På gång


torsdag 28 maj 2015

Doften av smørrebrød?

Danmark. Ett litet land i norra Europa med drygt 5,5 miljoner invånare. När inlandsisen smält bort tog sig jägare med tiden in på landmassan och när klimatet blev behagligare och tundran försvann började man jaga rådjur, vildsvin och man fiskade. Man brände skog och sådde i askan. Det var ett rejält folk helt enkelt.

Några från detta rejäla folk kom jag att träffa på långt senare under en tågluff i slutet av 80-talet. Vi slog följe från Köpenhamns central, med Elefantöl, vitt bröd och en sjuhelvetes massa historier om allt och ingenting. Vi förstod inte varandra hela tiden, men vi förstod så pass mycket att vi anade att det som sades var roligt, och vi skrattade oss genom Tyskland, Österrike och Italien, drack ännu mera Elefantöl och hade armhävningstävlingar i Brindisi i takt med att vi betade av krogarna från stationen ner mot hamnen. Och vi pratade fotboll. Fotboll var på den tiden liktydigt med IFK Göteborg, precis som det är idag. Jag kunde se längtan i deras ögon. De ville ju vara som oss. Och ingen kunde klandra dem. Samtidigt hade Danmark och mina nyfunna vänner för alltid tagit en plats i mitt hjärta.

Men för att knyta an till Danmarks historia igen så kan man nämna Harald Blåtand, Sven Tveskägg, Knut den store, Margareta, Kristian IV med flera som härjade vilt över haven under många och långa år. Men det lugnade ner sig. Ett tag. Ett ganska långt tag också. Men nu har det börjat att röra på sig igen.

Det sker en förflyttning av trupper. Över sundet och in i Sverige. Närmare bestämt till Göteborg. Fyra unga män från detta folk har inom loppet av ett par år intagit staden. Deras namn är Lasse Vibe, Sören Rieks, Jakob Ankersen och Thomas Mikkelsen. Det ryktas dessutom om en man vid namn Kim Christensen, som skulle vara den som rekat och lagt grunden för hela operationen. Deras vapen är höger- och vänsterfot, pannan och en utomordentligt väl utvecklad hjärna. Programmerad för att manövrera ut gnagare och annan ohyra som huserar i det stoltaste Sverige har att erbjuda inom ramen för att mäta krafter på bästa tänkbara sätt, nämligen Allsvenskan.

Deras dominans har gått så långt att Blåvitt har blivit Rödvitt, och man har nyligen fått en alldeles egen vecka instiftad till sin ära; #SUPERUGEN. Och en man, förvillande lik Sören Rieks, sågs häromdagen döpa om paradgatan Avenyn till Ströget. Man kan säga att staden har fallit i deras händer. Och som folk älskar det!

De hänger ut från fönsterna i staden boningar, de står i bilars takluckor, hänger med en hand efter spårvagnarna, de sjunger, hånglar, kramar om varandra, gapar och skriker och låter sig översköljas av den danska gemytligheten. De må vara få våra danska vänner, men de är effektiva i sin totala dominans. Målbilden är fastnaglad till senhösten, och den glimmar som från ett mjukt grundämne med en klar och gul nyans.

Och det doftar gott, men är svåridentifierat. Är det av Pytt, eller möjligen smørrebrød?

Änglarnas film från Halmstad

Young Fellows on tour!

tisdag 26 maj 2015

Förvirringen är stor i vårt avlånga land

Detta är roligt av episka mått! "Det är en styggelse..."

söndag 24 maj 2015

Highlights: Halmstads BK - IFK Göteborg

Matchtankar - hbk borta, 24/5

ANALYS. Det var inte många sekunder från att en helvetesmotorsågskrönika (den första på mycket länge, bör poängteras) skulle filas ihop och kastas ut på world wibe web. Tio sekunder ifrån, för att vara exakt. Allting blev och blir lite bakvänt nu. Jag hade i min domedagstext tänkt att börja med en kollektiv sågning av den planlöshet och ickegenomtänkta desperation som fanns från det att hbk gjorde sitt ett ett-mål. Jag hade även tänkt att trycka ur mig löpmeter efter löpmeter kring den ineffektivitet och oskärpa vi kunde se i avslutningslägena. Jag hade därefter tänkt att dra upp att spelet inte riktigt satt och att det var en hel del felpassningar från många men i synnerhet vår gode Seb.

