STATISTIK/EKONOMI. De av er som läser Bajenbloggen "den osynliga handen" lite då och då, eller kanske läst Simon Kupers (tillsammans med Stefan Szymanski) senaste alster Why England lose & other curious football phenomena explained, eller kanske bara är nördiga nog att läsa de vetenskapliga artiklar om fotboll som publiceras lite då och då, känner säkert igen grundtanken i följande artikel. För övriga lämpar sig kanske en liten utläggning om vad jag mot slutet av inlägget tänker presentera.
Det kommer kanske inte som någon överraskning för någon att det finns ett samband mellan en förenings ekonomi och dess framgång. Men till hur hög grad? Många har en känsla av att vissa svenska klubbar utnyttjar sina resurser sämre än snittet, och att vissa andra utnyttjar resurserna bättre än snittet. Att till exempel dividera klubbarnas omsättning med antalet inspelade poäng för att få ett mått på hur många miljoner i intäkter varje enskild klubb behövt för varje tagen poäng är ett väldigt enkelt verktyg. Men det visar inte riktigt hela sanningen. Rimligen krävs det mer pengar att plocka de där allra sista poängen som ger ett SM-guld istället för ett silver, än det kostar att plocka samma antal poäng för ett lag som ligger i mitten av tabellen.
Stefan Szymanski använder sig av regressonsanalys för att undersöka sambandet mellan två variabler. Oftast är den ena variabeln de engelska klubbarnas löneutgifter, och den andra variabeln, som till en viss grad beror av den första, är klubbarnas ligaplacering. Det finns ett kraftigt samband mellan dessa två. Löneutgifterna förklarade under perioden 1998–2007 hela 89 % av variationen i tabellplacering. Analysen visar även tydligt att de fyra dominerande klubbarna i engelsk fotboll har en gemensam nämnare för sin dominans. De betalar helt enkelt högst löner till bäst spelare. Sett till Premier League och The Championship så lyckas faktiskt även alla fyra lag (Manchester United, Chelsea, Arsenal och Liverpool) prestera bättre än snittet, sett till löneutgifterna. Lag som underpresterar sett till utbetalda löner inkluderar bland annat Newcastle United, Manchester City och Leeds United.
Vore det inte en alldeles utmärkt idé att försöka göra samma analys av de svenska elitklubbarna? Jovisst vore det det. Ett lämpligt tidsspann vore perioden från 2000 fram till förra årets säsong, 2008, dels beroende på att vi från 2000 fick en rikstäckande andradivision i svensk fotboll, Superettan, samt att det finns enhetliga ekonomiska rapporter från Svenska Fotbollförbundet för våra två högsta serier från just det året. Tyvärr innehåller inte rapporterna laguppdelad information om löneutgifter så jag fick utgå från något annat mått.
Rimligen borde klubbarnas totala driftsutgifter (det vill säga exklusive spelarinköp) vara den bästa ersättningen, men då flera SvFF:s ekonomiska rapporter brister lite i informationen kring till exempel Djurgårdens utgifter under de år fotbollsverksamheten drevs i två föreningar, har jag istället valt att använda driftsinkomsterna som min första variabel. Jag har för Häckens del räknat bort inkomster från Gothia Cup, och för Helsingborgs del räknat bort inkomster från Champions League 2000 eftersom dessa två inkomstkällor inte bör anses som en del i den dagliga driften.
Under den undersökta perioden har 44 lag spelat i Superettan och/eller Allsvenskan. En stor majoritet, 37 lag, har spelat åtminstone tre av nio säsonger och det statistiska underlaget är således ganska gott. Exakt hur alla uträkningar gått till är lite för invecklat för att ägna ett blogginlägg åt, men i korthet har varje lags intäkter för varje säsong först jämförts med det årets snittintäkt för alla lag i Superettan och Allsvenskan (för att eliminera påverkan skapad av att snittintäkterna i princip dubblats från 2000 till 2008) för att skapa ett mått på hur ekonomiskt slagkraftig föreningen varit just det året. Sedan har dessa siffror snittats för alla år för att få ett mått på hur ekonomiskt slagkraftig föreningen varit i jämförelse med övriga föreningar under perioden. Slutligen jämförts denna siffra med lagets snittplacering i svensk elitfotboll (1–14 i Allsvenskan 2000–07, 15–30 i Superettan 2000–07 samt 1–16 i Allsvenskan 2008 och 17–32 i Superettan 2008) för att få ett mått på hur väl föreningen omvandlat sina inkomster till ligaplaceringar.
