På gång


onsdag 1 april 2015

Det nalkas allvar.

Jag har nog nämnt det någon gång tidigare, att jag inte är mannen som brukar analysera sönder varken fotboll eller Blåvitt. Det som händer, det händer. Det spelar ingen roll hur många självutnämnda genier som varit ute innan match och vridit och vänt på allt som går att vrida och vända på, det har ingen betydelse när matchen väl är i gång. Åtminstone inte för oss supportrar. Det blir antingen tre poäng, en poäng eller ingen alls. Eller avancemang eller så är man ute. Fotbollen i ett nötskal.

Dock kan jag slänga ett öga innan match för att se vilka som är avstängda eller skadade i motståndarlaget, men det brukar vara snabbt gjort. Och förutsättningarna blir hyfsat givna, ganska likartade som de alltid är. För i grund och botten handlar allting om Blåvitt. Det är där min energi vilar och får utlopp. Så har det sett ut under lång tid, och kommer att se ut tills den dagen jag ställer in tofflorna.

Jag analyserar inte Blåvitt. Jag lever med Blåvitt, andas Blåvitt. Insatsen, den drömska skattkistan, lägger jag in allt. Och tron, förhoppningen, längtan, handlar bara om en enda sak. Att Blåvitt ska vinna. Inför varje säsong, inför varje match så finns det alltid där. Drömmen om ögonblicket, när allt slår in. Ni vet hur det känns.

Och nu nalkas det premiär. #5APRIL. Nerverna, humörsvängningarna. In i galenskapens tid igen, Allsvenskan, cupen, kvalet. Jag älskar att vara där. Ni också. Så trots mina dubier om analyser och annat trams, så ska jag ändå berätta några sanningar för er om årets säsong. Bara att svälja.

Malmö vinner inte serien med tio poäng. De vinner den inte överhuvudtaget. Självgodheten och den skeva uppblåsta självbilden de tillförskansat sig kommer att vara deras största fiende. De kommer självklart inte att upptäcka det själva. Men när de släntrar av planen någon gång i oktober i kvällsfuktigt dis och inser att tåget redan har gått och att de själva står kvar på perrongen, då kommer baksmällan. Värre än den som efter en dygnslång spritfest. Och tåget rullar lite snett norröver, knappa 30 mil.

Och stannar till i Änglarnas stad. Där Blåvitt bärgar tillbaka guldet. Till dit där det hör hemma. Och vad grundar jag det på då, Mr.Ickeanalys? Jag grundar det på Blåvitt. Att jag alltid tror, att jag alltid tittar uppåt. Att jag med en dåres envishet alltid, alltid, kommer att vara där. Uppe i det blåa och vita. Aldrig nånsin komma ner.

Sedan är jag inte dummare än att jag förstår att de verkligen har chansen, att de har materialet för att utmana. Det är Blåvitt. Det är enkelt. Som det alltid är i början av april. Sa jag också att det blir en dubbel i år? #17MAJ

I övrigt? Lyssnarsiffrorna för #BBPodd slår i taket, och köps upp av MTG. Showen kraschlandar i TV3:s nya storsatsning "Mingel med Patrik och Jocke". Äntligen får begreppet mysfredag en värdig och vettig referenspunkt! Chipsen och en kall Glenn på det, sen är allt fulländat.

Och Jörgen Lennartsson blir helgonförklarad.

måndag 30 mars 2015

Recension: Det är bara lite cancer


LITTERATUR "Vila i frid bland andra änglar, Klas Ingesson", skrev officiella hemsidan på dödsdagen den 29 oktober förra året. Undertecknad har läst hans nysläppta biografi "Det är bara lite cancer" och om jag ska sammanfatta de 237 sidorna så kan jag säga att innan visste jag en hel del om fotbollsspelaren Klas, nu vet jag väldigt mycket om människan Ingesson.

Fem år (1986-1990), 133 a-lagsmatcher och 37 mål blev det för Klas Ingesson i Blåvitt. Han kom till föreningen som junior och lämnade som landslagsman.

"Det är bara lite cancer" av Klas Ingesson och Offsides Henrik Ekblom Ystén börjar med ett inledande kapitel om hur det gick till när cancerbeskedet kom, därefter handlar kapitel två och tre om hans tid i den finaste av klubbar. IFK Göteborg nämns sedan också då och då igenom boken med olika jämförelser och anekdoter med folk han träffat på.

Just anekdoterna eller kuriosan, smålustigheter om vad som hänt på planen eller andra ställen tillsammans med mer eller mindre kända personligheter, är ofta en viktig del av en sportbiografier. En del har jag hört förut (som att en amerikansk tv-kanal kallade honom "The Baltic Maradona" under VM -94) men generellt är det en hel del nytt material. Och författarna lyckas också hålla det på en lagom nivå och längd.

