Det ryktas...

...att Mats Gren ville ersätta Mix med Gustav Svensson - men den senare meddelade Blåvitt att han  blir aktuell för att återvända till Göteborg först till sommaren 2019.

...att David Batanero sagt att han vill lämna Sundsvall - varpå diskussionen med Blåvitt inleddes. Men sedan Sundsvall gjort klart sin 5 miljonersaffär med MFF i veckan är deras akuta ekonomiska situation över, så förhandlingen med IFK Göteborg gick in i en annan fas där GIF:arna kunde ställa högre krav på en transfersumma utan att ha ”byxorna nere”.

...att en före detta Blåvitt-anställd kommer blogga under pseudonym här på BaraBen.com framöver.

...att Rewan Amin i Dalkurd inte gillar Poya (oklart om det gäller åt andra håller med). Om det är personligt eller hans fotbollsfilosofi vet vi inte. Därför är det märkligt att det ska ha kommit ett bud på honom från Blåvitt, enligt Nyheter24:s Allsvenska podd. Nu ska Dalkurd ha nobbar Blåvitts ”skambud”, men med tanke på att även Dalkurd sitter i skiten ekonomiskt sett lär de inte få särskilt bra betalt för någon av sina spelare. De är helt enkelt inte tillräckligt bra.

...att Sargon Abraham - som gjort bra ifrån sig i Superettan - haft minst fyra allsvenska klubbars intresse på sig, men att han själv ville till IFK Göteborg på grund av Poya Asbaghi. Så en motsatt situation mot den ovanstående och välkomna goda nyheter för Blåvitt. Om han sedan klarar av att prestera bra även i Allsvenskan återstår att se.

MUSKVIDEO: "VI É BLÅVITT" (Mikael Hallström)

Göteborgskursen

Göteborgskt ordlexikon med BaraBen.com

SPRÅK. Tio år senare - men ändå lika relevant i utbildningssyfte för samhället...

Vem i hela världen kan man lita på? #ifkgbg?

Mr Fake News.

FAKE NEWS? Mycket vatten har runnit under broarna sedan BaraBen:s storhetstid för tio:ish år sedan. Så otroligt mycket att det är näst intill svårt att begripa att i mars 2005 när den här bloggens första post skapades var George W Bush president i USA. Ingen, i alla fall utanför det demokratiska partiet i Chicago, visste vem Barack Obama var - och Donald Trump slickade sina sår efter att hans senaste hotellföretag begärts i konkurs med över 1,8 miljarder dollar i skulder.

Däremot satt Vladimir Putin redan på sin förgyllda tron i Kreml - sedan fem år.

Någonstans mitt emellan alla dessa världsledare slog sociala medier igenom med dunder och brak. BaraBen.com likaså, en blogg om fotboll i allmänhet och Blåvitt i synnerhet som fick en raketskjuts framåt av att vara tidigt ute i den sociala medier-värld som nu blivit till norm. Här skapades opinion, humor, nyheter, fotbollsbevakning, ungdomsbevakning, bildspel, teckningar, satir, taktisk diskussion och mycket mycket mer - samtidigt som bloggare specialiserade sig och skapade sådant som "Alternativa Shopen" (senare omdöpt till BaraBen Shop), BaraBen-Podden/BBpodden (senare omdöpt till Bara Blåvitt-podden när dess upphovsmän flyttade till GP), Kanal Glenn på YouTube (ännu inte omdöpt till något alls) och mycket mer. Ett arbete som ledde till att miljoner - ja faktiskt - läsare hittade hit och Aftonbladet gav 2009 bloggen pris som Sveriges bästa sportblogg. Bara en sån sak.

I dag finns en ny generation blåvita fans som inte vet vad BaraBen.com är eller vad den här bloggen sysslade med under 00-talet och första halvan av 10-talet. Vilket kanske är lika bra. En del var ju fantastiskt, men en del annat rent ut sagt värdelöst. Men lika lite som Blåvitt vinner några matcher på att vara nostalgiska kommer BaraBen.com någonsin att kunna bli det man var då. Men rörelsen har funnits kvar där ute. Dussintals personer som började sitt blåvita engagemang här, personer från vitt skilda bakgrunder, åldrar och hemvister samlades kring BaraBens lösa nätverk och blev vänner, bekanta och fotbollsresenärer kring Blåvitt och landslaget ända sedan dess.

I vissa fall flyttade personerna sitt engagemang vidare till att exempelvis styra skutan kring Supporterklubben Änglarna, vars toppskikt i dag kryllar av före detta BaraBen-folk - i andra fall att professionalisera sitt skrivande som journalister, copywriters och liknande på medier och reklambyråer. Det som var då är alltså över. Nu kommer någonting helt nytt. Eller?

Bloggen, den blåvita stormvinden (som fick "Football pornography since 2005" som slogan av en käck designer i vårt bloggargäng - och därefter spärrades av ett nitiskt filter på Volvo Cars datorer...till många blåvita Volvo-arbetares förtret) återuppstår härmed. Varför? Det återstår att se. Vilka som kommer blogga den här gången? Ja, det återstår att se. Vad inriktingen blir på det här BaraBen.com 2.0-projektet? Well, det återstår att se. Just nu vet vi bara att behovet att skriva av sig eller skapa annat "content" kring Blåvitt är större än på länge. Så både en del gamla bloggare - men framför allt många nya bloggare - kommer dyka upp här i olika former. Minst 17 personer har sagt ja till att aktivera sig. Är du sugen? Följ @barabenpaglenn på Twitter eller BaraBen.com på Facebook och skicka oss ett meddelande...

"Krevaderna har tystnat
Och kriget har tagit slut
Ensam sitter kaparen vid kanonerna
Och över gyttjefyllda gravar
Ligger luften tung av krut
Han fingrar lite tankspritt på patronerna
Och när han tittar sej i spegeln H
ar den rämnat mitt itu
Och mellan halvorna av hans ansikte
Kilar råttorna in och ut
Då kommer Mor Maria krypande
Hennes ögon är så blå
När hon säger, vem i hela världen kan man lita på"

Det är en märklig värld vi lever i när Vladimir Putin är en konstant. Det man har lärt sig under de senaste åren är sådana simpla - men ack så kraftfulla - begrepp som "påverkansoperationer". Det mest kända exemplet är när Rysslands troll- och bot-armé påverkade valet i USA. Det finns även gott om bevis på att dessa påverkansoperationer pågår för närvarande mot Sverige (och många andra länder) från ryskt håll. En stor del i den här taktiken är att skapa förvirring, underblåsa motsättningar och undergräva förtroendet för etablissemanget och samhällets mest viktiga informationskanaler. Medborgarna ska tappa förtroendet för etablerade politiska partier, för medier och för statsmakten. Ofta används webbforum, sociala medier och då helst Facebook och Twitter som verktyg för denna typ av desinformation. När man lyckas där - så är den ryska typen av påverkansoperation som mest framgångsrik.

För tio år sedan hade inte begreppet "Fake news" fått sitt popkulturella genomslag. Men när du tänker efter fanns det en hel del "fake news" i omlopp då, precis som nu. Däremot har inte alla nyheter som skapats med ett dunkelt motiv så grandios status att de är del av utländsk makts mörka plan för att söndra och härska i Europa. De flesta är inte ens från semigalna influencers med Twitter-konton där de kan ljuga som mytomaner utan att tappa i stöd eller ens trovärdighet bland de frälsta. De flesta lögner på nätet är mycket mindre. Mycket oskyldigare.

De kan gå ut på att få sig själv att verka lite bättre än man egentligen är.
De kan gå ut på att få sin klient att verka lite hetare på marknaden än vad hen egentligen är.
De kan gå ut på att påstå att en viss klubb jagar en själv - eller ens klient - fast sanningen är en annan.

Variationen på den här typen av små "fake news" som planteras både här och där, högt och lågt, är stor inom svensk fotboll. Därför är ett hälsosamt mått av försiktighet att föredra innan man går i taket kring en spelares vara eller icke vara i ens klubb, så här i Silly Season-tider.

