Stå på er Blåvitt!

KRÖNIKA Jag tycker ofta man hör supportrars missnöje om hur dåligt IFK värvar. Att de säger att det är bra att de satsar på unga, men inte bara ungdomar. De vill ha etablerade spelare som ger rutin och ger truppen en bredd, en bredd som de tycker fattas. Okej, Till viss del kan jag hålla med alla de här supportrarna, till viss del inte.

Självklart är det viktigt att ha spelare med rutin i truppen men den sorten har vi redan gott om. Vi har gubbar som T.O, Hysén, Sella med fler. Sen tror jag att t.ex. Wernbloom kommer att axla de gamla gubbarnas ansvar väldigt snart om han inte redan har börjat göra det. Däremot kan man inte ha ett lag endast uppbyggt på en massa ungtuppar under 20 år. Detta har inte heller Blåvitt.

2007 vann IFK guld, det var två år sen. Alltså var alla killar i truppen två år yngre än var de är idag. Vid den tiden var det ingen som klagade på hur dåligt IFK värvade, men det gör man nu. Jag får det inte riktigt att gå ihop. Sedan de vann guld har samtliga spelare fått med sig två års rutin, alltså har de blivit två år bättre. Det som vi har idag är inte på något sätt sämre än det lag vi hade för två år sen, snarare bättre, Jag skulle till och med vilja säga att det är mycket bättre än det laget vi hade inför säsongen 2008 (eftersom vi hade tappat spelare som Bengt Andersson och Marcus Berg).

Dessutom är det inte bra för klubben att ta in för många spelare inför varje säsong. Här har vi några praktexempel som jag ska ta upp. Malmö och AIK framförallt. Båda dessa lag har värvat som idioter de senaste åren. Även Gais som redan har gjort klart med åtta spelare plus en tränare inför nästa säsong. Många supportrar tycker säkert detta är jättespännande och de hoppas verkligen att någon kommer att vara riktigt riktigt bra, Men hur ofta händer det? Inte ofta. Om IFK hade tagit in åtta spelare inför nästa säsong hade jag tyckt det var åt helvete rent ut sagt. En av de viktigaste aspekterna som gör ett lag till ett storlag i allsvenskan är att laget har en stomme och att alla känner sig trygga med varandra. Det ska kännas som ett kompisgäng. Det gör det inte om man tar in så många nya spelare varje år. Dessutom så är det ju faktiskt så att spelare kostar pengar. Tro det eller ej, men så är det! Onödiga kostnader som hade kunnat undvikas om man hade valt att göra som Blåvitt har gjort den senaste tiden. Att satsa på eget material eller lokala svenska talanger.

Ännu ett exempel på hur det kan gå om man värvar för mycket behöver vi inte gå speciellt långt för att hitta. Det exemplet har vi inom vår egen förening IFK Göteborg. Under stora delar av 80 och 90 talet var IFK laget inom svensk fotboll. Så var det bara. Vi var bäst, ingen sa något om det. Efter guldet 1996 kom vi på en retsam andraplats året efter. Vad gjorde man åt det? Jo, man värvade hem meriterade spelare för nära 15 miljoner kr. Spelare som Christian Carlsson och Jocke Persson skulle rädda Blåvitt och ta hem pokalen till Göteborg igen. Trots detta gick det inte riktigt som man hade hoppats på. Man slutade på en åttondeplats det året och var oerhört nära att nedgraderas en serie. 11 år senare och över 100 miljoner i förlorat kapital fick man äntligen se pokalen hemma i Göteborg igen.

Så vad vill jag få ut av den här texten?

Jag bönar och ber till IFK och Håkan Mild att fortsätta som de gör nu och skita i alla som tycker något annat. Vi har inte de resurser som andra europeiska storlag har så därför kan vi inte köpa in toppspelare till vår klubb. Vi måste anpassa oss efter våra resurser vilket t.ex. inte Gais och AIK gör. De lever över sina resurser och jag vill verkligen inte sluta som Gais, som köper in nära ett dussin spelare i hopp om att nån i den bunten ska var bra. Usch! Den vägen vill jag verkligen inte se IFK växla in på. Så, snälla IFK, stå på er och fortsätt på den inslagna vägen!