Berättelsen flyter hela tiden på, kryddat med sidospår som när Ingesson "fyllehotade" motståndarlagets Andrea Pirlo inför en match och retade Thomas Ravelli för att han inte tjänade lika mycket.

Historierna från Blåvitt-tiden är också intressanta, kanske främst för en IFK-supporter men säkerligen också för fotbollsintresserade i allmänhet. Som att den blyge och målfarlige pojken (han var anfallare på den tiden) ringde till Roger Gustafsson och bjöd in sig själv till IFK Göteborgs sommarproffsläger. En skada på Hasse Eklund gjorde att Klas Ingesson till slut kom med som reserv.

Mittfältare blev han inte förrän Mikael "Skjuter för att döda" Nilsson skadade sig inför en b-lagsmatch. Därefter avhandlas såklart också proffsåren utomlands, där kompisen Kennet Andersson från juniortiden ofta är med, och landslagstiden med höjdpunkten i USA 1994 där han delade rum med Anders Limpar. Limpar, som bara fick ett inhopp i sista matchen, och innermittfältaren Ingesson, som fick spela ytter, peppade varandra hela tiden. Även Lasse Eriksson, Tomas Brolin och Peter Wettergren var en viktig del som stöd och kamrat för Ingesson i livet igenom. Precis som hans familj.

Skogshuggaren från Ödeshög, storsnusaren, kämpen, älgandet på fotbollsplanen - mytbildningen kring Klas Ingesson har varit rätt tydlig hos många. Så även hos mig. Medierna, med rubriker som "working Klas hero", spädde på den. Till viss del odlade han även den själv, även om det i boken framgår att han var rätt trött på den. Något som känns skönt att läsa på något sätt. För han var så mycket mer.

Efter att ha läst "Det är bara lite cancer" har jag fått en bättre, mänskligare och rättvisare bild av Ingesson. Och jag är glad att huvudpersonen hann vara med så länge att han fick berätta om det själv. Det kan kanske låta motsägelsefullt. Eller inte. Hur som helst, enligt mig är de bästa sportbiografierna de som även sträcker sig långt bortanför fotbollsplanerna, arenorna och statistiken. Det ska vara ärligt, känslosamt, gärna grubblerier och så skadar det inte med en smula humor då och då.

Allt det här har Klas Ingesson och Henrik Ekblom Ystén lyckats få med. Det är välskrivet, ärligt och under sista tredjedelen blir det väldigt känslosamt med de olika beskeden fram och tillbaka. Särskilt i dagboksskrivandet i slutet.

Det är ledsamt och tragiskt att Klas Ingesson inte finns kvar längre. Men under de två dagarna jag sträckläste boken så gjorde han fortfarande det.

Vila i frid bland änglarna, Klas.

fredag 27 mars 2015

Tifon 2009-2014

Ett urval av tifon på GamlaUllevi från åren 2009-2014
Tack till alla på kommandobryggan för ert engagemang

 

torsdag 26 mars 2015

Gästkrönika: En gemensam kärlek

GÄSTKRÖNIKA I dag är det Daniel Svanberg (@SvanbergDaniel) som velat få en gästkrönika publicerad. Han försöker dra sitt strå till stacken för att cupfinalen den 17 maj skall bli lika magisk som den 2013. Vill du få din text publicerad här på Baraben.com? Mail då till kontakt@baraben.com

Vi alla har olika kärlekar i livet. De flesta som tar del av denna text har en gemensam kärlek. IFK Göteborg. Sveriges mest framgångsrika förening genom tiderna. Däremot har vi alla olika förutsättningar och prioriteringar för att få dela, berikas och även ganska ofta slitas mellan lycka och förtvivlan i denna kärlek.

Undertecknade bor i Lund och arbetar i, vad jag personligen skulle vilja kalla, Mordor 2.0. Jag vet att de flesta av er där ute benämner kära Solna som Mordor av flera skäl. Jag arbetar i Malmö och får dagligen genomlida den ganska sjuka självuppfattning som de flesta anhängare av Pedofil FF har om sig själva och sin klubb. Jag vill inte förringa MFFs prestationer på något sätt, men det finns faktiskt en gräns och den passerades för väldigt längesedan. Personligen förknippar jag Solna med Cup-guld. Det är även därför jag valt att författa denna text.

