Ny säsong, nya rön!

STATISTIK Som alltid när det gäller mig (nästan) så kommer det att handla om statistik. Den här gången tänker jag dock bara spinna vidare på ett inlägg som jag skrev för ganska nära ett år sedan. Då handlade det om varför vi inte behövde en ny anfallare, den här gången handlar det om raka motsatsen.

I inlägget "Vi behöver ingen ny anfallare!" listade jag Hyséns säsonger med respektive poängskörd sedan han blev ordinarie i Häcken år 2002. Jag väljer att posta samma lista här, med ett tillägg från årets säsong.

2002: 25 matcher för BK Häcken - 9 poäng (7+2)
2003: 28 matcher för BK Häcken - 20 poäng (5+15)
2004: 25 matcher för Djurgårdens IF - 12 poäng (3+9)
2005: 25 matcher för Djurgårdens IF - 19 poäng (9+10)
2006: 15 matcher för Djurgårdens IF - 6 poäng (5+1)
Här stack Tobias utomlands under sommaren men återvände hem till Sverige och en blåvit skrud efter bara ett år i England.
2007: 6 matcher för IFK Göteborg - 1 poäng (1+0)
2008: 30 matcher för IFK Göteborg - 11 poäng (4+7)
2009: 27 matcher för IFK Göteborg - 22 poäng (18+4)
2010: 22 matcher för IFK Göteborg - 13 poäng (10+3)
2011: 29 matcher för IFK Göteborg - 21 poäng (16+5)
2012: 30 matcher för IFK Göteborg - 13 poäng (6+7)
2013: 28 matcher för IFK Göteborg - 18 poäng (14+4)

Som ni ser så är mönstret tydligt. Tobias gör fortfarande bara riktigt bra säsonger vartannat år. Ni förstår naturligtvis vart jag vill komma med det här resonemanget. Enligt statistik som pågått i över 10 år kommer vår kapten inte göra särskilt många poäng den kommande säsongen. Detta är någonting ni kan ha i åtanke, ni som oroar er för att Tobbe ska lämna IFK. Oavsett var han spelar, kommer han att göra en medioker säsong. Och gör han en medioker säsong någon annanstans så är chanserna stora att han får vända hem till säsongen 2015, då han enligt statistiken kommer producera på topp igen.

Med eller utan Hysén i laget 2014 så behöver vi en annan anfallare som producerar, och i nuläget har vi inte den spelaren i truppen så Håkan måste verkligen försöka göra något åt vår anfallssituation. Om det betyder att plocka hem Berg, värva från Superettan, signa Engvall eller något annat är upp till honom att svara på, som tur är, för jag hade inte velat vara ansvarig för den avvägningen. Den kommer nämligen att ha ganska så stor inverkan på om säsongen 2014 blir flipp eller flopp.

/patricw
@patricwestberg

Här förlorade vi guldet!

STATISTIK Jag har länge förespråkat att om man vinner de matcherna man bör, så spelar det ingen roll hur det går mot övriga topplag. De poäng man tappar mot sämre lag får man dock samla in mot topplagen istället. Detta är naturligtvis lättare sagt än gjort, men jag vill ändå påvisa hur det sett ut den här säsongen.

De senaste åren har den allsvenska toppen sett ut som följer:

• 2008: 64p (tvåan 63p, trean 54p) 
• 2009: 61p (tvåan 57p, trean 55p)
• 2010: 67p (tvåan 65p, trean 52p)
• 2011: 63p (tvåan 58p, trean 57p, fyran 54p)
• 2012: 59p
• 2013: 63p (vi antar att Malmö vinner hemma mot Syrianska på söndag)

Om man vinner bägge möten mot 11 av de 15 allsvenska motståndarna landar man på 66p, en siffra som räcker för SM-guld de allra flesta säsongerna. I praktiken inte så troligt att man gör.

Detta innebär att man tar 0p i dubbelmötena med fyra toppkonkurrenter. I praktiken, inte så troligt att man gör det heller. Därför tänker jag påstå att det är ytterst rimligt att man kan ta igen de poäng man tappar mot sämre lag i matcher mot toppkonkurrenterna.

I år är det fyra toppkonkurrenterna Malmö FF, AIK, Helsingborg och Kalmar. På förhand trodde nog de flesta av oss att det skulle bli Elfsborg istället för Kalmar, och därför tycker jag att vi slår ihop de två så att vi enligt kalkylen skulle ta 6p totalt utslaget på de fyra matcherna vi hade mot dessa två lag. Äh, vi slänger in Djurgården där också eftersom de blivit ett topplag efter sitt tränarbyte. 12p på sex matcher mot Kalmar, Elfsborg och Djurgården, utöver eventuella poängtapp.

Om vi tittar på de 25 första omgångarna av Allsvenskan i år ser vi att IFK tappade poäng mot följande lag som man enligt denna tes skulle ta:

• Gefle (2p)
• Öster (2p)
• Brommapojkarna (3p)
• Ovan nämnda 12p som ska tas mot Kalmar/Elfsborg/Djurgården
• Totalt: 19 poäng som ska tas av topplagen.

Sen tittar vi på topplagen, också de första 25 omgångarna, och noterar att en match mot Djurgården och en match mot Kalmar spelades i omgångarna 26 och 27.

• Malmö (1p)
• AIK (3p)
• Helsingborg (1p)
• Kalmar+Elfsborg+Djurgården (3p+4p+1p=8p)
• Totalt: 13 poäng som vi tog mot topplagen.

När man sätter upp det hela så som vi gjort nu och tittar på återstående spelschema de sista fem omgångarna så får man vad jag tycker är en ganska nykter syn på vad som krävdes i det läget.

