- Det är en stor omställning, men jag är beredd. Efter att ha träffat Håkan Mild, Thomas Olsson och Thomas Gertmo i våras, var det ingen tvekan. Allting var klockrent. Ingen annan klubb var i närheten av att matcha det Blåvitt hade att erbjuda.
Oscar pratar vidare om proffsigheten, om helheten. Och han ger ett stabilt intryck. Jag frågar när första kontakten togs.
- Det var efter Halmstadslägret förra sommaren. Gertmo ringde upp, och ville att jag skulle komma och vara med på IFK:s höstläger. Och sedan blev allt klart i början av våren.
.JPG)
Oscar kommer att gå in i U-19 truppen, trots sin ringa ålder. Det är inte helt vanligt att så sker. Och detta medför förstås att förväntningarna från klubben är höga. Är det någonting som du känner av?
- Det är klart att det ska vara förväntningar. Men att spela mot äldre spelare är bra för utvecklingen, och det är någonting jag är van vid. Och till skillnad mot Sirius, där jag skulle komma in och göra just det som jag är bäst på, finns en helt annan chans att utveckla alla sidor i U-19 truppen. Han återkommer till proffsigheten i föreningen, och menar att alla förutsättningar finns för att utvecklas som spelare.
Oscar ser sommaren an, och det viktigaste blir att acklimatisera sig i staden. Han kommer att bo i Örgryte, tillsammans med jämnårige målvakten Pontus Johansson, också han från Sirius. Han följer med på eget bevåg, och ger sig själv en chans i U-17 truppen. Målet för Oscar är förstås att ta en plats i U-19, och på längre sikt, givetvis en plats i A-truppen. Oscar är en utpräglad tvåvägsspelare, och ser sig själv helst i mitten som balansspelare. Men det beror förstås på vilket spelsystem som gäller. Jag frågar om han har någon förebild som spelare.
- Steven Gerrard. Och Liverpool är favoritlaget.
En oundviklig fråga är, vilken betydelse hans pappa haft för hans utveckling. Pappa Björn gjorde över 200 matcher för AIK (bl.a. ett SM-guld), och har rutin så det räcker och blir över.
- Han har betytt enormt mycket för min utveckling. Ingen annan känner mig bättre, och jag har haft ett otroligt stöd hela tiden.
När Björn kommer och slår sig ner vid vårt bord, kan jag inte låta bli att fråga hur det kändes när sonen valde Blåvitt, som den AIK-ikon han är.
- Helt rätt! Han kommer in på det som Oscar redan talat om, nämligen proffsigheten, helheten.
- Ingen annan klubb var ens i närheten av det Blåvitt visade upp. De låg ett steg över alla andra. Fanns ingen tvekan i det valet.
Vi kommer tillbaka till A-laget, och jag undrar om Oscar har sett någon match med Blåvitt denna säsong, och vad intrycken är?
- Jag har sett en del matcher på TV, och jämfört med förra året har de en helt annan stabilitet defensivt. De har också en spelidé som börjar bli tydlig.
Givetvis upptar fotboll större delen av Oscars vakna tid, men på fritiden så fiskar han gärna, och umgås förstås med kompisar. När det gäller musik så lyssnar Oscar på det mesta, så han kommer inte att lägga sig i vilka spellistor som ska spelas i omklädningsrummet..
Låtsasgräs vs gräs?
- Gräs! En riktigt bra gräsmatta är att föredra. När det gäller plastgräs är den längre varianten bättre, mer likt gräs. Pappa Björn flikar in, och är väldigt tydlig.
- Fotboll ska spelas på gräs. Det gnälls för mycket idag på underlaget. Svenska spelare tappar internationellt, om de spelat merparten av tiden på konstgräs. Undertecknad kan bara nicka och stämma in i resonemanget.
Tiden rinner ut, och jag önskar Oscar Lycka till i Blåvitt. Personligen imponeras jag av hans lugn, hans sätt att se på sina egna möjligheter att lyckas. Korta steg, men en målmedvetenhet som verkar bergfast.
Och frågan som lämnas obesvarad, är inte om Oscar Kindlund når A-laget så småningom. Utan när han gör det.