REFLEKTION Jag kommer ihåg början av förra säsongen. Vi hade fått en ny spelare, Eldin Karisik. Han stod för några fenomenala instick till medspelare i straffområdet, några av dom resulterade i mål. Sådana briljanta passningar hade vi inte sett sedan Stefan Rehns dagar, möjligtvis med undantag av när Martin Ericsson spelade i de vackraste av färger.Men.
Eldin blev som alla andra omskolad till grovjobbare. Och grovjobbare har vi som alla vet gott om , så Eldin fick svårare och svårare att ta en plats. Så nu är han såld. Och jag känner mig lite deppig. Inte för att vi tappat den Eldin vi sett sedan förra hösten. Utan för att Rehn och Olsson har förstört den enda spelaren vi hade i truppen som hade kunnat bli den nr 10 som vi skriker efter. Det är inget fel i att alla ska jobba 100% för laget, men ibland kan man behöva en spelare som jobbar 95% för laget och sedan har ork kvar att använda sina sista 5 % till att slå de avgörande passingarna också.
Vi har ett spelsystem, 4-4-2. Om det inte funkar så finns inga alternativ. Andra lag kan byta till 4-5-1, men vi har tyvärr ingen 10:a, så den möjligheten finns inte för oss. Inte konstigt att vi blivit sönderlästa i år.
Mild väntar på att Martin Ericssons kontrakt med Bröndby ska gå ut. Då får vi vår 10:a till slut. Kanske. Tills dess hoppas vi på briljant kantspel som i höstas. Och när motståndarna stoppar det spelet, det enda spel vi behärskar, då blir det tjongande, tjongande och mer tjongande. Till tidens ände.