ANALYS. 29 i almanackan, 29 i målprotokollet. För tjugonde gången. Lasse Vibe, du är en mycket speciell man som kommit att ta en mycket speciell plats i många blåvita hjärtan. Den saken vågar jag fan trycka ut i etern utan att blinka. Jag missade dessvärre bortakampen mot blåvitt 2 när tvillingfarsan dönade in tre baljor och vi fick häng på andraplatsen på riktigt. Matchmissen till trots var det inte svårt att mysa lite extra i twitterskenet på BB i grannkommun (wtf?) när man rullade fram att köng Vibe löst det.
Nu var det ju inte örebromatchen jag skulle kåsera om från kulisserna, men det är svårt att låta bli när det gäller en sådan underbart skön snubbe som Vibe. Kvällens match (som dessvärre fick beskådas i soffan) innehöll ju det mesta, och det var ju just tidigare nämnda dansk som hamnade i än mer strålkastarljus än innan när det vändes och vreds, flytsattes ett första mål och bommades desto fler i riktigt sköna samarbeten med Engvall och de andra i anfallslinjerna. I första var ju även Sörens skott värda ett bättre öde och så hade väl Gustav, Emil och Vibe ytterligare några lägen som borde lett till mål. Pannbandsboråsarnorrmannen gjorde väl dock sitt livs match och räddade kvar dif länge i matchen.
Allt gott i 45 minuter (det mesta åtminstone), paus, okynnestwittrande, mellanmjölk, bröstmjölk, raljerande om att häcken spelar världens roligaste fotboll och minsann inte längre är bäst i stan (varför bryr man sig om det?) och funderingar på vad Stahre ska hitta på i andra. Sen bränns det bengaler igen (inmarschgrejen och tifot där var väl fräsigt, får man ju ändå säga), men att bränna igen (vilket "alla" skrev om på twitter innan det skedde) när andra nyss har startat får ju ändå anses som smått hjärndött igen. Även om det var rätt effektfullt med fyrverkerierna bakom. Nåväl, bränningen i all ära, men det mest värdelösa är ju ändå hur regelverk och delegater fjantar runt när det händer? Komigen, håll upp i någon halvminut, ingen står och brinner, röken ger med sig, och blås igång matchen för helvete. Gör inte så stor grej av det. Återigen, korkat att bränna där kanske, men vafan, låt det vara bara.
Anyway, bränning och fyrverkerier efterföljs av ett riktigt halvdant blåvitt spel och prio-nisses andra gäng äter sig in i matchen. Det känns onekligen som att det inte ska bli en dans på rosor och enkel match detta. I synnerhet inte när någon av de där jävla Strömbergssonlirarna dömer matchen... Allvarligt talat? Tycka vad man vill om allsvenskan i allmänhet och kvalitén på spelare och organisation därikring i synnerhet, men inkonsekvensen och bedrövligheten från domarkåren och i synnerhet någon/båda bröderna Strömbergsson visar ju inga gränser. Visst, nu avgjorde han ju inte matchen till någons favör eller påverkade resultat så sett, i synnerhet med tanke på att vi borde kanske vunnit med mer än 2-1, men det är själva grejen. Varför är det inte konsekvent? Varför får inte fler djurgårdare kort och avblåsningar emot sig när det uppenbarligen går att blåsa andra hållet? Kanske inte denna matchen just, men med en lång säsong i bakhuvudet med mediokra ingripanden från pipblåsarmännen blir man bara matt.
Återigen är det ju dock skit samma vad de gör, för några åtgärder verkar ju inte sättas in åt något håll. Likaså är det väl skit samma ändå eftersom det som sagt inte "förtär" vår insats och förändrar de de tre poäng som hämtas hem efter mycket slit. Men det är störigt. Det är det.
Att denna säsongens Adam (eller i klartext, hackkyckling) MSD får kröna det hela med ett sjukt jävla monstertungt dönarskott gör ju inte saken tråkigare direkt. Jag erkänner, jag kanske har sågat MSD lite för många gånger, i synnerhet med allt för ofta enbart bedömning utifrån "den fina (inläggs)foten" och mindre bra inspel, men idag visade han verkligen att han är mer än så. OCH har "den fina foten". Halebale vilket skott och vilket arbete både defensivt och offensivt. Mycket trevligt.
Krampaktig avslutning på matchen och denna gången saknade jag verkligen Stahres standardbyte och ville verkligen ha in Gurra Swede som den där dammsugaren i defensiv position. Då kom Allansson in istället. Jag älskar den pajken, men idag blev det inte jättebra heller. Vet inte vad det är, men helt övertygande har det inte varit på sistone.
För att konkludera det hela något lite här på slutet måste jag ju ändå ta vid där jag började. Lasse Vibe. Den dagen Gren lyckas förlänga med Göteborgs mest sympatiske dansk, då vågar jag fan sticka ut hakan igen och spinna vidare på att han verkligen kan bli en av de riktigt stora i blåvitt. Lasse alltså. Men, då kommer väl den där förbannade jävla helvetesnäringskedjan upp till ytan igen. Men, det är då det. Vi är blåe, vi är hvide, vi har Lasse Vibe!
Några korta från matchen då:
+ Lasse. Kommentarer överflödiga. Missade chanser till trots.
+ Engvall. Det är så gött att han sitter på ett långt kontrakt.
+ Emil. Igen är det så mycket hjärta och så mycket lungor. Så nära drömmålet.
+ Laginsatsen i allmänhet. Tänk om vi hade spelat såhär i tidigare delen av året?
- Alvbåge. Onödigt att galla för mycket kanske, men insatsen vid deras mål är svag.
- Strömbergsson. Vilken Strömbergsson? Det vete fan,
- Regelverk. Bränn. Ge böter. Spela vidare.
- Regelverk är regelverk i alla fall. Jävligt onödigt att bränna i andra ändå.
Till sist får jag ändå nämna min ståndpunkt till det här med andraplats och klang- och jubelgöttigöttet. Visst, vi har häng på Europaplatser (whaddabout förvalta?) och vi har ändå ryckt upp oss från den värsta misärjunkspelskiten från flertalet perioder denna säsong, men, det är fortfarande bara en andraplats! Slutar vi där får väl ändå säsongen ses som någotsånär räddad från vad det såg ut att kunna bli, men att fira andraplatser (eller någon pajasaktig mediagrej a'la "Bäst i stan"), det får fan andra luffarlag roa sig med. Vi vill ha mer.
Och, för att knyta ihop det hela lite sådär journalistiwannabeeigt såhär i slutet, vi ligger tvåa just nu. För att befästa den positionen, då gäller det att kriga vidare, vinna mot peking på söndag och sluta upp hemma mot världens roligaste lag, söndagen den 19/10. Framåt.