Istället skiter jag i att inleda så och drar en extrem lättnadssuck över tre grovt sköna pinnar jämfört med en sketen krysspinne. SUPERUGEN är igång. Superdansken Ankersen gör samma som duperdrengen Søren gjorde mot Falkenberg. Två mål! Och vilka mål sen? Jag hade samtidigt i min andra parallella krönika tänkt att avsluta med de positiva orden att en pinne minsann inte var någon jätteko på isen och att vi minsann fortfarande är med i rejset och bör plocka med oss att vi skapar lägen och att det var väntat med en baksmälla på föregående supervecka.

Som sagt, man hade kunnat skriva en analys på det sättet, men, som jävla tur(?) är behöver vi ju inte göra det. Poängen är med i bussen igen. Slå och ta, smash and grab. Eller iallafall spela brötigt och spurta hem tre danska dejliga jävla pinnar till Kamratgården och till Text-TV sida 343.

För att samla ihop någon form av kronologi och sans då måste man väl ändå komma tillbaka till det givna scenariot i att vi återigen står emot en tabelljumbo och allt länkat till det. Krampmatch. Måhända att det inte var cupspel, men spelet och David vs. Goliat-stuket gör ju sig påmint från förra söndagen. Likaså hade man väl i alla försnack och twitterranter försökt sålla hybrisen och det überneggiga och ställt in sig någorlunda på att det sannerligen inte skulle bli promenad i parken. Det blir ju sällan det mot hbk.

Då är det svårt att bli förvånad över att det såg ut som det gjorde ändå. För, första fem, tio var det lite snurrigt där kortpassningsspel och placeringar inte riktigt lirade. Tyvärr, får man väl säga, så var Hjalmar väldigt lik sig från sina sämre dagar. Skulle bli bättre dock.

Seb har ju ett fint skottläge där resultatet var värt ett bättre öde än ribban. Speciellt med tanke på smörskottet mot ösk som blev bortdömt. Emil, Tom, Emil och Ankersen lattjar boll på bekant och känt manér och ettan är sedan ett faktum. Var dock helt säker på att Glenn skulle blåsa av där bara för att hbkaren låg och var halvdöd. Samtidigt, OM han skulle blåst av, då skulle det ju ha varit för att han blockerade bollen. Vill minnas att vi fått ett gäng sådana domslut emot oss, som både lett till straffar och skit, under de senaste tio åren. Glenn ja. Att inte deras gubbe Silverholt får ett solklart rött när Emil armbågstacklas brutalt i mitten av första är märkligt det också. Men, som den gode Nerman poängterade på Twitter, våra motståndare verkar vara outvisningsbara. Lite som Bojanic. Allihop.

Andra rullar på och den uppenbara  känslan av att "gör vi inte ett till snart och slutar missa alla dessa lägena (okej, det var inte SÅ många) så kommer de pilla in en jävla boll snart. Logiken i baksmällan. Ångest i kvadrat. Svordomar inför barnöron. Givetvis sitter deras kvittering i 80e och vi är tillbaka där vi började. Med en viss desperation, känslomässig hiss och dejavu från andra år. Men, inget verkar vara riktigt som andra år. Åtminstone inte än. När de får hörnan i 92a känns det som att nu får vi glömma den här skiten och fokusera på smørrebrø och faxe kondi i en vecka. Med en poäng från Örjans vall. Ankersen hade tänkt att fokusera på just dessa saker den kommande veckan, men fanimej med tre poäng på kontot. Omställningen är magnifik. Att vi orkar dra sådana fullfartslöp i 92a är imponerande. Att Emil gör det har man nästan vant sig vid, men att Ankersen också gör det, och dessutom har sådan kyla att hänga den efter den löpningen, det kan jag vänja mig vid. Lätt.

Några korta från matchen då:

+ Ankersen. Secka baljor! Secket driv! Nu kör vi superugen!
+ Emil. Går inte att sluta kredda honom. Älskar fan allt.
+ Gurra. Kan inte kreddas nog.
+ Tre pinnar.

- Baksmällan är tydlig. Det är ingen höjdarmatch någonstans med många felpass och lågt tempo. Tycker inte det funkar med med Seb som ytter och Tom faller in i något oklart utrymme där det varken blir hackat eller malet. Visst, fint ingripande vid ett noll, men annars inte superbra. Är det han som går bort sig vid deras mål? Skit samma. Förhoppningsvis är det en 'sån' säsong i år.
- Kan tycka att Boman visade sin gamla klubb lite väl mycket respekt. Var ingen höjdare idag.

Nu kör vi SUPERUGEN!

fredag 22 maj 2015

Highlights: IFK Göteborg - AIK

SÄ film från 3-0 segern över AIK

Film från gårdagens 3-0 seger över AIK. Trycket från läktarna låg precis som för cupfinalen på en god nivå, men vi vet att vi kan ännu bättre! Vi ses i Halmstad på söndag!

torsdag 21 maj 2015

Matchtankar - ajk hemma, 21/5

ANALYS. Det är alltid gött att leva, andas och vara blåvitt. Denna veckan är det dock extremt jävla gött att leva, andas och vara blåvitt. Cupguld och ajkkross inom 5 dagar. Inte dåligt. Inte dåligt alls. Var ska man påbörja att peppra ner superlativen från dagens match? Inledningsvis måste jag erkänna att jag, i vanlig ordning, var lite orolig för Hjalmar istället för Bjärs. I synnerhet med tanke på den ramstarka defensiv vi haft hittills och det på pappret eviga dravlet om sitt ajk är så jävla bra. Att ÅTERIGEN få äta upp de där farhågorna är inget annat än hur gött som helst. Nu behövde ju inte Hjalle göra allt för många superingripanden, men det han gjorde, de gjorde han ordentligt. Okej, deras offsidemål var kanske hans markering, men vafan gör det? Han ställde ju dom offside.

Första 15-20 hade väl ingen kopplat något direkt grepp om matchen. Mestadels var det idel vidriga ingripanden och närkamper från han Etuhu. Fy fan, har inte sett ett sådant jävla grisbeteende sedan Gashi lämnade helsingborg. Fullkomligt avskyvärd. Stämplingen på Seb som "kronan på verket". Efter tjugo kopplar vi dock ett hårdare grepp och det känns helt klart som att det givetvis är tack vare den solida laginsatsen och det kollektivt hårda arbetet, men, att inte lyfta fram Gustav Svensson här vore rentav tjänstefel. Fy fan. Inte alltid helt med i förstaläget, men de få gångerna han kanske misstajmar, tro fan att motståndaren är uppjagad i nästa andetag. Könglig hjälteinsats.

Jag störde mig lite på precisionen i Sebs fasta situationer och att det kastades bort någon boll här och där, men insåg rätt snart att han stör sig själv än mer än alla vi som kollar. Man vill, hoppas och är rätt säker på att han kommer att göra ett bättre ingripande i nästa situation. Det blir ju oftast så också, och på något sätt känns det som att han behöver kuka ur lite både humör- och insatsmässigt för att komma igång. När ribban satt sig lite på matchen, då var Seb med. Det är ju han som bryter ajks anfallsförsök och driver upp bollen på högerkanten, slår en fin passning till Emil som så många gånger förr hänger på upp. Tempot i aktionen och släppet till Ankersen som löser en ett smörinlägg (Alex-klass!) på Vibe är klass. Nicken är klass. Målet är ett jävla skolboksexempel, direkt från Torbjörn Nilssons bibel.

Där och då känns det som att det "momentum" (sicket sjukt löjligt ord egentligen) som skapas kommer att ta oss hur långt som helst. Kanske inte bara i matchen, utan även under den kommande veckan, och månaden? Harmonin, glädjen, kontrollen, kämpaglöden kombinerat med ett extremt välutfört och noggrant arbete är en fröjd att se. Det känns verkligen som att det vi ser ÄR blåvitt. Hårt jobb, rätt jobb, harmoniskt jobb, kul jobb och vinnande jobb. Fröjd!

Andra halvlek. Kontroll. Det genuina arbetet från samtliga på plan, med den offensiva defensiven i synnerhet, den banar väg för Bomans tvånolla. Även om han kanske inte får målet, statistiskt, är det ju hans mål. Eller ja, hajtands också. Kanske mest? Förarbetet på vänsterkanten där är fjärran det vi skådade under Luddes tid. Det måste man ändå säga, även om vi bara fått se hajtand under en inte jättelång tid. Han är frejdig och idag behöver vi ju inte ens 'snu' runt matchen, ajk är inte där.