Guldet 2013 ligger färskt i minnet. En härlig vår, en efterlängtad titel och ett engagemang som sällan skådats. Personligen fick jag se matchen från soffan då det nalkades slutseminarium i C-uppsatsen morgonen efter. Men jag var stolt, lycklig och oerhört tacksam den dagen, över hur alla blåvita kamrater visade sitt engagemang fullt ut. Precis lika glad och stolt som jag är över de som varje dag, varje match, visar sitt engagemang på olika sätt. Genom bortamatcher, genom rapporteringar från träningar, träningslägersresor, bloggar, poddar. Ni gör min blåvita vardag roligare, lättare och väldigt underhållande. Som sagt, alla har vi olika förutsättningar för att kunna bidra och uppleva kärleken till Blåvitt.

Denna final finns det inga hinder som kan stoppa mig likt 2013. Därför är det en ära för mig att kunna sprida hetsen och bidra på bästa sätt likt så många gjorde 2013 och som många gör dagligen. Den 17 Maj ska Gamla vara slutsålt. Vi ska totaldominera som vi gjorde på Friends. Det finns inte längre några ursäkter. Personligen ska jag ta med mig den ingifta holländska släkten från Skåne, vars uppfattning är att det finns bara en sorts bra fotboll och den spelas i Ajax. Efter den 17 Maj kommer denna uppfattning att ha förändrats. Rejält.

Just nu gör faktiskt IFK Göteborg med våra danskar i spetsen allt för att bidra till en riktigt bra hets. Laget spelar riktigt bra fotboll. Vi har många bra affischnamn som alla levererar och vi hade även turen med oss i lottningen. Nu är det upp till oss supportrar att alla bidra till en fullsatt fest och en glödande hets, dock utan underskattning, och som borde kunna följa med säsongen igenom. Är du en sådan som ofta klagar på att det är dåligt med publik? Tvinga med någon. Bjud med någon! Älskar du blåvitt så ses vi där. Årets första titel ska hem. Bjärs ska lyfta bucklan, på hemmaplan. Denna gång har jag fått mina prioriteringar iordning. Få det du också.

Med längtan i bröstet..

Och just det, ses den 5 april, då ska det också vara slutsålt. Ett tips, fynda alla REA-varor i shoppen så färgar vi Gamla blått och vitt samt ger föreningen en ekonomisk push i rätt riktning.


Väl mött!

/D. Svanberg

lördag 21 mars 2015

Matchtankar - bk röva hemma, 21/3

ANALYS. Det finns några initiala och elementära frågor man måste ställa sig efter en sådan här totalkross av världens bästa lag. 1. Var ska jag börja hyllningen? 2. Vad ska jag gnälla på? 3. Kan vi inte, en gång för alla få slut på det evinnerliga jävla gullandet och dravlandet kring häckens förbannat jävla pinsamma och tandlösa epitet som "det extremt roligt spelande underdoglaget som aldrig granskas kritiskt eller ifrågasätts på något plan?" Jag menar helt enkelt att det räcker nu. Det räcker med lovord till det jävla gärdsgårdslaget med på tok för mycket pengar. Häcken är och förblir ett jävla ickelag som visserligen kanske anfaller okej stundtals och har en rätt bra spelare i Simon Gustafson (även om han var rätt kass idag). Men sen då? Den roliga fotbollen bjuds ju på i deras totalrötna backlinje som stundtals höll på att bjuda på både ett, två eller tre baklängesmål.

Så. Slut på tjötande om motståndarlaget. Det är inte riktigt min normala "standard" att gå loss så mycket över det andra laget som står på plan eller det andra lagets "fans", men nu måste det fan få ett slut. Häcken är och förblir som sagt ingenting.

Strax innan avspark kände jag inte någon direkt nervositet. Jag vet inte om det berodde på senaste #BBpodd (den på GP.se, ni vet) och Mysjörgens snack om ditten och datten och hans förmåga att gjuta mod i mottagaren och samtidigt utstråla ett konfident lugn? Eller om det helt enkelt var något annat som spökade till det? Vanligtvis är jag sjukt nervös inför avspark, oavsett om det Knäckebröhults IS eller storlag som bk röva vi möter. Det är bara något som ligger där och oroar mig. Men denna gång var det som sagt annorlunda.

Det skulle ju visa sig vara en ganska rättfärdigad känsla med tanke på vår start där vi direkt tar kommandot och pressar ner motståndaren på egen planhalva och egentligen per omgående ställer in tonen för vilken matchen skulle spelas i. Kontrollerad possesion med finess och hjärta, i A-dur.

Att det bara stod 1-0, och målskytten var inte Lasse (även om han hade ett par goa lägen, och SVT-ajk-aren Fjäll tydligen hade sagt i någon TV-intervju att just Lasse var den som hittills hade stått för matchens enda mål) var ju såklart i underkant med tanke på de lägena vi skapade. Vilka kom både från höger, vänster och även centralt i banan. Vi ägde verkligen matchen på alla positioner. Måhända att just som ovan nämnde Simon Gustafson hade något motlägg i stolpen, men så mycket mer än så skapades inte av Hisingens FC Realbayernbarcelonamff.

