ANALYS. Det är lätt att ryckas med i den känslomässiga hissen som vår gode tränare uttrycker det. Eller, hans andemening är ju givetvis att INTE ryckas med i den känslomässiga hissen. Däremot, likt förbannat lätt som fasen att göra det. Lika illa som måndagens resultat var mot superskickliga BP, lika fantastiskt var gårdagens mot rötna åff. Charmen med fotboll såklart. Alla är vi våra egna experter och självfallet kan vi extra mycket om fotboll när det går åt helvete. Samtidigt, vi bröstar upp oss och säger "vad var det jag sa?" när laget lyckas defilera ett motstånd som slutar spela efter 58 minuter. Som igår.
Innan matchen igår var den absolut största snackisen, åtminstone på vår uppladdning, hur laget skulle formeras, såklart. Det talades om vem som skulle peta vem, hur man skulle använda högerkanten, skulle Kjetil spela, bänkas MSD och hur gör vi med Gurra? Det föll ju väldigt väl ut kan man ju såklart säga med facit i hand. Jag själv, egenutnämnd expert, hade faktiskt en önskan och tanke om att flytta ut MSD, kasta ned Vibe på högerkanten och på så sätt göra plats för stoneface Mané. Att Stahre dessutom skulle bänka Haglund och slänga in Gurra på gammal hederlig position och spela vidare med Kjetil kändes dock som en större högoddsare.
Hur som helst det visade ju sig vara ett väldigt bra drag att kunna hota på både höger och vänster sida när Vibe agerade förtjänstfullt, frejdigt och varierat (till skillnad från tidigare högerkantspel) tillsammans med Adam (bra!) och vaskande fram flera farligheter. Återigen, åff bjöd väl inte till värsta tänkbara motstånd, men vad gör det med 5-0 på tavlan?
Överlag tycker jag ändå matchen genomfördes väl, förutom första 13-18 minuterna i andra halvlek. Där kändes det som att BP-skräpet var (åtminstone litet) på väg att upprepas. Samtidigt, det var helt uppenbart att om vi bara skulle hänga in tvåan, då skulle det vara klart. Så gjorde han, (Ååhhh, Lasse Vibe (Lasse Holm!)) sitt andra för kvällen efter en smörpassning från Adam. Dejligt mål!
Med Mays inhopp fick vi ytterligare en dimension i spelet. Visst och återigen, detta var i ett skede där storlaget Åtvidaberg hade slutat att spela boll. Typ. Anyway, Mays spelstil påminner inte så lite om en viss Farnerud i vissa bolltouchar och flow på planen där han gör ett vansinnigt bra förarbete innan Sams märkliga 3-0. May kommer att bli viktig. Inget snack om den saken. Lugn, metodik, finess och ackuratess. Det är precis vad vi behöver i ytan mellan betongmittfält och topp.
Sen när Vibe satte sitt tredje efter den rysliga "fösningsassisten" från Sam och 4-0 var klart kändes det ju som att det kunde rinna iväg hur långt som helst. När Söder (bra idag!) dessutom blir berövad på 5-0-an var ju utklassningen ett faktum. Det vi ska ta med oss och minnas, för att som sagt balansera den känslomässiga hissen, eller i alla fall stoppa den på ett vettigt våningsplan, är att läsa och begrunda @LasseVibe: Tack alla.Glöm inte hylla mina lagkompisar.Vi är ingenting når vi inte jobbar tillsammans & det såg vi även idag.Och: det var BARA 3 poäng!!". Det var bara tre poäng. Om än tre goa poäng.
Några korta från matchen då:
+ Vibe!
+ Manés skottvilja (första touchen på distans efter 15 minuter)!
+ Sam Larsson. Som någon skrev, allt som Vasquez och Sana ville vara, är Sam.
+ Sam och Manés ordväxling/arga leken-tävling efter ett fint anfall i första där Mané sköt istället för att passa Sam. Vinnarinstinkt.
+ May!
+ Vilja att coacha och förändra!
- Manés skottvilja. Värdera, värdera, värdera!
- "Mentala fallet" direkt efter pausvilan. Duger inte att falla ner/ihop sådär gång efter annan.
- Söder? Om det stämmer att han gnällde rejält för Bojanic "snodde 5-0-målet", då är det lite smålöjligt kan tyckas. Samtidigt, Bojanic ska ha fet kredd att han dundrar på och hänger den. Skit samma om det var öppet läge för Söder. Har du chans att göra mål. Gör mål. Punkt.
Nu är det "bara" att rida på vågen, stanna i hissen, behålla hettan och kylan och krossa Kälmäh.