Den här sortens agerande på ett mikroplan kan vara lika skadligt för människors förtroende för det som tros vara sant och rätt. Den här typen av agerande skadar förtroendet för dem som man tror berättar sanningen och inte bara sitter och sprider vidare rykten utan vare sig koll på sanningshalten - eller i många fall ens ambition att ta reda på densamma.

 
VARNING: Spelas på egen risk - hippies med grov skånska förekommer i klippet.

Men det finns mytomaner på alla nivåer kring svensk fotboll, glöm inte det. Det är inte bara de "onda agenterna" som sprider desinformation och som med sina små påverkanskampanjer försöker svänga opinionen åt ett för dem gynnsamt håll. De mest kända fotbollsexperterna, krönikörerna och klubbledarna kan vara lika skyldiga.

Värst av allt är nog att försvara någon helt okritiskt. Att med allt mer rabiata argument gå i god för en person som man tror är ens rätta ledare, ens stora härförare, ja, kan vara lika vilseledande som att sprida falsk information. Tänk på det. För vem vill vakna upp en dag - efter att man hela tiden trott sig vara den sunda rösten i diskussionen - för att inse att man blivit en av Trumps mest lojala försvarare? För att inse att man nu är redo att säga eller göra vad som helst för att försvara den "heliga" ledaren. Vakna upp för att inse att man själv blivit fotsoldat i en påverkanskampanj?

Ett kritiskt granskande öga är alltid klokt när du tar till dig information.
Ny information - när den är trovärdig för dig - är ofta väldigt bra för att förstå världen.

Det är inte en svaghet att ha förmågan att ändra åsikt när ny information presenteras. Det är inte illojalt att följa ett händelseförlopp medan det utvecklar sig och komma till slutsatsen att "det här blev ju inte riktigt som jag hade tänkt mig". Det är faktiskt rent ut sagt dumt att inte låta sig påverkas av de fakta som framkommer och nyheter som presenteras, utan i stället gräva ner sig i sin försvarsbunker och bli allt mer fanatisk i sin syn på sakernas tillstånd. Då är du snabbt bland dem som medvetet börjar sprida falska nyheter - fake news - för att påverka opinionen åt "ditt" håll. Oavsett om du försvarar Donald Trump, eller Mats Gren.

Så vem i hela världen kan man lita på? Jo, BaraBen.com så klart.
Welcome to the djungle, som lördagens gäster på Ullevi hade sagt.

"Welcome to the jungle, it gets worse here every day
You learn to live like an animal in the jungle where we play
If you hunger for what you see you'll take it eventually
You can have everything you want but you better not take it from me"

 

**********************

Vill du blogga om Blåvitt? Är du kung på video? Mästare av fotografi? Kan du allt om design? Har du de bästa taktiska analyserna i ditt kompisgäng? Har du någoon annan genial tillgång som världen borde få ta del av? Då kanske du borde blogga på BaraBen.com. Följ @barabenpaglenn på Twitter eller BaraBen.com på Facebook och skicka oss ett meddelande så kanske det kan bli verklighet...

Never give up #ifkgbg - the big comeback is possible

"På din tid kanske man inte körde fullt" - nästa generation Hysén...

Robin Söder om att närma sig comeback i #ifkgbg

The Funniest Off-The-Cuff Comebacks in the History of BURNS

"Best comeback in football history"?

Kombinationen av blodpuddingsug och Taittingerstörst

KÅSERI. Som en trött gengångare, en myling, presterar jag nån sorts minicomeback på en av de mer insomnade plattformarna. Året är tydligen 2017 och vi har återigen fått beskåda ett totalt planlöst, linjefattigt, ledsamt och likgiltigt lag som nyss förlorat borta på plast i Norrköping. Jag har aldrig fått en uppenbarelse, men något sa mig att det inte bara går att formulera idoga putslustiga och metaironiska 140-teckensvalser på Twitter i tider som dessa. Å andra sidan vetefan om det är så jävla redigt att sitta och basunera ut lekmannamässiga tyckanden på en stendöd blåvittblogg heller?