I andra halvlek körde vi på av bara farten och vår käre Haitam "Alessi" Aleesami, som i paus hade dratt både hjältemusikvideos av Laglund och injicerat självförtroende rätt in i blodet, visade ett spel som vi ännu inte blivit bortskämda med på vänsterkanten. I synnerhet inte från vänsterbacksposition. Jävlar vilken halvlek han gör. Här ska man ju betänka att FC Realbayernbarcelonamff i prinicp styrde alla sina anfall genom deras högerkant och således satte Hajtand på rätt många defensiva prov ändå. Den gode GHT, ni vet han islänningen som yppade i media att de (FC Realbayernbarcelonamff alltså) skulle KROSSA oss, av honom såg vi intet. Jag märkte faktiskt knappt att han var på plan. Än mindre när han blev utbytt. Pajas, brukar en sådan gubbe kallas, så även idag.

Kombinationsspelet mellan Seb, Sören, Ankersen, Vibe, Boman visade ju sig vara extremt vältrimmat och finoljat. Klapp klapp på sant mediagulligulllagsmanér och tvåan var ett faktum. Jösses så bra genomfört av alla inblandade i både det anfallet, men även fler där innan. Att Vibe i matchminut 66 fick döna in en fin balja efter ett frejdigt anfall på högerkanten av Emil som passar Sören, vilken fint langar till sin danske dreng punkterar ju matchen fullständigt. Några minuter där innan hade ju Tom Pettings gamle lagkamrat fått syna det solklara röda kortet och det hela var ju ganska komfortabelt. Även om solen hade gömt sig bakom taket och kylan gjorde sig jävligt påmind på ståplats.

Deras reduceringsmål var rätt onödigt men var väl mer av statistisk karaktär än något att hänga upp sig på brutalt, så mer än så tänker jag inte orda om det. Dock var det kanske ett litet halvbra ingripande av Tom Petting som föranledde baljan, men vafan, skit i det nu.

Några korta från matchen då:

+ Ankersen! Jävlar så bra han är. Mats Gren, du är inte dum du...
+ Gurra Swede. Jävlar så bra han är. Vladimir Putin, du är rätt dum, men vafan, Gurra är hemma!
+ Hajtands andrahalvlek! Kör på sådär. Gör det bara.
+ Sören. Synd att det inte blir ett mål idag heller. Mycket bra prestation!
+ Boman. Sliter nåt djävulskt i det tysta. Hög allsvensk klass i det mesta.
+ Seb. Ditt spel. Ditt agerande. Ditt hjärta. Visst, några bollar galet idag, men som sagt, gesten där du slår på klubbmärket på bröstet i andra halvlek när vi får en hörna. Jag ryser.
+ Vibe. Inte superförstatouch idag, men gör det mesta rätt ändå. Målprotokollet. Gött.
+ Bra förstamatch av Rogne. Säkert och ordentligt. Blir bra detta.
+ Fint inhopp av Mikkelsen. Kommer att bli nyttig ändå.
+ Emil. Räcker så.

- Att vi bara är strax under 7,5kpers. För dåligt. För jävla dåligt. Inga ursäkter.
- PA't funkade sådär i första på kortisdan. Skitsak (säger det mesta om matchen).
- Att vi fortfarande har en 5a på en av flaggorna vid inmarch. Vafan, det var 2 år sedan vi tog 6e cupguldet. Släng den och fixa en ny med 7 snart.

Som sagt, att man enbart hänger upp sig på skitsaker som egentligen inte har något med matchen att göra, det säger en del av hur bra jag ändå tyckte att det var. Visst, ett minus är väl kanske att jag hade så många plus, samt min inledning då, hur mycket gulligull kommer bk röv fortsätta att få framledes? Det räcker nu.

Mot #5APRIL. Mot en fullsatt jävla arena. I år är det vår tur.

fredag 20 mars 2015

Införanalys + #poddgate + lite gött

KÅSERI. I takt med att nya #BBpodd launchats ut på GP-plattform når tyckandet och i rätt bred mån gnällandet inga gränser. Jag hade väl egentligen tänkt att ägna ett inlägg till att i vanlig ordning orera lite om laguppställningar, införgnäll, allmänt hetsdravel om att försöka få folk till derbyt imorgon. Istället, eller därtill får jag då även ta tillfället i akt och trycka ur lite sexistiskt skräp och "utmåla gaisaren som en avvikande anomali (reds. anm. festligt ord) som egentligen inte borde få vara med i deras (reds. anm. Baraben) bild av Göteborg och göteborgaren". Självklart gör jag allt som står i min makt att i vareviga inlägg utmåla gajsaren och smäda gajs, för det är det enda denna bloggen syftar till att göra. Eller inte.