Kalmar och Djurgården var de enda topplagen kvar att möta och eftersom vi redan hamnat back med 6p jämfört med vad som förväntades så var seger mot båda dessa ett måste för att balansera upp.

Öster, Mjällby och Norrköping är från början lag som ska slås enligt kalkylen vilket innebär att seger mot samtliga av dessa också hade krävts eftersom vi inte hade några topplag kvar att ta poäng mot för att balansera upp eventuella poängtapp.

Nu kommer Malmö sannolikt att hamna på 63p så i praktiken hade vi haft råd att spela en av de sista fem matcherna oavgjort och då hamnat på slutgiltiga 64p vid seger i resterande fyra, men kort sagt var guldet redan bortslarvat i det läget. Nu blev det ju så i praktiken att vi hamnade ytterligare 5p back jämsides de 4p som vi skulle ta in de sista omgångarna (Kalmar plus Djurgården minus de två poängen som skiljer kalkylens 66p från de faktiskta 64p som krävdes för guld.)

Hur nära var vi egentligen att ta in de där 9p som tappades på vägen då?

• Hemma mot Helsingborg blev Jakob Johansson felaktigt avblåst för offside när han gör 3-0 i en match som Helsingborg sedan vinner efter ett mål som målskytten tagit ner på handen. Visst kan man hävda att laget inte ska tappa 2-0, men 3-0 är något helt annat och jag tycker att man kan påstå att vi blev bestulna på 3p av domarteamet här.
• Mot Öster på bortaplan står det 0-0 och blivande IFK-spelaren Darijan Bojanic får ett gult kort efter en tackling på Adam Johansson och i samma situation ett till för att ha knuffat Philip Haglund. Bojanic blir utvisad men tas sedan tillbaka in i matchen då den assisterande domaren övertygar huvuddomare Lerjéus om att det var en annan spelare som knuffade Haglund (vilket det inte var). Senare i matchen gör Öster 1-0 och 2-0 med sina 11 spelare på planen. Visst ska man slå Öster 11 mot 11 också, men förlust hade det sannolikt inte blivit för IFK med en man mer på banan i mer än en halvlek. Som sämst hade det väl slutat 0-0. Här tog domarteamet åtminstone en poäng till av oss, kanske fler.
• I bortamatchen mot Djurgården missar Robin Söder bollen med helt öppet mål i minut 70 vid ställningen 1-1. Senare, i minut 96 gör Djurgården 2-1 på straff. Mål för Söder och minst en poäng hade varit bärjad för våra blåvita änglar.
• Borta mot Gefle leder vi med 1-0 men tappar till slutresultatet 1-1.
• Vi spelar 0-0 hemma mot Öster.

Sammanfattnings: 4-6p stulna av domarteamen. 1-3p tappade pga en luftspark av Söder. Borta mot Gefle hade vi stängt matchen med lite mer jäklaranamma (som Farnerud sa efter matchen) och mot Öster så har man två tunga förluster i bagaget och får för första gången på länge känna på hur viktig Tobias Hyséns närvaro på planen är för det här laget då man inte lyckas hota Östers täta försvarsspel något särskilt. Vi är ganska nära. Men vi kan inte skylla (helt) på domarinsatserna mot Helsingborg och Öster. Vi hade fortfarande behövt prestera bättre i någon eller några matcher till.

/patricw

@patricwestberg

Jämförelse: IFK före EM vs IFK efter EM

STATISTIK Nu kommer jag med ännu ett statistikbaserat inlägg. Jag vet att ni längtat. Här kommer jämförelsen av IFK före EM och IFK efter EM. Nu kör vi!

Uppkomsten av det här inlägget är bland annat en intervju med Hannes Stiller gjord av FotbollDirekt.se där han säger så här:

"Jag tycker absolut att det känns som att vi är på gång nu. Vi har åkt på några rejäla käftsmällar, men just vändningen som gjorde att vi fick 3-3 i Sundsvall senast var viktig för moralen."

Jag tänkte därför späda på lite för att peka på hur viktigt det är att den gode Hannes får rätt i att en pinne mot Sundsvall behövdes för fortsättningen.

Före EM-uppehåller tog IFK 15 poäng på 12 matcher. Ett snitt på 1,25 poäng per match. Under den här tiden mötte man samtliga lag i Allsvenskan utom Helsingborg, Djurgården och Gefle. Med andra ord alla topplag utom Helsingborg och Djurgården (som på något vänster ligger femma i Allsvenskan nu).

Efter EM har IFK tagit 10 poäng på 9 matcher. Snittet blir där 1,11 poäng per match, dvs något sämre än före. Det som oroar dock är att detta har varit mot i princip idel så kallade påstådda "bonkelag". Vad sägs om listan Djurgården, Helsingborg, Gefle, Gefle, Syrianska, Norrköping, Mjällby, Kalmar, Sundsvall? 2 segrar och 4 oavgjorda är allt man mäktat med under en period där Helsingborg och Djurgården är det enda topplag man mött (Dif var dessutom inget topplag före mötet med IFK).

Idag ligger IFK Göteborg 3 poäng från kvalplats. Känslan påstås vara bra och det sägs ha vänt nu. Hoppas verkligen att det stämmer för kvar har vi att möta Elfsborg, Gais, Malmö, Häcken, Åtvidaberg, AIK, Helsingborg, Djurgården och Örebro. Det vill säga topp 6 i Allsvenskan, succénykomlingen Åtvidaberg, ett derby och jumbon som vi inte lyckades slå på hemmaplan (för det hjälper inte att vi borde ha vunnit den).

Är det bara jag som är lite nervös? Lite rädd? Lite orolig?
/patricw
@patricwestberg