Emils frispark. Äntligen! Äntligen får vi se det där hästaskottet som man spanat in på träning ganska många gånger. Äntligen går den på kassen och deras målvakt har extrema problem att göra nåt vettigt. Eller ja, han gör ju det vettigaste, serverar Boman som kontrollerat dunkar upp den i taket. Däremellan har vi ju haft mängder med lägen och bollvinster högt upp i banan. Press med understöd? Jojatackarja. Kort och gott. Ingen faller ur ramen. Alla verkar ha sköj. Självförtroendet växer. Resultaten kommer. En positiv spiral som man inte annat än älskar att få vara en del av.

Några korta från matchen då:
+ Gustav Svensson. Monster!
+ Hajtand Alessi. Frejdig!
+ Emil Salomonsson. Maskin igen. Landslagsklass.
+ Vibe. Spetskvalitet.
+ Coachning. Att spara Ankersen när Søren fick sitt tredje är smart.
+ Harmoni. Älskar det.
+ fcrealbarcelonamffhäcken. Äntligen kan vi ha er till nåt.

- Nej, inte mycket att sätta på minussidan. Kanske bättre precision i vissa fasta. Å andra sidan, Emils gav ett mål så... Nej, att vara fortsatt ödmjuka i det långa maratonloppet, det är det som gäller.

Inga jävla baksmällor mot hbk borta nu bara. Inte jätteorolig för det dock, men, you never know. Fokus. Framåt. Serieledare.

Matchchat: Gnhiet hemma

MATCHCHAT Matchchatten är baserad på en irc-kanal. Och för er som använder en egen irc-klient är det servern "irc.geekshed.net" och rummet #Baraben som gäller.
Skulle det uppstå problem med att ansluta till kanalen kan följande länk användas. [LÄNK]

Skicka !startelva för att få startelvan skickad till dig.



onsdag 20 maj 2015

Supporterklubben Änglarnas film från Cupfinalen

Tack till alla som skapade ett magiskt tryck i söndags, ni är grymma! Att se hela arenan stämma upp i en och samma sång var inget annat än helt fantastiskt! På torsdag är det ny stormatch och vi förväntar oss en lika bra prestation då. Mot ett nytt guld!

tisdag 19 maj 2015

Highlights: IFK Göteborg - Örebro SK Cupfinal 2015

Investera i din egen framtid

 

Visa färg. Alla har hört det. Vi i twittergenerationen är extremt duktiga på att just visa färg, på internet. Det finns många som är väldigt, nej extremt duktiga på att ta med sig sitt engagemang utanför sina smarta telefoner och tangentbord.
Men vi behöver bli fler!
Varför frågar kanske någon?

Ja, egentligen så behöver ju inte det berättas för er som läser det här. Ni är inbitna och engagerade så det räcker och blir över.
Men ni, precis som jag vet att lågor lyser starkt ibland och svagare ibland genom livet.

Jag har en vän som såg nästan varje match live med Blåvitt som gick att se under ca: 5 år. För att en dag helt plötsligt sluta åka på bortamatcher, senare börja se även hemmamatcher på TV och har nu inte varit inne på en match på över två år. Intresset finns där, men är inte lika starkt som förr. Och även om kanske du och jag inte kan förstå sig på honom idag, så har vi säkert intressen som slocknat i våra liv som vi en gång har haft, som vi kan relatera till.


Nu menar jag inte att vi måste starta fler bloggar, forum eller poddar.
Vad jag vill är att vi går ut och är bra blåvita förebilder i vår vardag.
Nästan alla i livet har någon vi kan påverka. Stort eller smått.

Toll berättade i #BBpodd om när han var uppe i Solna för en bortamatch.
Mer och mer, allt eftersom andra vågade, så ställde sig folk upp och visade sin glädje mitt i fiendeland för vilket lag deras hjärta klappade.
Våga ta det där första steget. Änglar finns överallt runt oss. Jag lovar.

Vem vet vad en liten push i rätt riktning kan göra?


Se på Toll´s #FullFredag i förra året.
Eller Rasmus Forsströms publikdragande i år.
Jocke och Patriks #BBpodd.
Guld-Alex, Jakebox, Semmler, Bobban osv osv. Det finns hur många ”moderna” supportrar som helst vi kan nämna, som gör massor för att dra mer publik och publicitet i klubbens färger.

Just den personen du påverkar i rätt rikting i livet kan vara vår nästa klackledare, monsterbloggare eller varför inte Tom Pettersson eller Micke Boman.

Min vän Emil som jobbar på en lågstadieskola är en förebild för sina elever.
Han började lägga in små läxor där man skulle ta ut Blåvitts startelva från den senaste matchen.
När eleverna som spelade fotboll på rasterna ville vara United eller Barcelona på rasterna så berättade han att det var mycket coolare att vara lag i sin närhet.
Idag är dem inte Rooney eller Messi på rasterna, utan Alvbåge och Salomonsson. Idag målar dem inte porträtt av One Direction, idag läggs det pärlplattor föreställandes Lasse Vibe.  




Jag själv som tränar ett fotbollslag lägger in småtävlingar genom året. Priset är alltid två biljetter till en Blåvittmatch.
Numera så finns det fotbollsövningar som heter saker som tex ”Arsenal”.
Vem har kommit på det!?
Det tar jag bort när jag tränar kids på fotbollsskolor.
Numera heter våra övningar, Lennartsson, Stahre och Rehn.

Du kan ha yngre syskon, kamrater i din klass eller på ditt jobb.

Prata om Allsvenskan istället för om Champions League vid lunchbordet. Ta på dig din Blåvita halsduk när det är kallt. Visa vem du är. Var en god förebild. Sprid vår religion.

Kan du påverka blott en person i din omgivning så kan du mycket väl ha skapat ett intresse som den personen smittar av sig på andra med och intresset kan leva vidare i generationer.

Idag med ett minskat intresse för hockey bland ungdomar. Gais och Öis i de lägre serierna. Häcken som inte når över 1500 supportrar utan att dela ut runt 5000 gratisbiljetter så ligger det största hotet från Premier League, La Liga och Serie A. En lätt match kan man tro och tycka.
Men det är farligt!

Utan bra konkurens i staden tappas allt gnabb som rör Allsvenskan på arbetsplatser. Rivaliteten på skolgårdar byts sakta ut mot Barcelona vs Real Madrid istället för att skoja om skinnvästar eller sambafotboll.
Om inget drastiskt sker ibland de lägre lagen i Göteborg(FC Gothia) så kommer generation för generation sakta men säkert glömma bort våra gamla derbyn och kanske tillslut även föreningarna vi mötte?

Det är upp till oss Blåvita att hålla den Allsvenska lågan i stan vid liv. Göra den starkare än aldrig förr.

Gör vi det så finns det inga gränser för hur bra det kan bli. Sponsorer har färre föreningar att gå in i. Framtida företagare växer upp som Blåvita supportrar. Unga fans kommer aldrig att välja ÖIS, Utsikten, GAIS eller Häcken framför Blåvitt utan påverkan från andra. Kan vi få ihop Göteborgs- publiken och företagen, likt en mindre stad som tex Borås gör/har möjlighet till, så kommer vi få en framtid som knappast kan gå förlorande ur.

Vi måste få framtida generationer att förstå hur underbart och vilket privilegium det är att vinna ett SM-Guld på plats.
Att en match i tv-soffan när City, PSG eller vad som nu kan vara trendigt att hålla på inte är i närheten av en halvtaskig match på Gamla Ullevi när vi gör 1-0 på Falkenberg i slutet av matchen.

Varför döper jag den här texten till ” Investera i din egen framtid”?

Jo. För att när jag är pensionär och kanske inte kan leva mig in i matcherna på samma sätt, hänga med i den tidens sociala medier osv så vill jag att de personerna som växer upp idag skall stå för den goda stämningen som jag och alla vi andra blåvita supportrar förtjänar.
Mitt hjärta kommer alltid klappa för Göteborg.
Hjälp dig själv till att investera i en livskvalitet som inte går att köpa för pengar. Se det som ett pensionssparande för ett bättre liv om du så vill. Och om du är en person som enbart lever i nuet.
Kom till Gamla Ullevi, ta med en vän, skrik er hesa. Gör det för Räven, för Mesken, gör det för Bebben, gör det för alla våra äldre supportrar, spelare och ledare som vigt sina liv till det vi brinner för idag. Som format klubben vi älskar. Men framförallt gör det för Blåvitt.



Blåvitt får aldrig dö.