feldgraus femma - försäsongsspecial

FELDGRAUS FEMMA Det var vårväder med en ljuvlig sol, lätt bris och grönt gräs. Plast visserligen, men ändock grönt. Det var, sett till förra höstens startelvor, en väldigt B-betonad uppställning som började mot den norska ligatvåan Stabæk. Matchrapport följer förhoppningsvis senare i kväll så vi lämnar den biten därhän och går vidare till det intressanta, nämligen feldgraus femma.

Stabæk IF, hemma
5 poäng: Pontus Wernbloom - Pontus, denne Pontus. Hade i en vanlig betygsättning kanske fått omdömet "spelade för kort tid för att betygsättas", men det går inte riktigt att bortse från mannens kvaliteter. Byts in och visar vad skåpet ska stå med sina tre första aktioner; 1) vinner en nickduell, 2) går hårt in i en duell med den norske målvakten som tappar andan, 3) skarvar med foten snyggt vidare ett långt uppspel. Det är kanske definitionen av Pontus Wernbloom. Rivhjärn och finlirare på samma gång. Står sen för förarbetet till båda målen. Först slänger han sig med fötterna först och lyckas framför händerna på målvakten peta bollen till Walle som enkelt sätter den i nät, sen får han bollen på vänsterkanten, tunnlar en norrman, driver in i banan och slår ett perfekt inlägg till Berg inne i högra delen av straffområdet som tar ner den och dundrar in den i mål.
3 poäng: Mathias Ranégie - Är tämligen osynlig i början av matchen men blommar sedan ut och visar precis det vi vill se av honom. Flinka fötter och en magisk förmåga att ta sig förbi sin försvarare. Stod för ett par riktigt bra chanser i första halvlek, både med fötter och med skalle, och borde kanske ha förvaltat något av lägena lite bättre. Känns som att det kan bli en mycket spännande spelare nu i år när han har hunnit anpassa sig till allsvenskt tempo.
2 poäng: Ragnar Sigurdsson - Ragnar, denne Ragnar. Som vanligt en stensäker insats med ett par guldkorn, till exempel en patenterad Ragnar-brytning i första halvlek, en anfallsräd som så när resulterade i att han fick nicka in bollen på det följande inlägget, och viljan, den enorma viljan att vara bäst. Det var vid ett läge i första halvlek som Blåvitt mest tjongade som Ragnar faktiskt skrek ut sin förtvivlan, så att det hördes över hela Backavallen, över ännu en tjongboll från någon annan i backlinjen.
1 poäng: Sebastian Eriksson - Hjalmar får se upp, för Lill-Seb ser het ut. Har ett väldigt fint passningsspel och en enorm vilja att gå framåt på ett sätt som man aldrig sett från Hjalmar. Sebastian är kanske inte helt felfri defensivt men på samma sätt som Oscar Wendt så känns det som att en offensiv vilja och en fin vänsterfot kompenserar väl för att det någon gång inte funkar felfritt bakåt.
Hedersomnämnanden: Niclas Alexandersson gör som man är van vid en helgjuten insats utan att förta sig. Brorsan Daniel hade två tre riktigt bra lägen i första halvlek som han dock inte utnyttjade på bästa sätt men han skapar väldigt mycket bara genom sin snabbhet. Och så Stefan Selakovic, från den här matchen bäst ihågkommen för att han under en minut stod och skrek ut sin irritation på domare och linjedomare över ett inkast som gått till norrmännen. Fick inte något gult kort, av någon outgrundlig anledning. Men skönt att höra att han har engagemang även i träningsmatcherna...