Här är resultatet (skalorna är logaritmerade där en placering nära 0 på x-axeln innebär en genomsnittlig inkomst och på y-axeln en genomsnittlig placering, genomsnittlig för hela elitfotbollssystemet alltså). Klicka på bilden för att förstora så att det går att se något.
Inkomstaxeln är vågrät, positionsaxeln är lodrät. Den röda linjen visar var en genomsnittlig förening placerar sig någonstans. Varje blå stjärna representerar en av 44 elitföreningars prestation under perioden med lagnamnet förkortat till höger om stjärnan. Ju längre till höger en stjärna ligger desto större snittinkomster har klubben haft, och ju längre uppåt en stjärna ligger desto bättre snittplacering har klubben haft. Ligger en stjärna över den röda linjen betyder det att klubben har utnyttjat sina resurser bättre än genomsnittet, eftersom klubben har en högre snittplacering än vad deras snittinkomster egentligen borde ge. Och tvärt om betyder en stjärna under den röda linjen att klubben underpresterat sett till sin ekonomi. Ju längre från den röda linjen desto mer har klubben över-/underpresterat.
Till exempel finns det en stjärna längst till vänster med texten FCVU (FC Väsby United), längst till vänster innebär att Väsby United har haft allra lägst snittinkomster av alla elitlag under perioden, men sett till tabellplacering har Väsby ett stort antal klubbar under sig (det vill säga under en vågrät linje som dras genom deras stjärna). Väsby har med andra ord överpresterat enormt sett till sina förutsättningar. Tvärt om ligger stjärnan GIS (Gunnilse IS) oerhört långt ned sett till föreningens inkomster, Gunnilse underpresterade enormt under den enda säsong de spelade elitfotboll (samtidigt är det dumt att dra allt för stora växlar efter bara en spelad säsong).
Ser man till grafens mer intressanta delar, bortom den stora klumpen med stjärnor nere till vänster, så hittar man huvuddelen av de allsvenska föreningarna. Bland dem Gefle IF (GIF) som inte helt oväntat överpresterar rejält sett till sina låga inkomster. Detsamma gäller till viss del även Trelleborgs FF (TFF), Örgryte IS (ÖIS), Kalmar FF (KFF) och Halmstads BK (HBK) som har ungefär samma avstånd till linjen. Bland klubbarna i mittenskiktet som underpresterat hittar vi främst, och inte heller här helt oväntat, IFK Norrköping (IFKN). IF Brommapojkarna (IFB) underpresterar främst för att man har stora inkomster från sin ungdomsverksamhet som inte går att omvandla till sportslig framgång i Allsvenskan på något direkt sätt.
Slutligen tar vi en titt på Allsvenskans riktiga giganter. IF Elfsborg (IFE) har ungefär samma snittplacering som HBK under perioden, men ligger en bra bit mer till höger, man har varit tvungen att ha högre inkomster för att prestera samma resultat. Ändå ligger Elfsborg över snittet och överpresterar alltså litegranna. Ytterligare två föreningar i toppen utnyttjar sina inkomster bättre än väntat. Djurgårdens IF (DjIF) och IFK Göteborg (IFKG) som ligger ihopklumpade överst i grafen. Överst ja, vilket även innebär att det är IFK och Djurgården som presterat bäst på planen under perioden. Detta trots att man har fyra föreningar till höger om sig som alltså haft större (ganska mycket större) snittinkomster 2000–08. Utöver Hammarby IF (HaIF) och Helsingborgs IF (HeIF) som bara underpresterar något är de två allra värsta syndarna AIK (AIK) och Malmö FF (MFF) som sett till sina intäkter borde haft en högre snittposition under 2000-talet än vad både IFK och Djurgården haft.