Skit samma, wajnet från de övriga småklubbarna i Göteborg gällande GP's "övertagande" av #BBpodd (som mycket riktigt tidigare var Baraben-podden, men numer förklaras som "Bara Blåvitt") har tydligen rivit upp meterdjupa sår och unsiona orättvishetsröster i de övriga lagens "supporter"kanaler (två gnäll på Twitter från bk rövas hela supporterskara, någon mer från öis och till och med en debattartikel i Metro från två-tre stycken gajsare). Alla påvisar orättvisan och det hemska i att GP nu då tar denna kontroversiella och konstant sexistiska blogg under sina vingar.

Den goe dansbands-Rylander twittrade ändå sunt om detta igår kväll i stil med att "det är väl bara för andra klubbar att göra samma sak? Producera något eget och försök nå ut med detta genom GP's plattform". HUR SVÅRT KAN DET VARA? (höhö). I sammanhanget kontrade dansbands-Rylanders tidigare kollega Malin Jonson Rylanders tweet och tyckte ändå att det kunde/skulle bli snedvridet att stans morgontidning agerade något "partiskt" genom denna aktion. Helt plötsligt var #poddgate ett faktum (höhö, igen).

Vad tycker jag om detta då? Inte så svårt att räkna ut kanske? Som jag skrev ovan, för att citera dansbands-Rylanders nuvarande kollega och Jonsons tidigare dito Balkander, HUR SVÅRT KAN DET VARA? Lös en egen podd med bra lyssnarbas, gör det bra (nej, blanda inte in några jävla liknelser med nazism, lex: någon podd som kallar sig "studiohisingen") och ta kontakt med GP och lös det. Det är inte alltid någon annans fel, eller någon annan som ska lösa det. Samma resonemang kan vi själva klä på oss när det gäller det väsentliga, att dra folk till matcherna och hetsa för biljettförsäljningen.

Nu tänker jag inte orda mer om #poddgate eller kränkta gajsare utan istället komma in lite på morgondagens derby. Eller ja, för att återigen koppla an till gajs, vilket vi alltid gör (vi, den samlade och alltid samstämda redaktionen Baraben) hade jag ju kanske hellre mött det grönsvarta laget i en semifinal istället för laget från Hisingen. Inget snack om den saken. Men, nu är ju läget som det är och den egentliga konkurrenten vi har i stan är Gothia Cup-laget. Bra motstånd på plan. Inget motstånd på läktaren. Och, dessvärre ytterligare ett plastlag (på nya gamla Rambergsvallen/VVS-varumärkearenan) från sommaren.

Till matchen imorgon då. Verkar som att det sålts bra med plåtar såhär långt. Bra. Fortsätt med det. Vi ska bli minst tio tusen. Vi förtjänar det. Blåvitt förtjänar det. Fotbollen förtjänar det. Och, vi minns hur ofantligt sköj det var på Vagn 7 till Friends (vilket inte verkar bli fallet anylonger) men ändå. En match om en titel är en match om en titel.

Hur ska vi ställa upp då? Ja, det är kanske inte helt enkelt. Eller ja, de flesta positioner får väl ändå anses som ganska klara med avseende på form och skadeläge. Jag har visserligen tyvärr inte kunnat kolla på någon träning själv sedan Jörgen med J's intåg i föreningen, men vill ändå uttrycka min tanke kring en elva likt följande (baserat helt på känsla):

John
Emil - Bjärs - Rogne - Pearc(h)e
Ankersen - Tom Petting Pettersson - Seb - Sören
Boman - Vibe
 
Egentligen uppställd helt utifrån ovan som sagt. Känsla, förhoppning och allmänna tankar. Det är väl som sagt egentligen statusen på Rogne (inte att han inte är i form, utan mer samspeltheten) och vem som faktiskt är vänsterback. Men här tycker jag Pear(c)he ändå känns säkrare.
 
Det ska bli jävligt intressant att se hur matchen ter sig under morgondagen för superstrikern GHT i Hisingslaget har ju uttryckt att de ska krossa oss.
 
Köp din biljett idag. Köp din biljett till #5APRIL idag. Köp ditt årskort idag. Framåt.

torsdag 19 mars 2015

BBpodd is back!


