Staden där solen alltid skiner.

Uppsala i sol och Uppsala i regn är två olika städer. Det är som om det regntunga stänger ner, låser om sig och samlar mod till sig att åter öppna dörrarna först när solen återvänder. Och på stationen nere i centrum kommer och lämnar tågen. I regndimmorna som dystra stålkonstruktioner, i sol som bländande jättereflexer. De kommer och de lämnar, om och om igen.

07.11 söndag 17 maj lämnar tåg 813 stationen och rullar mot Stockholm. Just den avgången är speciell, för den avgången bryr sig varken om väder eller vind. Bara en sak spelar någon roll. Att det kommer fram till Stockholm, ger oss tid att byta till tåg 10425 med destination Göteborg.

Att lämna Stockholm för Göteborg, det är en av de vackraste känslorna man kan ha i kroppen. Ut från staden, genom landskapen, genom Sverige, genom timmar av förväntan. Från baksidan till framsidan, från skuggsidan till solsidan. Vare sig det regnar eller ej. En man sa till mig en gång att solen alltid skiner över Göteborg, men att det ibland är moln i vägen. Jag har burit med mig detta som en medalj runt halsen sedan dess. Göteborg, staden där solen alltid skiner.

Sedan de första stegen på perrongen, dofterna, vinden, ljuden, rösterna. Man känner allt det där i kroppen redan på vägen in mot centralen. Likadant om man kommer med bil eller med flyg. Man känner det i kroppen. Pulsen låg, och man landar. Känslan. Ni som varit där vet. Inga ord behövs.

Och Blåvitt. Änglarna, IFK Göteborg. Ett äktenskap. En tatuering rakt in i själen. Gamla Ullevi. Helig mark. 17 maj skådeplats för finalen i Svenska cupen. Alltid Änglarnas plats på jorden.

Avspark 15.30. Ett blåvitt hav som ramar in det hela. Spelarna som ger allt de har, vi på läktarna som ger allt vi har. Det är därför vi är där. Tillsammans för att bärga titel Nr.7. Som en enhet. Och solen kommer att skina över Gamla Ullevi, det kommer att vara vackert och det kommer att vara magiskt.

Hur mycket moln som än är i vägen, hur mycket regn som än faller.

Dresscode Blåvitt!

Söndag 17 maj. Platsen är Gamla Ullevi, och matchen som ska spelas är finalen i Svenska Cupen 2015. En match som är i det närmaste slutsåld, och som ingen egentligen vill missa. En titel står på spel, och att Örebro står som motståndare är väl mest en formsak.

Det är för Blåvitt vi är där. Det är därför vi har köpt biljetter, det är därför vi viger en eftermiddag i maj åt någonting annat än slöfockande eller Viasat-matcher framför TV:n. Det är känslan vi vill åt. Den känslan som bara går att komma åt på  Gamla Ullevi. Den känslan som gör att vi också återvänder. Gång på gång.

För mitt inre ser jag ett blått och vitt Gamla Ullevi. Som en levande mosaik, som ett böljande hav. Som ett mästerverk i visuell läktarkonst. Och jag tror att vi kan göra det. Att tillsammans och plagg för plagg bygga upp det hela.

Så följ uppmaningen från Sektion031 och ta på dig av det blå och vita som du kan uppbringa i närmaste garderob; tröja, halsduk, mössa, keps, pyjamas, nattlinne, kavaj, blus, smurfdräkt, våtdräkt, brottarlinne, OnePiece, baddräkt eller vilket tygstycke du nu än kan uppbringa. Tänk er själva, vilken magnifik syn. Och känslan att vara en del av det hela. Den känslan kan du sedan bära med dig ut på stan, när det är dags att fira nummer 7. Norge får ursäkta dagen till ära, men en titel är en titel och Blåvitt är Blåvitt. Jag tycker det låter alldeles för vackert för att inte göra ett försök.

Så bidra med vad du kan, var med och gör Gamla Ullevi till en blåvit mosaik. Var med och gör Gamla Ullevi till ett blåvitt hav den 17:e maj. Och glöm inte att prata om detta med dina vänner, kompisar, kollegor och att sprida kampanjen i sociala medier. Chansen finns att de hakar på! Dresscode Blåvitt var det.