Skit samma, att vara hängiven en förening och ett lag som uppträder omtöcknat och godtyckligt, i tider där ödesmöten hålls, kommunikéer rullas ut där vi manas till gaislogiska "vi har inte råd att inte ha råd"-dängor och där dessutom chefstränaren tar del av budskapen via samma kanaler som oss dödliga (om det faktiskt är så, vill säga), då kan man undra vad i helvete det är som händer i min förening?

Det blir gött med lite ledigt. Ja, det blir väl det kanske. Frågan är vem och vilka som ska ta ledigt? På vilken tid ska man ta ledigt? Vem är tillbaka efter semestern? Ett gäng kontrakt är på väg att nå tiden där dess spelare är fria att förhandla med andra eventuella arbetsgivare, en del lån tar slut, och kanske en del kontrakterade "ungdomars" tålamod kanske är på väg att ta slut? Kommer styrelsens förtroende och tålamod ta slut med Gren? Kommer Grens tålamod ta slut med Jörgen? Frågorna är oändliga. Det vi vet är att föreningen, medlemmarna i IFK Göteborg, aldrig får sluta ställa frågorna, aldrig sluta ställa kraven, aldrig sluta tro, aldrig sluta stå enade även i tider när det är elände.

Oändligt med blaj, jag vet. Sorry för det. Det jag ville komma till att nu får det fan se till att bli lite jävla ordning i leden.

Vad är det som måste göras då? Det har flertalet avlönade journalister redan försökt sätta fingret på. Det har även majoriteten på alla sociala medier påpekat också. Jag lär väl förhoppningsvis lyckas även jag. Nu är det "bara" upp till styrelse och de som på ett eller annat sätt är avlönade av IFK Göteborg att exekvera. En röd tråd. En idé. En trovärdig vision som är välförankrad internt och som blir väl kommunicerad externt. Vad gör vi? Vad vill vi? Var och vart ska vi? Vilka är vi? Varför håller vi på? Det måste kokas ner i kortsiktigt och långsiktigt. Denna säsongen är körd. Nu gäller det att göra allt som står i makten för att inte blandas in i kval eller botten (sjukt!). Men, vad gör vi nästa år? Vad gör vi om fem år?

Man kan tycka att det inte ska behövas formas andra målsättningar än att vi ständigt ska vara i toppen och utmana om guld. Något annat för en klubb som IFK Göteborg vore ju befängt? Ja, det är ju så, men det är samtidigt den insikten, eller avsaknad av sådan som satt oss precis där vi är nu. Mun efter matsäck. Att matsäcken ser ut som den gör, det är ett kapitel för sig det också, men nu när vi måste äta havregrynsgröt, blodpudding och potatissoppa, då måste vi se till att ha spelare som i helvete gör vad som helst för att få äta budgethusman på Kamratgården. Vi behöver inte några som bara kräver gåslever, skaldjursplateau och Taittinger. Åtminstone inte som wajnar om det, förväntar sig brutala kontrakt och presterar tämligen lite, aktat vad de kostar.

Vem som ska ansvara för att de unga, hungriga och framgångstörstande spelarna som gör allt för märket på bröstet, färgerna på tröjan och oss vid sidan av, det är en oerhört svår fråga. Allt hänger ihop med degen, men att låta Jörgen Lennartsson kliva av här under semestern, låta någon annan ta platsen interimt och intensifiera jakten på rätt person att förvalta över tid måste vara det bästa just nu.
Då krävs såklart att Mats Gren sitter kvar. Att göra sig av med både sportchef och tränare är varken realistiskt, troligt eller särskilt smart.

Jag har ingen aning om vem som ska/bör ta hand om blod(puddings)törstiga talanger kryddat med några klassnamn, som gärna får och bör dricka champagne ibland, de närmsta åren, men att nuvarande konstellation ska få förnyat förtroende och kanske göra något revolutionerande annorlunda bara för att det finns en annan trupp att tillgå, det tror jag mindre på.