I årets första BBpodd gästar Blåvitts tränare Jörgen Lennartsson programmet. Jörgen tipsar om de bästa "honeymoon-resmålen", berättar om "Jakten på MrX" och avslöjar sitt "hemliga liv" som  blåvittsupporter! Vi får dessutom en rejält djupdykande utläggning om de senaste nyförvärven "Thomas&Thomas", diskuterar "Robin Söder-gate" - samt utser "Blåvitts Hank Moody"...
Klicka här för att lyssna på avsnittet.

tisdag 17 mars 2015

Nu är den här!

MUSIK. Blåvitt Bäst i Sverige, det största och bredaste blåvita musikprojektet någonsin!

Här levereras 21 nya blåvita låtar om och för IFK Göteborg. En blandning av etablerade och oetablerade artister som sjunger och spelar för att ära, stötta och stärka vårt kära Blåvitt! Vi vågar lova att man oavsett tycke och smak kommer att hitta nya favoriter.

Skivan kostar endast 125:- och allt överskott går oavkortat till Tifofonden och IFK Göteborgs Fotbollsakademi.

Samlingen finns redan nu att förhandsbeställa via Supporterklubben Änglarnas webshop (http://shop.anglarna.se/) och de 100 första som förhandsbeställer den vägen får också en personlig inbjudan till en exklusiv releasefest 27/3 i Göteborg.

Från och med lördagen 28/3 kommer skivan även att finnas till försäljning över disk i Blåvittshopen på Gamla Ullevi.

Artist- och låtlista hittar ni när ni klickar in er till Änglarnas webshop.

Köp skivan, för IFK Göteborg, för vår supporterkultur, för Tifofonden, för IFKs ungdomsverksamhet, samt inte minst för din egen och vår gemensamma saks skull!

Vi är Blåvitt - Bäst i Sverige!

lördag 14 mars 2015

Matchtankar - helsingborg hemma, 14/3

ANALYS. Mycket skräp idag. Inte på långa vägar matchen, resultatet och avancemanget i cupen. Men att inte kunna vara på plats av olika anledningar, att detta inlägg ska försökas komponeras i samklang (klang?) med nåt jävla spektakel i #melfest och dessutom publiceras samtidigt som "fel låt vann". Skit rätt igenom.

Hur som helst. Bra match idag. Onödigt spännande kan jag tycka (iom den något irriterande ineffektiviteten), fast det kanske mer berodde på att man för ovanlighetens skull kollade på en match på tv (eller i telefonen rättare sagt) som spelades på hemmaplan. Det är något knas med det. Jävligt mycket mer nervöst och ångestladdat att inte vara på plats. Kort och gott värdelöst. Blir till varje pris att utnyttja biljetten nästa gång. Gör det, du också!

Smakstarten gjorde väl iofs att man lugnade ner sig lite, men missarna därpå störde lite grann. Helsingborg var ju sannerligen inte bra. Våra anfallsalternativ i Engvall (halebale vilken match), Vibe (jösses så svårt han gjorde det för sig idag, men spelade fram bra flertalet gånger), Søren (bollvinsterna på offensiv planhalva, spelbarheten i varje anfall och bra avslut. Sånär målskytt!) och Ankersen (explosivt driv! Köngligt mål! Frejdig variation!).

Att vi därtill ska nämna Emil (bortskämd med hans nivå nu. Jag gillar't) och delaktigheten i överlapp, inlägg, väggspel och finurligheter. Så gött. Sebbans vilja och spelglädje, Gurras tysta tuffa löpningar och arbete och förhållandevis duglig defensiv var såklart ytterligare parametrar i segern.

Men som sagt, inget gott utan ont i vanlig ordning. Vi borde kanske stängt matchen tidigare och gjort fler mål på alla de lägen som skapades, å andra sidan är det bara att ta med sig "skapandet" till semifinalen (som spelas hemma, säkerligen mot världens i särklass mest kompletta och fantastiska förening) och ställa in skärpan något ytterligare så ska det nog gå bra. Vad jag helst hade velat se då är ett säkrare mittlås, för Hjalle är ju som vi vet inte riktigt alls den gubben som kan göra den avgörande brytningen mot snabba anfallare i röva/peking, eller för den delen garantera att inte ta med hand någonstans/skicka in bollen i egen kasse. Även om Hjalmar inte alls var dålig idag (han var bara Hjalmar) så tyckte jag ändå att Pearce gjorde ett säkrare intryck när han spelade mittback. Visst, då var det mot Ljungskile som kanske inte bjöd på det motstånd vi förväntar oss framöver, men ändå. Å andra sidan tycker jag inte Pearce gjorde en jättematch som vänsterback idag, så det är allt lite knepigt i backlinjen, i synnerhet vänstra delen av fyran. Å andra sidan, tillsammans med Mackan gör de ju en bra match, för noll mål bakåt är noll mål bakåt.

