Den omfamning och mängd applåder Pontus fick från spelare, ledare och supportar går inte att ta miste på. Den ligger och gror där bakom - sanningen. Tårarna. Beslutet. Det som redan är taget, men inte är uttalat. Det var ett känslosamt ögonblick.
Alla såg det. Alla förstod det. Alla ville förneka det.
Ett IFK Göteborg med en formstark, frisk Pontus är ett lag bortom Allsvenskans ramar.
En förebild som Pontus i en relativt ung trupp är en styrka få Allsvenska klubbar kan mäta sig med.
Som Emil Salomonsson själv sa; "Han är en attraktion. Han får en att tro på att fotboll är den vackra sporten man hoppades när man var liten."
Stort tack för allting, och lycka till med vad du än tar dig an i framtiden.