Förklaringsgraden R2 är 78 %, alltså inte alls lika hög som förklaringsgraden mellan löneutgifter och placering i den engelska elitfotbollen, och det finns naturligtvis flera anledningar till det. Den första är som sagt att det inte funnits några bra siffror att gå på för löneutgifter i svensk elitfotboll, den andra är nog helt enkelt att svensk fotboll elitfotboll är så jämn som den är. Vi har inga fyra giganter som vinner ligan år efter år. Svenska klubbar är helt enkelt sämre på att utnyttja sina resurser än vad de engelska klubbarna är.
Övriga, i texten onämnda, förkortningar (från vänstra nedre hörnet): MoAIF - Motala AIF, FVFC - Friska Viljor FC, BKF - BK Forward, UFC - Umeå FC, QFIF - Qviding FIF, BBK - Bodens BK, DeIF - Degerfors IF, JSIF - Jönköpings Södra IF, IFS - IF Sylvia, IKB - IK Brage, FFF - Falkenbergs FF, IFKM - IFK Malmö, ÄFF - Ängelholms FF (snett till höger om IFKM), IKS - IK Sleipner, LBIF - Limhamn Bunkeflo IF, VFIF - Västra Frölunda IF, AFF - Assyriska FF (snett till höger om VFIF), ESK - Enköpings SK, ÅFF - Åtvidabergs FF (snett till höger om ESK), LSK - Ljungskile SK, MjAIF - Mjällby AIF, VSK - Västerås SK, ÖIF - Östers IF, GAIS - GAIS, BKH - BK Häcken, LBoIS - Landskrona BoIS, GIFS - GIF Sundsvall, ÖSK - Örebro SK.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Oj, denna text får vänta tills jag fått mitt morgonkaffe imorgon. Var alldeles för lång för att ta sig an såhär på kvällen.
SvaraRaderaoerhört intressant. Nu har man äntligen fått på papper vad man länge misstänkt- att både Ajk o iff iff inte har så mycket att vara kaxiga över. Samtidigt är det jävligt skönt att blåvitt verkligen kramar ur vartenda öre de får in. Till skillnad från pre 2000-tal...
SvaraRaderaKomplicerat, ja. Intressant, ja.
SvaraRaderaRuggigt bra artikel, mer sånt!
SvaraRaderaHaha alldeles för invecklat för mig kl halv 12;)
SvaraRaderaFår bli till att kontakta Bjärsa. Det här var rena grekiskan för mig.
SvaraRaderatack tack
SvaraRaderaintressant innehåll.
känns inte som den genomsnittlige läsaren krafsat ihop artikeln. halvt vetenskaplig från ngn med omfattande kunskaper i statistik.
mvh, tack och hata gajs
haha denna får man läsa när man är lite piggare xD
SvaraRaderaIntressant indeed, alltid kul med lite statistik istället för grundlösa påståenden hit och dit. Bra jobbat!
SvaraRaderaTack. Mycket intressant!
SvaraRaderanågon kan sitt SPSS ;)
SvaraRaderaWow! Jag är djupt imponerad! Du har jobbat på den länge va? ;)
SvaraRaderaDet har blivit allt roligare att lyssna på er Göteborgare. IFK Fusk har helt enkelt blivit bäst på allt! Och jag håller med! Ni har allsvenskans bästa spelare någonsin (låt vara att föreningen, åtminstone i modern tid, aldrig producerat en enda riktig storspelare); ni har allsvenskans ärligaste och härligaste trupp (trots att de fuskar mer än en zigenare snattar); ert lag spelar allsvenskans vackraste, bästa fotboll, inspirerad naturligtvis av såväl Barcelona som Real Madrid (låt vara att lagets repertoar vanligtvis inskränker sig till den vulgära, äckliga grisfotboll som ni spelade redan 1988); era spelare snusar bättre än något annat lag (ja, det köper jag faktiskt); ni har en bättre arena än något annat lag (trots att arenabolaget går back, trots att aliansen inte kommer att tjäna ett öre på den, trots att gräset nästa år skall ersättas med plastmatta, trots att den ser ut som ett misslyckat, patetiskt kommunistbygge från 50-talet); ni har allsvenskans absolut smartaste spelare (Wernbloom fr.a., men också genier som skattefuskaren Fuskovic och mini-Glenn); ni har sveriges charmigaste dialekt osv osv
SvaraRaderaLänge leve IFK FUSK!
väldigt intressant läsning och spännande resultat. utveckla gärna mer om möjligt, med mer summor för att ytterligare tydliggöra.
SvaraRaderaser fram emot en riktigt grym match imorn, kom igen Blåvitt!
Tänkte att jag klipper in mitt inlägg från FB här också:
SvaraRaderaIntressant analys även om man redan visste att AIK och MFF underpresterat de senaste 10 åren. Jag pluggar själv regressionsanalys och ser inga fel i jämförelsen, dock kan ju materialet helt klart diskuteras då jag tror det är svårt att få fram enhetlig jämförelsedata, precis som du skriver. Du skriver att du tagit datan från SvFF, var hittar man detta?
Förövrigt tycker jag att inkomster ger en missvisande bild även om jag vet att du inte kan få tag på siffror om spelarlöner (vilket torde ge det mest rättvisa resultatet).
I AIKs fall kan jag som exempel dra upp fyra parametrar som skulle kunna bidra till skev data om du nu räknat in dessa:
1. The Terrace - Intänktsinbringande men en verksamhet som kostar pengar, mångmiljonbelopp i intäkter men nästan allt går tillbaka till verksamheten som i dagsläget går minus. Alltså inga intäkter till fotbollsverksamheten.
2. AIKs webbsatsning - Kostade oss enligt uppgift 8 miljoner, pengar som kunde lagts på spelartrupp och som räknas in i jämförelsen.
3. NGM-notering - Kostar oss 2-3 miljoner varje år (är lite osäker) pengar som kunde lagts på spelartruppen men som räknas med ändå.
4. AIK-Shop - nyrenovering, kostat uppemot miljonen. Räknas in eller inte?
Som du kanske förstår så kommer det aldrig att gå att säga att spelarna i sig över-/underpresterat så länge inte endast intäkter som läggs på spelartrupp räknas in (alltså spelarlöner). Däremot kan man väl säga att styrelsen över-/underpresterat men sen har ju de olika klubbarna olika mål. I AIKs fall har vi inte bara ett sportsligt mål utan även ekonomiska vinstmål där aktieägare ställer vissa krav. Givetvis borde sportsliga mål uppfyllas i och med att ekonomiska mål uppfylls i ett långsiktigt perspektiv (som Szymanski visar) men en klubb med enbart sportsliga mål presterar säkerligen bättre än en klubb med ekonomiska mål i expansionsfas (då en del av intäkterna läggs på att bygga upp nya intäktskällor).
Jag är trött så jag kanske är helt ute och cyklar men ståndpunkten är att din anayls inte riktigt är helt korrekt (även om jag tycker den speglar verkligheten rätt bra).
Ni som snackar om att ni får vila ut till i morgon innan ni läser, är inte det vad hela helgen varit till för? Nu ska ni i stället sitta på jobbet och slöa framför BaraBen? Inte undra på att det här jävla landet är i sin värsta ekonomiska kris i mannaminne, BaraBen stoppar all produktivitet!
SvaraRaderaMen tänk efter kaffe och denna artikel. (Kontorsslav) "Neh, fan, om man skulle ta och bygga ett fusionskraftverk också." :)
SvaraRaderaEn sidoslutsats jag drar är att det inte verkar rimligt med fyra lag från Göteborg. Öis gör det bra om de hänger kvar.
Det vore intressant att få se några funderingar kring vad som skapar ekonomisk styrka. Vid en första anblick verkar det ju uppenbart att vi måste få in mer pengar, men kanske är det istället så att vi under denna period haft lite otur, och att vi med bara lite mer flyt hade varit än mer framgångsrika, och då också haft avsevärt mer pengar? :)
Jag tycker det känns bra, och min gissning är att vår ekonomiska styrka kommer att växa, och att de kommande nio åren blir än bättre.