Sen, sannolikheten och det troliga i att Rogne (gött mos där!) redan spelas in i veckan innan en cupmatch känns la sådär stor. Å andra sidan har ju mittbacksparet bestått av olika namn i varje match känns det som, så what the heck liksom?

Några korta från matchen då:

+ Engvall!
+ Ankersen!
+ Søren!
+ Emil!
+ Bra arbete av Vibe, men för omständigt lite ofta. Plus ändå.
+ Bra insats generellt!
+ Vidare i cupen!
+ Gräs!
+ Rogne!

- Rätt ineffektivt allt för ofta.
- Emellanåt går det FÖR fort och vi spelar bort till synes enkla anfall/omställningar.
- Att inte vara på plats.

Nu får vi se vilka vilka det blir i semin. Vad jag har har förstått är inte aik och inte malmö med i cupen längre i alla fall. Framåt.

fredag 13 mars 2015

Know your enemy: HeIF hemma, Svenska cupen

132 dagar har det gått. Men nu är det dags igen. Fotboll på Gamla Ullevi. Om än inte Allsvenskan, så
Svenska Cupen. Valhalla under försäsongen har sin charm, men det är inte mycket som går upp emot Gamla Ullevi en vårdag. Att det dessutom är kvartsfinal i Svenska Cupen gör knappast saken sämre, även om det inte gick vidare bra förra året i just kvartsfinalen...

För motståndet står som bekant Helsingborgs IF. Ett lag som jag känner att man inte riktigt vet var man har dem. För bara ett par säsonger sedan var man en given toppkandidat, något som ändrats drastiskt den senaste tiden. Förra året slutade man på en nionde plats och man var långt ifrån europaplatserna, något som man haft som målsättning. Och även om man nu tog sig vidare från gruppspelet i cupen, så gjorde man det utan att imponera. Man inledde med att besegra Västerås med 4-0 för att sedan följa upp det med två kryss mot Syrianska respektive Halmstad. Man vann därmed gruppen på samma poäng som Halmstad, men med bättre målskillnad. Det ska tilläggas att målet man gjorde mot HBK var en riktigt målvaktstavla av Stojan Lukic.

Inför den kommande säsongen valde man att byta tränare. Eller ja, det hette att man tillsatte Henrik Larsson som ny tränare och Roar Hansen petades ner till någon form av ungdomsansvarig. Efter ett tag hette det istället att Hansen valt att lämna självmant. Det är inte bara på tränarsidan det har varit förändringar för Helsingborg. Den mest noterbara förändringen är naturligtvis att David Accam nu lämnat laget och återfinns numer i MLS-klubben Chicago Fire. Accam var under stora delar av förra säsongen den som bar Helsingborgs offensiv. I ett försök att ersätta Accam har man istället valt att plocka in Astrit Ajdarevic, visserligen en helt annan spelartyp, men han kommer att få bära ett stort ansvar för att Helsingborgs offensiv skall fungera.

Utöver Astrit Ajdarevic finns det ett gäng frågetecken kring HeIF’s trupp. Trots att man har spelare som Pär Hansson och Peter Larsson, som i sina bästa stunder är riktigt bra, så känns truppen ganska ihålig. Det man på pappret kanske främst saknar är en utpräglad målskytt, även om Robin Simovic dansade en vår… Faktum är att han inte gjorde ett enda mål under den gångna säsongen.

Tar man en titt på den övriga truppen finns bland annat blåvit-bekante Darijan Bojanic. När han valde Helsingborg i somras snackades det en del om att det var på grund av att Roar Hansen fanns i klubben. Hansen finns inte längre kvar i klubben och kan Henke få ordning på Bojanic tro?

Vem är det egentligen som skall “ta tag i det” för Helsingborg? Min känsla är att man saknar en tydlig ledare på planen. Pär Hansson? För ett par år sedan, ja. Men de senaste två säsongerna tycker jag inte att han kommit upp i den nivån han höll tidigare, något som även märkts av i hens agerande mot sina medspelare. Peter Larsson då? Den kanske mest naturlige ledaren i laget, men med de psykbryt han får emellanåt diskvalificerar han nästan sig själv där. Utan en utprägad målskytt och tydlig ledare på planen tror jag att Helsingborg kommer att få det svårt den kommande säsongen.

UTROPSTECKNET Nåja, det blir väl nästan ett frågetecken här också. Men är det allsvenskans tyngsta anfallsduo Helsingborg kan ställa upp med Robin Simovic och Mikael Dahlberg? Djupledshot är inte det första jag tänker på när jag hör den duon i alla fall. Det lär inte bli den duon som startar imorgon, min gissning är att det Helsingborg ställer upp med samma anfallspar som i sista gruppspelsmatchen mot Halmstad. Det vill säga med Jordan Larsson och Astrit Ajdarevic längst fram.

FRÅGETECKNET Vilken nivå håller egentligen årets upplaga av Helsingborg? Har Henke lyckats sätta sin egen prägel på laget ännu. I gruppspelet övertygade man inte men ser man till träningsmatcherna har man slagit både Häcken och Kalmar FF. Man är på årets matcher fortfarande obesegrade och det kanske är så att Henke har hittat ett spel som passar den trupp han förfogar över. Som jag var inne på tidigare, så saknar man ett par spelare för att kunna vara ett topplag.


Se nu till att köpa biljett till morgondagens match! För vad kan vara bättre än vårsol och Blåvitt på Gamla Ullevi. Biljetter köper du på Ticnet.se.

torsdag 12 mars 2015

Ny Blåvitt-skiva!

MUSIK. Skivan "Blåvitt Bäst i Sverige" med 21 nya blåvittlåtar av blandade artister har i dagarna skickats på tryck och Änglarna kommer inom de närmaste dagarna börja ta upp förhandsbokningar.

Håll utkik och var på tårna då det bjuds på extra bra upplägg för de första som förhandsbeställer skivan via Änglarnas webshop.

Läs mer om skivan på Änglarnas hemsida.

onsdag 11 mars 2015

BBpodd - Attention Please

BBpodd kommer vara tillbaka den 19E MARS, i en lite ny förpackning!

Som ni vet, så har ju Patrik varit pappaledig - & därför kunnat fixa med klippning, redigering, teknik & annat mellan "amningarna" så att säga.
När han nu började jobba i januari fanns inte riktigt den tiden, så därför har vi jobbat på en lösning för att finansiera en redigerare, men också en vettig studio för att öka kvaliten på podden. Nu är den lösningen ÄNTLIGEN i hamn!
Vi har "förhandlat" med några olika alternativ, & det har verkligen ordnat sig på absolut bästa sätt.

Från & med första avsnittet 2015, som alltså kommer ut TORSDAG 19E MARS - kommer BBpodd nämligen att ligga på GP.se! 

GP? Tänker kanske några då. Skall ni verkligen bli en del av DET gänget - är det verkligen bra? Efter mycket övervägande har vi kommit fram till att det är PRECIS vad det är!
This is why:

  • Alla nya inspelningskostnader täcks, så att podden inte bara överlever - utan också blir bättre
  • Vårt mål med podden är att sprida det Blåvita budskapet & skapa hype & drag kring laget & matcherna. På GP får vi chansen att nå ut till så många som möjligt - & förhoppningsvis "väcka liv" & "skapa sug" hos folk som inte har en aning om att det finns en Blåvit podd - detta är nog den största fördelen tror vi!
"If U cant beat them - join them" - tänker vi! Se oss som Blåvita "infiltratörer" i det stora mediehuset!

Blir ni inte styrda av GP då? Kommer detta inte påverka vad ni pratar om?
Snabbt svar: NEJ!
Längre svar: NEJ, detta var ett av våra ABSOLUTA krav - dvs ingen styrning whatsoever över poddens innehåll. Om vi vill göra en timslång sågning av Mattias Balkander, så gör vi det - inga problem!
GP har gillat poddens format & anda - & vill gärna att vi fortsätter i samma stil!

Man kan också påpeka här, att vi inte kommer tjäna några pengar själva på detta - utan att GP bara står för själva produktionskostnaderna. Därför kan de inte heller styra över hur innehållet ser ut - eller snarare låter...

SÅ, vi hoppas att ni håller med oss om att detta är en GRYM lösning - för nu skall vi försöka göra en GRYM podd!

Vi har redan en massa "super-gäster" bokade, & i premiäravsnittet den 19E MARS, gästas vi av ingen mindre än Jörgen Lennartsson!

Ni kan såklart börja komma med förslag på frågor till Jörgen under hashtagg #BBpodd på twitter - eller på poddens nya instagramkonto @bbpodd
Stellham heter numera @BBJocke på twitter & Patrik heter @BBpatrik - rimligt...

Bara att följa & mata på med frågor! 
Mailen är bbpodd@gmail.com, om man föredrar det.

Sista grejen: Vi kommer behöva flytta serverplatsen för de kommande avsnitten - så från den 19E MARS hittar ni hela paketet på en ny adress på GP.se. Det betyder att ni som prenumererar på iTunes & andra ställen måste gå in på den nya adressen & trycka "prenumerera" igen. Länkar & annat spam kommer - var inte oroliga! 

Det var väl "det hele", som Vibe & gänget säger...

Alltså 19E MARS, PÅ GP.se - in & bomba oss med frågor på #BBpodd på twitter & @bbpodd på instagram!


Vi hörs!