2005/07/11
Hur ser vetenskapen på bedömningen av offside?
FOTBOLLSVETENSKAP Som aspirerande forskare gäller det att försöka hålla sig informerad om det senaste och det var då glädjande för mig att se en vetenskaplig artikel gällande fotboll bland de andra annars rätt tråkiga artiklarna. Äntligen något intressant. Mitt forskningsområde är rätt långt från fotbollen vetenskapligt sett och det är sällan man hittar något läsvärt förutom det som jag letar efter i mitt arbete. Vidare sökningar efter fotbollsrelaterade artiklar gav att det finns ett antal publicerade i olika tidskrifter.
Jag kommer här att inrikta mig på två artiklar som behandlar bedömningen av offside och varför de döms felaktigt under matcher. Är linjedomarna klåpare, ondsinta eller kan det ligga andra faktorer bakom en feldömd offside? Det finns andra artiklar som handlar hur domare och spelare påverkas av supportar under matcherna, men jag kunde inte få tag på dem under den korta tiden som jag gjorde min sökning.
De två artiklarna är baserade på studier av spelare och linjedomares positioner i matchsituationer i ena fallet och resonerande kring tidsrymder för fysiologiska moment i det andra.
Den första artikeln, Errors in judging ‘offside’ in football (R. R. D. Oudejans et al., Nature 404, 33 (2000)), handlar om linjedomarnas bedömningar av offsidesituationer och positionen av linjedomare och spelare. Till att börja med så gjordes studier av 200 offsidesituationer i elitungdomsmatcher, som analyserats för att komma fram till hur linjedomaren stod i förhållande till den förvarande spelare som utgjorde punkten för att bedöma offside. Där kom man fram till att linjedomaren oftast, 179 av 200 fall, stod nedanför den spelare som han skulle ha som utgångspunkt. Vidare så studerades totalt 200 matcher i Spanska, Holländska, Italienska, Engelska och Tyska ligan samt från VM 1998. I dessa matcher så studerade man de felaktiga besluten, både felaktigt avblåsta och felaktigt släppta offsidesituationer, och noterat på vilken sida om försvararen som de attackerande spelaren befunnit sig på. Till att börja med så noterar man att de felaktiga avblåsningarna sker till större del när situationen utspelar sig långt från linjedomaren och att de felaktigt släppta situationerna har en större andel nära linjedomaren.
Bilden som hör till detta inlägg beskriver generellt offsidebebedömningen som görs av linjedomaren som befinner sig nedanför den linje som han borde befinna sig vid. Den attackerande spelaren bortanför den försvarande spelaren bedöms vara offside när han i själva verket är onside, medan den attackerande spelare som är närmare linjedomaren bedöms vara onside då han egentligen är offside. Om man tittar på vilken sida en attackerande spelare skall passera den försvarande sidan och vara offside och komma undan med det så skall han passera på sidan närmast linjedomaren.
I den andra artikeln, Can the human eye detect an offside position during a football match? (F. B. Maruenda, British Medical Journal 329, 1470 (2004)), går författaren igenom fysiologiska tider för ögat. Dessa är olika typer av rörelser av ögat och huvudet samt justering av linsen i ögat. Alla dessa ligger i ett intervall på en till ett par tiondelar av en sekund. Tiden som det tar för linjedomaren att uppfatta situationen gör att det uppstår ett glapp mellan där han ser att bollen slås till dess att han observerar om en spelare är över den tänkta linjen för offside.
Tänkt att en spelare springer 100 meter på 14 sekunder gör att han skulle röra sig ungefär 71 cm per tiondels sekund som det tar för linjedomaren att uppfatta situationen. Har man även en backlinje som lyfter upp samtidigt så får man en ännu större skillnad. Artikeln argumenterar att det är fysiologiskt omöjligt att avgöra offside korrekt i vissa situationer och att man borde använda teknologiska hjälpmedel för att avgöra offside.
De två artiklarna har olika synsätt på vad som ligger bakom de felaktiga besluten men jag upplever att den första framställer sin sak med bättre uppbackning av statistiska data som stödjer slutsatsen. Artiklarna belyser dock möjliga anledningar till varför offside döms fel och att man kan få lite större förståelse till varför de görs.
Någon förändring i hur och på vilket sätt offside kommer att bedömas på fotbollsplan kommer antagligen inte att ändras på ett tag och vi supportar kommer inte att berövas detta moment som ger upphov till upprörda känslor ett par gånger per match.
Av: "Kent Brockman"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Intressant läsning, men man blir fortfarande lika förbannad när domarjäveln blåser fel!@# ;)
SvaraRaderaJävligt intressant med lite vetenskapliga perspektiv på fotbollen. Skitbra Brockman! Keep up the good work!
SvaraRaderaSå engagerad som man är vid matcher gör att det är svårt att ha någon större förståelse för felaktiga domslut.
SvaraRaderaDen vinkeln du visar på bilden ger för övrigt mig en lite bättre förståelse kring problematiken av att se en offside...
SvaraRaderaMan kan undra hur medvetna försvarare och anfallare är om fördelningen av felaktigt avblåsta och felaktigt släppta. Inte att de skulle ha läst artikeln, men att bra anfallare har ett rörelsemönter som gör att de omedvetet utnyttjar felaktiga beslut och på samma sätt för bra försvarare.
SvaraRadera"Är linjedomarna klåpare" osv
SvaraRaderaHeter det inte "assisterande domare".....
Undrar: Mr P Tig
Möjligtvis assisterande domarjävel.
SvaraRaderaBrockman/ Jag kan lova dig att en och annan allsvensk spelare kommer läsa den nu dock... ;)
SvaraRaderaFrankie/ Har dåligt med jobb nu, så de som vill kan ta och hyra in mig som konsult så kan jag ha ett seminarium på en timma eller så. Vill ha Kjell som konmeister isf.
SvaraRaderaBra jobbat Brockman, mera vetenskap till folket. Jag väntar dock på en sammanfattning av någon artikel från "American Cheerleader" samt på vetenskapens svar på varför domare envisas med att ha på sig någonslags trekkingskor istället för riktiga fotbollsskor.
SvaraRaderaMycket intressant artikel. Är det inte märkligt att man måste leta upp alternativa källor - i det här fallet en supporterblogg - för att kunna läsa något av substans? När var senaste gången en vanlig tidning gjorde någon som helst ansats att försöka utreda frågor som varför och hur?
SvaraRadera"jamen döm själva då om ni är så duktiga"
SvaraRadera