Intressant morgonläsning, själv dags för 5 timmars lektion med statistik nu! :)
SvaraRaderaKänns tryggt att IFK har den placering de har, ett gott betyg till föreningen som hushåller smart med resurserna
En undran: Kan man jämföra inkomster/utgifter mellan storstad och småstad utan att ta hänsyn till något slags index?
SvaraRaderaStockholmsklubbarna drar in mer än Kalmar såklart, men på utgiftssidan är ju allt billigare för Kalmar - lokaler, mat, personal, osv.
Så det som ser ut som fantastiskt utnyttjande av resurser i Kalmar, Halmstad och Trelleborg - är inte det mest bara småstadens lägre löner men även lägre priser...?
intr. värre kul med lite annorlunda infallsvinklar.
SvaraRaderaOch Junni de "xtra" utgifter/kostnader du nämner hos ajk är sådant t.e.x. BlåVitt också har haft under mätperioden (ny BlåVittshop t.e.x.)och säkert vissa andra lag också.
Och 8 mille för en hemsida låter änna möcke.
Framåt BlåVitt mot gröthalsarna.
Väldigt intressant och kul att man kan tillämpa även residualanalys för att försöka förstå sig på fotbollen.
SvaraRaderaTackar för en mycket bra artikel och de (antagligen ganska många )timmar den tagit att få ihop!
/Markus
Klassiskt CTH misstag att inte markera enhetsbeteckningarna i diagrammet :)
SvaraRaderaBra annars.
/john
Anonym 08:25/ Du kan se det tvärt om också. Att locka en bra spelare till en liten stad kräver kanske lite extra i lönekuvertet på grund av att de flesta föredrar att bo i en större stad.
SvaraRaderaJohn/ Jag orkade faktiskt bara inte sätta ut några enheter eftersom de är relativt ointressanta i det här fallet. :) Men för de som vill veta är x-axeln log(I) där I är snittet av klubbens inkomst/snittinkomsten för varje år och y-axeln är -log(P/(32-P)) där P är klubbens snittplacering.
Mycket intressant. Läser Why England loose nu. Satt bara och väntade på denna typen av inlägg btrån baraben.com. Mer sådant!
SvaraRaderaHaha, hög kvalitet på det här inlägget. Får man fråga hur mycket tid du lagt på det samt om du fått något för det, utöver BaraBen-cred? (typ betyg).
SvaraRaderaSedan borde det väl gå att via bakvägen få information om spelarlöner? Dvs. ringa Skatteverket och helt enkelt fråga. Aldrig gjort det själv, men det borde väl gå att få dem att göra merparten av jobbet genom att helt enkelt skicka in en lista på namn, så får de leta upp siffror och skicka tillbaks?
Ta en kurs i statistik och analys innan ni skriver en massa smörja
SvaraRaderaKan endast instämma vad tidigare läsare har sagt. Roligt med en ny vinkel och lite vetenskap när det gäller fotboll.
SvaraRaderaHade också varit roligt att se hur IFK gjorde under åren 1996 till 2000. Gissar att det inte hade varit lika rolig läsning för ett blåvitt hjärta....
Bra artikel! men Häcken borde tillgodo räknas ghothiacup, då dessa svarta inkomster är dem till godo varje år. Annars hade de vart i samma klass som Qviding eller Frölunda. vilket vore sunt för svensk fotboll.
SvaraRaderaAnonym 12:40/ Ett par timmar förra veckan lade jag väl ned. Nej, ingen vinning utöver som du kallar det "BaraBen-cred". Men till största delen gör jag det för mitt eget höga nöjes skull. Det började inte med att jag ville skriva ett inlägg, det började med att jag undersökte för skojs skull och sedan insåg att det gick att skriva ett inlägg kring det.
SvaraRaderaAnonym 13:09/ Ge gärna konstruktiv kritik. Jag lyssnar.
Anonym 23:05/ Att räkna med Gothia Cup hade inte varit rättvist. Häcken mer än dubblar sin omsättning medräknat de intäkterna, trots att man får ut väldigt lite av dem eftersom utgifterna också är väldigt stora.
Spännande att sportnytt precis körde ett inslag helt klart inspirerat från denna artikel.
SvaraRadera