På gång


söndag 8 september 2013

Ännu en blåvit supporterhistoria

EN BLÅVIT SUPPORTERHISTORIA. Jag tror mycket på att vi bör sprida de positiva, medryckande och många gånger fantastiska historierna vi får skickade till oss på BaraBen. Här kommer ytterligare en sådan historia. Denna gången från Dette:

"Jag minns inte riktigt hur det började, eller när det började, men minnet säger att jag alltid har tyckt att mina älskade änglar har fina tröjor. Det är nog helt enkelt på den vägen det är... Det var så mitt hjärta blev blåvitrandigt!


Fotboll har jag alltid gillat, men det var först på gymnasiet i en "liten håla i Östergötland" som jag träffade en ängel som jag började umgås med. Det var då som intresset tog fart på allvar. Jag minns hur vi planerade inför matcher som Blåvitt spelade i närheten och hur vi sedan hade nedräkning, hur vi skippade skolan på eftermiddagen för att hinna ta oss med buss och tåg till Norrköping, eller hur vi lånade ihop till en bil och tvingade min kära far att agera chaufför när vi skulle till Örebro. Eller den gången när Blåvitt skulle möta MAIF (laget hemifrån). Det var förmodligen i Svenska Cupen eller något i den stilen.

Matchen spelades i Gränna och vi anmälde oss till MAIF's supporterbuss. Inför denna resa hade vi riggat så att vi på plats i Gränna skulle kunna köpa varsin "såååå snygg stickad Blåvit tröja" som var det senaste heta i supporterklädsel just då. Vi kom i god tid till platsen där supporterbussen skulle gå ifrån och när vi stod där kom ett par farbröder (som skulle visa sig vara "höjdare" i klubben MAIF) fram och meddelade att de försökt få tag i oss då intresset var så svagt så det inte skulle gå någon buss. De såg förmodligen hur besvikna vi blev och erbjöd plats i sin bil. Vi tackade ja och åkte med och kikade på matchen. På hemvägen och iklädda våra finfina nya tröjor insåg farbröderna att vi var änglar och muttrade nått i stil med att "hade vi bara vetat det..."

På denna tid var inte utbudet i Blåvittshopen direkt stort och det var inte tal om tjejkläder så vi satt även där på kammaren och filade på en tjejkollektion som vi hade planer på att sända vidare, men  som inte blev mer än skisser dock. Många Göteborgs-resor har det blivit genom åren och en av dessa ägde rum när man från skolans håll meddelade att vi skulle göra "fältstudier" i en förening (fältstudier innebar att man skulle vara med och se hur en förening sköts under ett par veckor). Vi hade målet klart och siktet inställt! Kamratgården! Vi tog mod till oss och ringde upp Wernersson som var den som styrde och ställde där då.

När han fått klart för sig att det inte handlade om att vara med laget och träna eller nått liknande meddelade han efter några samtal fram och tillbaka att det var grönt!!! Tiden på Kamratgården var helt obeskrivlig! Man kände sig ganska vilsen när man kom dit, men de tog hand om oss väl! Att få se gården, kika på träningarna, känna atmosfären och ta del av gemenskapen bland spelarna var enormt. Minns att vi en dag kände oss lite lättade över en "pojk" som dök upp på gården och till en början kändes lika förvirrad som vi. Vi trodde att han var "någon som oss" ända till jag hörde hur en person som kommer ut från ett möte säger att "körkort ska stå i kontraktet". Då förstod jag...

Sedan känslan som infann sig när man var en av alla drygt 42 500 personerna som satt där på Nya Ullevi och såg hur Maldini var uppe på läktaren och "köpte korv" mer än en gång i matchen som slutade med vinst är oxå obeskrivlig. Eller när man heeeelt dyngsur stod där på samma arena och var sååå nervös för att supportrarna skulle springa in på planen för tidigt så att det skulle bli nått tjafs och det efterlängtade SM-guldet skulle rinna ur händerna 2007!

Nämnde ju hur vi designade våra egna blåvita kläder (men som aldrig skickades in). När det utlystes en tävling på hemsidan hyfsat nyligen så var jag inte sen med att ta upp den tråden. Jag skickade in ett par förslag och ingen var mer förvånad än jag när det i inkorgen en dag fanns ett mail från Blåvittshopen om att JAG hade vunnit tävligen!!! Efter några turer fram och tillbaka finns nu tröjan till försäljning! Gissa OM man är stolt när man ser en supporter som strosar runt i just den tröjan som JAG designat! Det är nästan så att man vill gå fram och säga det, men som tur är så kan jag tygla mig så pass så att det bara är min bästaste kömpis som behöver stå ut med att höra det varje gång! Det är faktiskt lite coolt att lilla jag har designat en tröja som säljs i självaste Blåvittshopen!



Numera behöver jag inte längre övertala min kära far att köra till Örebro. Jag bor numera i Örebro (det blev så när jag bara blev reserv till mitt förstahandsval Göteborg när jag sökte till Universitetet. Efter studierna blev jag kvar i Örebro...). Det ligger, för de som inte vet det, drygt 30 mil enkel resa från de underbara hemmamatcherna på Gamla Ullevi. Det är inget som hindrar. Är man en supporter så vill man stötta sitt lag. Jag är även mycket stolt över att ha lyckats "hjärntvätta" min bästa vän som numera även hon har ett blåvitrandigt hjärta! Nu är det vi som kamperar ihop. Vi planerar liven efter hur Blåvitt spelar sina matcher för det är lika självklart för oss båda att åka på så många matcher som det bara går - hemma som borta.

Vi stod där på läktaren på Friends och vågade knappt andas innan det stod klart att Cupguldet var säkrat tidigare i år... Och i söndags (1/9) var vi på vår 18:de match för säsongen och det är inte utan att det är med skräckblandad förtjustning man sätter sig i bilen (som såklart är pimpad med en halsduk i bakrutan och en apa med supportertröja hängande fram i backspegeln) tidigt på dagen för att rulla de många mil som krävs för att sluta upp till supporterskaran och för att heja fram våra änglar.

Det blir som en livsstil och nog ska det erkännas att det är en bra mycket trevligare resa hem om man lämnar aktuell arena med tre poäng. De matcher som man dessvärre inte kan se live är det mer regel än undantag att vi ser på Olearys här i stan. Kan säga att numera så är det vid namn de hälsar oss välkomna där. Är man supporter så stöttar man i med och motgång... Än är denna säsongen inte slut och jag håller såklart en tumme för att man återigen kan få fira ett SM-guld framåt början av vintern!"

// @dettejo