Så, kortsiktigt, in med någon inifrån, e.g. Tomas Olsson och Hjalmar sista halvåret, låt Jörgen kliva av nu, leta intensivt efter någon tränare som har potential (läs: gärna inte en trött tränare inom svenska bastuklubben), forma strategin nogsamt, kommunicera den väl, förläng med rätt (få) spelare, låt andra gå och ge oss något att börja tro på igen. Vi behöver det. Det går inte att gömma sig längre, Det är dags att prestera prestera.

All sorts gnäll emottages tacksamt på @hallundan på twitter. Framåt.

Ett hjärta som blöder

När man redan innan match känner att det här är f-n bara mellanmjölk, snudd på lättmjölk, vet man att något är fel.

Att redan utanför arenan känna att mys-jögge smittat av sig och folk har en sådan där gosig dag tillsammans när solen äntligen tittat fram, men inte knyter näven för att påvisa att vi är där för att vinna.

Att sedan efter 30 min höra från läktarplats att de på plan inte är bra, men att vi ska visa våra hjärtan, då är det något fundamentalt fel.

Det här är inte min klubb. Det här är inte min klubb som får mig att glädjas, sörja, dela kamratskap och som har min kärlek.

Det här är inte min klubb där alla inte satsar allt i alla lägen, utan nöjer sig med vad som är på väg att hända. Där tränaren rangordnar spelarna och inte har förmågan att bryta mönster. Där innermittfältare springer runt som yra höns. Där den påpassliga förvirringen uppstår gång på gång och ett sönderläst spel utnyttjas match efter match av motståndarna.

Jag är trött på att höra fega kommentarer från tränarhåll efter dåliga insatser. Jag är trött på att se halvhjärtade insatser. Jag är trött på att ingen vågar säga som det egentligen är. Det är inget jäkla dagis som bedrivs. Det här är IFK Göteborg!

Det är dags för förändring. Tränartrojkan ska bort. Slut på myspys och gulligull. Det behövs en ny röst och det innan det är för sent. Det behövs ett omtag.  Det är dags att stoppa det hjärta som blöder.

Stundande premiär

Jag minns våren 2013. Vi skulle spela premiär, på stora Ullevi, mot BK Häcken. Detta Häcken som efter ett starkt 2012 skulle vara en stark guldkandidat att vinna Allsvenskan 2013.
Vi däremot, hade efter fiaskosäsongen 2012, inte mycket att hoppas på.

Allsvenska premiären minns jag som igår. Försvaret var stabilt, Jakob Johansson tackade för nytt kontrakt, ägde mittfältet, och gjorde mål. Samba-Sam presenterade sig för övriga Sverige och hans historia kan vi alla väldigt bra vid detta laget.

Trots att det kommer bli ett massivt publikstöd den 1 april känns ändå förhoppningar på årets IFK generellt låga. Jögge kommer med undanflykter. Backlinjen darrar och taktiken känns väldigt oklar. Själv är jag ganska optimistiskt. Jag tror inte på guld men jag tror inte heller att vi kommer att vara speciellt dåliga. Jag tror däremot på en seger i premiären. Att inte ha all press på oss, att tragiskt nog, slå i underläge kan passa oss ganska bra för tillfället.

Den 1 april kommer närmare 30 000 änglar att skrika, heja, hata, men framförallt älska. Vi kommer att älska IFK Göteborg. Vi kommer att ge Mix hans mest färgstarka debut som han sent kommer att glömma. Vi kommer tillsammans att täppa till truten på Sveriges mest "Fake News"-kompatibla förening. Vi kommer att sätta enorm press på AIK, Häcken och DIF. Sistnämnda som värvar hemvändare, en efter en.

På tal om hemvändare, jag tror det finns en anledning till att Gren, just nu satsar på lån.
Av samma anledning som både Oscar Wendt och Pontus Wernblom slutat i landslaget.
Jag tror att dessa herrar känner samma längtan efter blåvitt som vi andra gör.

8 dagar kvar till premiären. Tagga till nu kamrater. Se till att köpa upp de sista biljetterna. Se till att köpa nya matchtröjor och halsdukar. Se till att sprida hetsen!

Det finns ingen anledning att tveka och tvivla. Kärleken till blåvitt är alltid störst..

Snart skiner Poseidon!