Ett par ord om Örebro-matchen till och börja med. Återigen ett domslut som hamnar i fokus under eftersnacket. Synd, tråkigt och inte minst horribelt. För att istället fokusera lite på det som skedde innan det. Öppnar matchen med en jättechans efter lite bök på en hörna Söders klack som rensades undan på mållinjen och Hysén som drar bollen utanför. Men sen så mycket mer skapades inte under första halvleken. Oerhört tråkigt att se Örebros ovilja att spela fotboll, redan efter tio minuter vid ställningen 0-0 började deras försök att få tiden att gå att synas. Sana var pigg ute på sin kant, men det skapas ingenting nämnvärt. Tycker det slogs bort alldeles för mycket enkla passningar, missade motttagningar, helt enkelt alldeles för mycket enkla misstag. Första halvleken mäktade vi bara med två skott på mål, vilket är ALLDELES för dåligt sett till det spelövertag vi hade. Sanas mål, som var väldigt snyggt, kom i ett läge där det kändes väldigt psykologiskt viktigt.
Men icke sa Nicke, redan efter en och en halv minut small det till bakom Alvbåge. 1-1 och återigen en tappad ledning. Inte helt oväntat var det Atashkadeh som gjorde målet. Med ytterligare en tappad ledning såg man även ängsligheten komma tillbaka hos spelarna ytterligare en gång. Det är först efter att Tobias Grahn tryckt in 1-2 som jag tycker man ser den där riktiga viljan hos spelarna att vilja gröta in bollen. Efter Farneruds kvittering fortsätter man pumpa in bollar och lyckas även få in ett ledningsmål, vilket vinkas av för offside… Att ha ett så pass stort spelövertag som vi har och inte mäkta med mer än fem skott på mål, samtidigt som man släpper till sex skott på mål duger helt enkelt inte. Bortser man från det bortdömda offsidemålet så är ÖSK faktiskt närmare att göra ytterligare ett mål än vad vi var.
Av de Häcken-matcher jag sett hittills under säsongen så har det varit tre matcher med väldigt olika karaktärer. Till och börja med har vi premiären mot Gais som var en väldigt intetsägande match, typisk premiärmatch. Vidare har vi krossen mot Malmö, även om siffrorna kanske var lite i överkant så visade Häcken och främst Waris Majeed upp en grym effektivitet. Man tog verkligen till vara på de misstag som IFF IFF försvaret gjorde. Kvällens match mot Kalmar, halvkollade jag visserligen bara på första halvlek. Men det jag såg var något som jag inte sett i Häcken på ett par år nu. Nämligen slarv! Vid Kalmars andra mål snor Abiola Dauda helt sonika bollen från Lewicki och drar på en redig kanon. Strax efter missar samme Majeed, som visade grym effektivitet mot Malmö, ett ypperligt läge där han skjuter över ur fritt läge.Som bekant återfinns
det en hel del blåvitbekanta spelare i dagens Häcken. Vi har dels Jonas Henriksson som återfunnits ute på Hisingen ett par säsonger nu. Utöver Henriksson har vi även Vasquez, Drugge och Martin Ericsson. Varken Vasquez eller Henriksson har visat upp sig i årets allsvenska ännu, skadade? Vad gäller Drugge fick han starta i premiären där han fick spela knappa 65 minuter innan han blev utbytt. Utöver det har det varit bänken som gällt, fram tills Kalmar matchen där han fick spela hela tio minuter… Så Drugge har knappast fått någon lysande start där heller.En lysande start får man nog ändå säga att Martin Ericsson fått. Han ser ut att trivas väldigt bra i sin nya miljö. I storsegern mot Malmö var han oerhört rörlig och behandlade bollen på ett mycket fint sätt. Som det ser ut så är det ytterligare en spelare Häcken har lyckats ”återuppliva”. Inför säsongen fanns det frågetecken kring hur vida man skulle klara av att uppehålla en hög nivå trots att man under föregående säsongen tappade två av sina största stjärnor i Ranégie och Chibuike. Även om det är tidigt att döma så verkar man ha hittat bra ersättare för bägge spelarna. Även om Ericsson kanske inte är lika spektakulär som Chibuike så har han visat upp ett spel som absolut håller hög allsvensk klass. Även Ranégies roll som målskytt verkar man ha lyckats ersätta genom Majeed.
Ett frågetecken som eventuellt uppstod under matchen mot Kalmar var att Dominic Chatto blev utbytt redan efter 30 minuter. Det skulle mycket väl kunna handla om ett byte för att få in ytterligare en offensiv kraft då det kom direkt efter Kalmars 2-0mål. Men skulle det handla om en skada är det ett tungt avbräck för Hisingslaget. Annars blir väl matchens frågetecken vilken av alla ex-blåvitare det blir som avgör matchen. För det är så det känns just nu. Några tips? Drugge känns som ett oerhört hett alternativ just nu. Sågad i Blåvitt och lite speltid i Häcken. Kommer han in i 85e och avgör?Utropstecknet! Det är främst Waris Majeed vi får se
upp med. Fyra mål på lika många omgångar visar att han är i bra form. Att det dessutom är en riktig speedkula gör det knappast bättre då vårat mittlås känts väldigt långsamt och stabbigt de inledande omgångarna. Förhoppningsvis kan Hjalmar och Kjetil hålla koll på honom…Annars verkar det som att Dyrestam snart är tillbaka, oerhört skönt! På sin twitter (@mikaeldyre) skrev han under måndagen att det börjar närma sig med full träning. Det är bara o hoppas att han får förbli hel den här gången. För det känns som att han behövs. Om han skall gå in i mittlåset eller ute till vänster vet jag inte. För jag tycker inte att Logi varit direkt dålig i de matcher han startat. Absolut inte sämre än varken Hjalle eller Kjetil.
Den känslan som just nu återfinns inom mig är helt jävla värdelös. Man går och väntar hela, november, december, januari, februari och mars för att allsvenskan skall dra igång. FEM MÅNADER! Man har gått och väntat och det har känts som att vi haft något bra på gång. Men så nu efter fyra omgångar känns det likt förra året att hela säsongen är körd. Men det är i tider som dessa vi visar alla andra att; VI ÄR BLÅVITT - BÄST I SVERIGE!