"Nu vinner ni i morgon - annars jävlar!"

ÖVERLEVNAD. Om någon av er haft illusioner om att det inte är någon kris i Blåvitt just nu bör ni studera den allsvenska tabellen en liten stund. Inför de avslutande två matcherna i omgång tio av årets allsvenska ligger nu IFK Göteborg på kvalplats.

Vi är för närvarande på väg mot det största fiaskot sedan 2002 års kvalhelvete. Som om detta faktum i sig inte vore nog är morgondagens motståndare, nykomlingen Mjällby, dessutom en medaljkandidat för närvarande. Vinner de mot Blåvitt tar de över fjärdeplatsen från Elfsborg:

Tabell: SVT Text

Det har sagts så många gånger nu att det börjar låta lite fånigt, men nu måste det verkligen hända något om vi inte vill se föreningen ramla ur Allsvenskan - med ett dunder och brak. Omgång efter omgång har våra kära tränare funnit bortförklaringar, Håkan Mild har talat om sitt förtroende för både ledningen och spelartruppens kompetens och killarna i laget kan inte sätta tummen på vad det är som går fel, gång på gång.

Den här säsongen är redan en katastrof. Det kvittar i nuläget om vi radar upp 20 raka segrar och chockvänder hela jävla tabellen upp och ner för egen del, för spelet, inställningen och alla reaktioner från föreningen under dessa tio inledande omgångar har varit under all kritik. Blåvitt måste börja bete sig som det storlag man är, sett till supportrar, ekonomi, medialt intresse och förväntningar från sponsorer.

Det här duger helt enkelt inte till.

Om vi inte får se en insats mot Mjällby i morgon kväll som verkligen imponerar alla - där elva blåvita spelare slåss med lejons hjärtan för att besegra motståndet - så är måttet rågat. Blåvitt är alldeles för viktigt för alldeles för många, för att vi tyst skall sitta ner i båten och se den sjunka mot havets botten, till tonerna av en kapten och besättning som säger "var lugna, snart slutar vi sjunka - det känner vi på oss."

Någon måste stå som syndabock för katastrofinledningen på den här säsongen. Om så inte blir fallet visar IFK Göteborgs sportsliga ledning en inställning gentemot föreningens supportrar och ekonomiska intressenter som är fruktansvärt arrogant. De visar att de inte lyssnar, att de är envisa och har kört ner huvudet i sanden.

Måste vi åka ur Allsvenskan före det att Håkan Mild agerar?
Vakna nu, envishet är inte en dygd.

Något måste ske, men vad?

REFLEKTION. Jag var inne på det redan efter segern mot Elfsborg. Så bra var inte Blåvitt mot Elfsborg och utan Covics utvisning hade vi lämnat gamla utan en enda poäng med oss. Det är jag tämligen övertygad om.

Jag skrev även att segern mot Elfsborg inte är värd ett skit så länge inte Åtvidaberg besegras. Samma läge efter segern borta mot Kalmar. Matchen efteråt förlorar de mot Häcken.

Åtvidaberg, sug på den.

Utan att vara dokumenterad fotbollsexpert känns det inte svårt att våga påstå att det är något av ett krisläge. På förhand målades IFK Göteborg upp som en stor guldkandidat och en motivering som det talades om var att laget hade en sådan bredd och spets. Vart tog den bredden vägen? Med nuvarande skador känns det inte som någon kan komma in och förändra en matchbild.

Jag tror tränarduon är helrätt. Det har de visat innan. Däremot har vi tappat några viktiga kuggar efter guldåret och det känns inte som att truppen fyllts på med rätt spelare.

Särskilt inte rätt spelare för det spelsystem som herrarna Rehn och Olsson enträget vill pränta på taktiktavlan.

Jag tror dock inte att ett tränarbyte hjälper.

Något måste göras. Ett bra första steg kan vara att testa något nytt?

Till exempel en annan taktik? Ett annat mittfält?
Hjalmar som forward? Ja ni hajar, gör något innan det är för sent.

Guldet når vi aldrig. I teorin är det fullt möjligt men att tro vi bara skall tappa 12 poäng på de avslutande matcherna är, tja. Jag tror inte ens det går i den bästa drömmen.