- -23,9 mkr – IFK Göteborg (2001)
- -19,9 mkr – AIK (2000)
- -19,1 mkr – Malmö FF (2002)
- -17,7 mkr – Helsingborgs IF (2002)
- -16,7 mkr – Helsingborgs IF (2001)
- -16,1 mkr – Djurgårdens IF (2009)
- -15,4 mkr – Malmö FF (2003)
- -15,0 mkr – AIK (2008)
- -13,8 mkr – Malmö FF (1999)
- -12,9 mkr – IFK Göteborg (2002)
»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«
Jag rundade av gårdagskvällen med att se Hertha Berlin mot Energie Cottbus i 2. Bundesliga. 40 000 åskådare på Olympiastadion i Berlin gjorde rätt bra väsen ifrån sig. Trots en halvfull arena, löparbanor och ett gigantiskt ingenting för klacksångerna att försvinna ut i så hade jag föredragit att att se den matchen före det mesta. Det är något speciellt med tysk supporterkultur.
Intressant att notera är att det var östra Tysklands senaste 1. Bundesliga-lag som mötte forna Östtysklands senaste 1. Bundesliga-lag. Den inre tyska gränsen existerar inte sedan över 20 år tillbaka, i alla fall inte politiskt. I sportens värld är den lika tydlig som en Andreas Augustssonsk armbåge över Hyséns näsa. Sedan den första gemensamma säsongen 1991–92 har bara fyra lag från forna Östtyskland spelat i högsta ligan och tillsammans har de skrapat ihop klena 23 säsonger – VfB Leipzig (1), Dynamo Dresden (4), Energie Cottbus (6) och Hansa Rostock (12) – att jämföra med Västtysklands 339.
»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«
IFK Göteborg B spelade mot Landskrona BoIS i lördags. Att döma av nätdebatten kan man som vanligt konstatera att, för att parafrasera Churchill, aldrig har så många haft så mycket att diskutera om så lite gällande försäsongen. Det var två eller kanske tre spelare på planen från start som kommer ha en chans att ta en ordinarie plats när Allsvenskan börjar. Stefan Selakovic är given, Mikael Dyrestam, Logi Valgardsson och Robin Söder lär slåss om att få ta plats i backlinje respektive anfall. Ändå talas det om avgång och ändå klagas det över bristen på bra spel. Visst. Och Manchester United ska väl räknas bort från Premier League-toppstriden nu när B-laget med nöd och näppe klarade av femtedivisionslirarna i Crawley Town...
»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«
Snart släpps årsredovisningen inför årsmötet och för min del är det försäsongens absoluta höjdpunkt. Kent har redan kommunicerat ut att Blåvitt kommer att göra ett litet plusresultat i år. Detta trots den sportsligt mediokra resultatet som även påverkat publiktillströmningen. Här ska man dock vara medveten om att det sänkta publiksnittet inte nödvändigtvis behöver betyda många miljoner i förlust eftersom vi dels sålde fler årskort och det dels är möjligt att fler stannade hemma trots biljett 2010 än vad de gjorde 2009.
Kanske än mer är det också så att vi inte gjort några försäljningar att tala om (halva Gustav Svensson och hela Kim Christensen ger oss gissningsvis mindre än tio miljoner). Ändå ska det alltså bli svarta siffror. Det ska bli spännande att se hur vi lyckats med det konststycket.
Angående årsmötet så ska man ju visa upp sitt medlemskort när man kommer dit. Ett medlemskort som åtminstone jag ännu inte fått. Om jag förstått det rätt ska de dock vara på gång så om ni är fler där ute som undrat så är det inte läge att bli orolig riktigt än. Hur många det nu är som är oroliga för att missa ett årsmöte... Tyvärr är den bistra sanningen att det bara är ett hundratal som engagerar sig i det som är IFK Göteborgs högsta beslutande organ.
»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«
Jag klarar inte riktigt av tyska St. Pauli. Alternativism är härligt till en viss gräns, sen blir det lite för mycket. St. Pauli har gått från att vara den där härliga kultklubben till att bli den där äckligt hippa alternativa klubben som folk runt om i världen håller på just för för att de vill vara hippa och alternativa (lite som att många inflyttade göteborgare/stockholmare med medelmåttigt fotbollsintresse väljer Gais/Bajen för att vara hippa och alternativa, fast på en helt annan skala).
St. Pauli har blivit som Chelsea och Barcelona och Manchester United, bara på ett annat sätt. Jag vet inte vad som är mest kräkframkallande, att hålla på ett lag bara för att det är alternativt eller bara för att det är framgångsrikt.
»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«
Som om ens försäsongsresultaten med en fullstark startelva har betydelse för hur säsongen kommer se ut?
»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«
Nedanstående graf är rätt effektiv för att förklara var IFK Göteborg brister lite i sin satsning. Det som syns är IFK Göteborgs (blått) och Malmö FF:s (rött) intäkter från tre av de fyra stora intäktsposterna*, matchdag (heldraget, trianglar), sponsorer (kortstreckat, cirklar) och souvenirförsäljning (långstreckat, fyrkanter).
* SEF:s utdelning för sändningsrättigheter och placering har utelämnats då 1) MFF inte redovisar dessa separat och 2) det inte går att "dra ifrån" vad gäller dessa intäkter då det finns ett maxtak.

Vad som först är slående är hur otroligt välsynkade IFK och MFF är när det gäller matchdagsintäkter och merchandise. Det är nästan kusligt hur varje liten uppgång och nedgång finns representerad för båda lagen. Det är kusligt hur det bara skiljer sig ett par miljoner hit eller dit varje år. På båda områdena har Blåvitt ett knappt försprång. Med stor sannolikhet sjunker dock matchintäkterna för 2010 till en nivå under MFF:s och detsamma lär gälla även varuförsäljningen.
Men det är inte där den stora poängen ligger. Den ligger i sponsorintäkterna. Trots att IFK är hela Sveriges lag, Göteborgs överlägset mest populära lag och ett lag som drar in runt åtta miljoner kronor i sponsorpengar bara från ICA (samtidigt som MFF inte fick en endaste krona eftersom man inte hade någon tröjsponsor) så ligger vi hopplöst efter. Malmö drar in mer än dubbelt så mycket i sponsorintäkter. Det har gett ungefär 100 miljoner kronor högre intäkter över sexårsperioden 2004–2009. Det motsvarar ett helt års extra omsättning. Där har marknadsavdelningen rätt mycket att jobba in.
»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«
För två helger sedan planerade Bank och Niva i en weekendresa som få någonsin kommer få chansen på. På fredagen var det Revierderby när Borussia Dortmund tog emot Schalke 04. På lördagen var det Berlinderby i 2. Bundesliga när Hertha spelade mot Union inför ett slutsålt Olympiastadion i en av de mest sedda andradivisionsmatcherna i hela världen, genom alla tider. Det var nästan lite för bra för att vara sant att Hamburger SV skulle spela Hamburgderby mot St. Pauli på Volksparkstadion (ryyyys) på söndagen. Det visade sig vara det också eftersom matchen blev inställd på grund av en jävla massa regn. Chansen att få se tre tyska superderbyn så där över en helg lär aldrig dyka upp igen. Om den gör det så svär jag vid mitt Blåvita årskort på att jag ska närvara.
»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«»BaraBen.com«
Tacka vet jag Sheffield Wednesday. De är varken hippa, alternativa eller framgångsrika...