ANALYS. En måstematch i mängden. En match som visade sig kosta oerhört mycket. Både i guldstriden, för matcher framgent, för spelarpsyke (förhoppningsvis inte), för den dagliga verksamheten och framförallt för Fredrik Larssons samvete (eller?). Hur mycket Luddes dryga 30 minuter kostade vet vi inte än, men det talas initialt på TV (från blåvitthåll) att det inte "verkar så farligt" och "det är nog inte menisken igen". Har vi hört den förut?
Det är röva rent ut sagt. Jag var en av de (få?) som inte ville att Ludde skulle gå in i allvaret redan. Både med tanke på eventuell rostighet, psyke, och i stor mån belastning. Dels för att grabben spelade 90 mot Lund och även med Bjärs upprepade baksida färskt i minnet. Men okej, lätt att vara efterklok. Den nyktra delen i det hela är ju till syvende og sist att Ludde är en ljusår mycket bättre vänsterback än Adam. Det känns dock så jävla surt. Fingrarna i konstens alla formationer för att hoppas att det inte är så illa.
Matchen då. Avsaknaden av JJ visade sig vara gigantisk. Hålet i mitten fylldes tyvärr inte upp av en hårt slitande firma Haglund/Farnerud. Med en sårig vänsterkant i kladd-Sobra och trots allt en emellanåt frejdig högerkant käkade ändå MFF upp oss. Gång på gång. Att Sobralense fick såpass många minuter han fick är ett under, och att "allt" blev ännu värre av att Bjärs stundtals var både segare och sämre än Hjalle (!) ökade inte chanserna för poäng.
Den återkommande läsaren undrar kanske var mitt kroniska gnäll på domarteamet är? Ja, Eriksson (inte Henriksson) var inte bra och agerade allt som oftast inkonsekvent med kort, avblåsningar och bedömningar, men har var dock långt ifrån att avgöra denna matchen till Malmös fördel. Det gjorde spelarna och till extremt stor del Stahre. Tyvärr. I synnerhet med tanke på laguttagningen. Att behöva ersätta JJ på mitten, och att göra detta med Farnerud var ju solklart och självklart kan man inte sucka över att "vara tvungen" att spela med Allsvenskans bästa mittfältare (i Farnerud) istället för Allsvenskans bästa mittfältare (i JJ).
Tycker dock att förändringarna borde ha stannat där, till den milda grad det gick. Hur illa jag än tycker att Adam spelar vänsterback borde han ändå gjort det. Emil skulle spelat vidare i och med sitt frejdiga samarbete med Vibe. Okej, Bjärs går även han rätt in i vilken backlinje som helst och ska givetvis spela istället för Dyre (ja, skadad) och absolut framförallt till alla surhajar i världen gå före Hjalle. Men ändå. Och ja, efterklokheten igen.
Konstaterandet då, ett MFF som med ärkesvingrisen Jansson (som spelar på gränsen, är impad att våra spelare inte går bananas och sänker den jäveln med en rak höger), med ett effektivt och rakt spel, ett drömavslut av Forsberg, ett dito av Hamad, medstuds på Tobbes skott som ställer Dahlin och marginaler generellt som är synonymt med ett lag på förstaplats. (Onödigt lång mening, oh yeah). Det är tyvärr skillnaden ikväll.
Några korta då.
+ Vi är med, ett tag. Fina kombinationer av Tobbe/Söder/Vibe.
+ Bra tryck från er där nere.
+ Att Sella sänker ajk.
+ Att Adam inte får ett minus idag. (Inte direkt själv orsaken till att vi torskar denna matchen).
- Haglunds "markering" vid 1-1. FÖR DÅLIGT!
- Ingripandet som renderar till indirekt frispark och 3-1. FÖR DÅLIGT!
- Avsaknaden av JJ (i en brottarmatch som denna hade han varit guld värd).
- Viss skepsis till Emils ingripande vid Forsbergs drömmål. Visst, en SJUK prestation, men tycker ändå att Emil kan stänga honom lite, lite, lite mer i ett tidigare skede. Dock ett snudd på "once in a lifetime-mål".
- Gick guldtåget nu?
Man är förbannad och jävligt sne över en förlust mot gröthalsarna i Malmö, men ikväll är jag mest ledsen över Ludde.
Så här under Musikhjälpens sista dygn passar vi på att slänga in ytterligare ett pris i vår pott kring Fanskampen. Nu passar vi på att slänga in ett par signerade skor från Jakob Johansson. De priser som nu ligger i potten är alltså:
