Med ojämna mellanrum låter vi Baraben diverse gästskribenter få sina alster publicerade här på Baraben. Idag har det blivit dags för Chrille som i egenskap av Stockholmsboende blåvitare vill delge oss sina intryck från söndagens match mot Hammarby. Har du en text du vill få publicerad på Baraben.com? Kontakta oss antingen via Twitter (@barabenpaglenn) eller skicka ett mail till kontakt@baraben.com
Innan matchen går jag omkring på ett småkyligt Södermalm och ser mängder med människor i diverse Hammarby-utstyrslar; småtjejer i grönvita halsdukar, blekfeta, medelålders män i uttvättade zip-tröjor och hipsters med rullad mössa och diskret pin på jackbröstet. Ögonen lyser av sammanbitenhet och förväntan. Det är stormatch på gång. Motståndarna, Blåvitt, från Göteborg - har gått som tåget under säsongen och leder serien med 5 poäng. Men nu ska fiskrensarna som kommer upp från västkusten få se på riktig läktarkultur. Ett fullsatt Tele2 med supportrar röststarkt sjungandes ramsor till de senaste melodierna från Argentina och Grekland. Det är annat det än ett halvfullt, mumlande Ullevi som gemene Glenn är van vid från hemmamatcherna.
Jag möter upp en kompis med som håller på Bajen och tar en öl på Mosebacke. Han blir förvånad när jag säger att över tvåtusen med Göteborgssympatier köpt biljett till matchen. – Bortasupportrarna brukar bara vara några hundra och inte höras alls, säger han förklarande, och tar en klunk öl. Vi pratar en stund och beger oss sedan mot Globen-området, där vi skiljs åt för att se matchen från olika sektioner. Han har årskort på övre långsidan, och jag har biljett till bortasektionen.
Inne på sektionen för bortasupportrar, på ena kortsidan, är det jättetrångt och vid matchstart vajas det friskt med flaggor samtidigt som rökgranater bränns av så att det knappt går att se en meter framför sig, på grund av all blå rök. Matchen börjar och folk runtomkring mig sjunger för allt vad de är värda, men det är svårt att avgöra hur väl ljudet når ut på planen och till övriga arenan. De aktiva Hammarbysupportarna, är många fler och uppdelade över flera sektioner både på lång- och kortsidan, och ibland när de tar i verkligen mullrar det. Samtidigt kan jag inte komma ifrån känslan att det hela känns rätt plastigt och jippo-aktigt. Arenan känns som en gymnastik-sal, underlaget är konstgräs, och publiken känns inte genuin. Vis av erfarenhet efter tre år som bosatt i Stockholm vet jag vad för typ av människor som besöker arenan. Det är studerande hipsters som flyttat in från Dalarna, expats från Australien och diverse människor som arbetar inom mediebranschen - som går på Bajen för att det är häftig stämning och har årskort som en imagegrej - som till stor del bidragit till att Hammarby - sedan flytten till Tele2-arenan – fördubblat sitt publiksnitt. De 7-8000 stammisarna som gick till Söderstadion – har blivit uppblandade med tusentals människor som – genom tv-program som Café bärs – fallit offer för hypen.
Matchen fortgår och Hammarby dominerar och radar upp chans efter chans. Runtomkring mig är folk oroliga och vissa menar att vi nog ska vara glada om vi klarar 0-0. I slutet av matchen blir trycket bättre på bortasektionen samtidigt som hemmafansen börjar tröttna lite och under en period ekar den, till den här säsongen, avputsade, gamla dängan ”Här kommer änglarna” från Schytts-skivan Änglalåtar, över Globen-området. De grönvita på långsidan vänder huvudena mot bortasektionen och vissa gör fuck-off-tecken. Inga bortasupportrar ska komma hit till Bajenland och ta sig ton är budskapet. Särskilt inte några fiskare från Göteborg. I 86:e minuten får Göteborg en frispark mitt på planen, ganska nära sidlinjen. Lasse Vibe springer ifrån sin bevakning och lyckas få fram bollen till den omringade inhoppande, dansken Thomas Mikkelssen som trots en halvtaskig träff får in bollen i mål.
Total eufori utbryter på bortasektionen och jag finner mig själv hoppandes upp och ner, kramandes okända människor runt omkring mig. Efter målet är det inget snack om vilka som dominerar ljudbilden, de tillresta, blåvita sjunger om serieledning och att Bajen kommer åka ur igen. Efter matchen firar Ängla-fansen vilt med laget samtidigt som många i Hammarby-klacken – förmodligen de som gick även på Söderstadion - stannar kvar, arga, konfunderade och maktlösa över de många, oblygt firande borta-fansen. Det var ju inte så här det skulle bli - ser det ut som de tänker…
/Chrille
