ner: Håkan Sandberg!
Fler bilder från matchen kan beskådas här.
Äntligen!
SvaraRaderaSjälv tycker jag Joel Allansson var matchens bästa spelare, som han brukar vara.
SvaraRaderaDet spelsinnet och bollbehandlingen han besitter har jag inte sett sedan Stefan Rehn.
Vet inte hur gammal han är, men han borde absolut få vara med dom stora grabbarna snart.
Det enda minuset är väl att han är något vek i närkampspelet.
Bara jag som tycker det ibland detta lag har dålig attityd?
SvaraRaderaDock Eiljert & co är väl bara i början med detta laget då han lämnat över massa spelare precis eller?
Det hade varit konstigt om det inte märkts att man låtit Söder, Bärkroth, Atashkade och Dyrestam köra med A-laget istället.
SvaraRaderaDe nya gubbarna får växa in i det, men jag förväntar mig att Söder, Bärken och de andra görs disponibla ifall vår tabellplacering där skulle vara i fara.
Degradering försvårar värvningar av nya talanger.
01:07: Jag håller med om att Joel var matchens spelare. Han överglänste Martinsson, som annars brukar vara dominant på mittfältet, ganska rejält.
SvaraRaderaMen Fredrik Alnäs var en positiv överraskning för min del så därför blir det hans insats jag tar med mig. Ett riktigt ingessonsråämne!
Joel är för övrigt med i P92-landslaget så han borde vara 17.
..
Vad gäller attityden hos spelarna så är det väldigt olika från match till match. Mot Häcken, som var en lika hård och fysisk match som den igår och dessutom kryddad med frustration över en flodvåg av missade målchanser, så höll sig spelarna helt lugna och fokuserade på fotboll istället för efterslängar och gnäll.
Eilert fick ryta till nån gång igår för att lugna ner sina spelare så han jobbar med fokuseringen.
Jag hoppas att de känsloyttringar man får se emellanåt främst beror på att spelarna är unga och ännu inte fått rutinen att fokusera på rätt grejer än. Jag kan tänka mig att Wernbloom och kompani var av samma hetskaliber emellanåt när de var de denna åldern....
Tackar.
SvaraRaderaPå grund av tidigare högkvalitativa rapporter bestämde jag mig för att åka och se denna match.
Känner inte spelarna till namn, men störst intryck på mig gjorde den mörke högerbacken nr7, den långhårige mittfältaren nr5 och den vindsnabbe anfallaren (?) nr 14.
Blåvitt spelade ett snabbt, trevligt spel efter marken medan IFE särskilt i första halvlek slog långt.
Jag följer gärna detta lags hemmamatcher i framtiden.
Olof>> Var det du som var utrustad med en fet Nikon?
Kul att se Håkan Sandberg! Det var sannerligen inte igår man hörde något om honom.
SvaraRaderaDieter: Japp, det var jag det.
SvaraRaderaNr 5: Johan Lundgren
Nr 14: Ali Selim
Nr 7: David Johansson. Jag gillar också honom. Han är en mycket offensivt lagt högerback som är lika mycket i anfall som i försvar. Inte helt olik Adam Johansson på den biten.
Kom fram och säg hej nästa gång, vet jag! ;)
Tack Olof!
SvaraRaderaHärligt, mycket uppskattat!
SvaraRaderaOlof>>
SvaraRaderaAbsolut. Då kanske man kan få lite info om vem som är vem mm.
Är det förresten inte lite oroväckande att Blåvitts framtid ligger så dåligt till i tabellen? Toppar de andra klubbarna mer än IFK eller har vi helt enkelt en sämre trupp?
Har du någon teori om det?
Anonym 14.06 = jag, Dieter.
SvaraRadera14:06: IFK går runt på väldigt många spelare. När man ställer ut bästa laget på plan så håller man minst lika hög klass som topplagen i Elit Södra. Ta matchen mot Malmö FF till exempel där man hade med Mikael Dyrestam, Mathias Etéus, William Atashkade och Jakob Johansson i första halvlek. Det var spel mot ett mål och man borde ha avgjort matchen redan innan vilan. Malmö FF är snudd på outstanding i tabellen.
SvaraRaderaJag tror inte att man skall vara orolig över att man skall behöva åka ut. Om nöden kniper har man resurser att sätta in så att kontrakter räddas.
Jag har inte hört mig för kring ledarstaben hur man resonerar kring sin talangutveckling, men tittar man på startelvorna under året så verkar det som om man väljer att skola in yngre spelare tillsammans med äldre mer rutinerade. Och man väljer att låta så många som möjligt att få spela och utveckla sig. Det kan vara en av orsakerna till att resultaten inte alltid blir det man kan hoppas på.
Det tycker jag är OK så länge man inte riskerar att åka ur serien. Juniorallsvenskan är en förberedelse inför Allsvenskan och det är omöjligt att redan i detta stadiet av spelarnas utveckling sålla ut spelare. Vem vet vilken utveckling en 15-åring får när han är 18?
Sen hur mycket de andra lagen varierar sina startelvor vet jag inte, men jag har sett såväl ÖIS och Häcken spela en två-tre matcher och det brukar vara ungefär samma uppställningar de kör med. Där upplever jag det som om Blåvitt varierar betydligt mer.
Dieter: Självklart kan jag dra namnen för dig om du kommer fram och hälsar.
SvaraRaderaOerhört intressant läsning som vanligt Olof, men detta var nog ditt bästa reportage, keep it up!
SvaraRaderaIntressant det här med att de rullar på så många olika spelare, jag tycker dock det ska finnas en kärna på säg, fem personer som får lite mer ansvar (killar som man tror på). För de flesta är ju faktiskt 17-19 år och man kan ju inte syssla med för mycket välgörenhet heller (låta alla spela för mycket).
Håkan: Tack för berömmet. Det värmer.
SvaraRaderaJag tycker nog att de håller en viss röd tråd. Lagkapten Mikael Andersson är så gott som alltid med - åtminstone som inhoppare. Likadant med Niclas Martinsson och i viss mån Kamal Mustafa (som av okänd anledning inte var med igår). Man ser de äldre spelarna spela oftare än de yngre, men man är inte rädd för att ge de yngre chansen. Det är mer rullande schema på de som har längre tid kvar att utvecklas.
Men allt detta är subjektiva bedömningar utan underlag. Det bästa vore givetvis att höra sig för med ledarstaben direkt och se hur de resonerar. Jag skall se om det går att ordna på något vis.
Kan detta prekära tabell-läge påverka den där satsningen som IFK fick från SvFF, den där gottepåsen som även hif och bp fick vara med och dela på. Eller var det en engångsföreteelse?
SvaraRaderaFör övrigt så tror jag att det var första (och inte andra som det står) halvlek som slutade 1-1. ;)
16:40: Doh! Jag har läst igenom det säkert tio gånger och helt missat det. Varför korrläsa när man ändå inte ser felen?
SvaraRaderaTack för rättelsen.
För övrigt: Ingen aning, men det är en fråga jag kan ta med mig om jag bokar intervju med Eilert.
Själv är jag rädd att det slutar med Joel Allansson som det gjorde med Tobias Nilsson (Frölunda).
SvaraRaderaSå även om jag tycker att Allansson är den klart största talangen i laget så tänker jag ändå inte ha några större förväntningar.
Vad hände med Tobias Nilsson egentligen? Han var ju as-bra.
SvaraRaderaSkulle också gärna vilja veta vad som ligger bakom.
SvaraRaderaNågon skrev ju att han och IFK hade skurit sig rejält med varandra och att Nilsson aldrig vill sätta sin fot på Kamratgården igen.
Någon annan skrev att han och IFK var överens om något men att det inte blev av och då tappade han motivationen och stack tillbaka till Frölunda. Och någon annan skrev att han bara tröttnade allmänt på fotbollen på den här nivån.
Tråkigt som fan, men det skulle som sagt ha varit roligt att veta vad som egentligen hände/ligger bakom.
Kul att se Håkan Sandberg. Kommer ihåg när jag spelade knattefotboll för många år sen och fick ta emot pris av honom. Farsan tyckte det var så jävla stort medan jag inte hade en aning om vem det var.
SvaraRadera