Nu till själva träningen och man får ge Poya och gänget att
de fokuserade på, enligt mitt tycke, det som verkligen behöver förbättras
nämligen spelet på offensiv planhalva och då kanske främst sista tredjedelen.
Efter uppvärmningen delades laget upp i två grupper där Poya höll i en uppspels-/avslutningsövning
där de nötte fyra olika kombinationer som involverade två-fyra spelare åt
gången. Med i övningen var, förutom våra målvakter som alternerade mellan de
två olika övningarna, Billy, Giorgi, Ingbritt, Elias, Affane och Öhman. Två som
jag anser utmärker sig vad det gäller kvaliteten på avsluten är Giorgi och
Affane, de befinner sig ett par snäpp högre än övriga deltagare i övningen. Vad
det gäller helheten på övningen är det till och från dock för dålig precision
vad det gäller passningar och avslut men man ser tydligt vad det är Poya
strävar efter. Han vill att man ska kombinera sig fram, antingen rakt på eller
utifrån kanten, det ska vara ständig rörelse, högt tempo och få tillslag och
det är viktigt att man får bollen i farten där man direkt kan gå på avslut
eller fördela bollen vidare.
De övriga i laget spelar på halvplan under Westerbergs
ledning, mitt fokus var främst på avslutningsövningen men jag fick några
intryck även från spelövningen. Man spelade mot ett stort mål med en målvakt
och på andra sidan stod det två mindre mål som bollen bara skulle spelas in i.
Det var högt tempo och bra intensitet och den som utmärkte sig mest var
Alhassan Yusuf eller ”Hasse” som han kallades under hela träningen. Hasse är
hela tiden lugn med bollen och har riktigt fina fötter. Dahlin ryter vid något
tillfälle till och skäller på sina försvarare som han anser dräller med bollen
och slår farliga passningar in i mitten istället för att bara skyffla iväg
bollen när man är pressad. Av det jag såg
var det hela tiden bra fart i spelet, det smällde i närkamperna och
vinnarinstinkten fanns absolut hos alla spelare.
Sista delen av träningen körde hela laget tillsammans och då
var det också på halvplan där man anföll mot en målvakt och ett försvarande
lag, däremot fanns det nu inga småmål utan när försvarande laget hade fått
kontroll på bollen eller rensat iväg bollen startade man om med ett nytt
anfall. I det anfallande laget befann sig Sakor, Affane, Giorgi, Billy (bytte
sen med Wernersson), Nygren, Öhman (bytte sen med Emil), Elias och Ingbritt.
Erling var också med här men han varvade spel med att köra vid sidan om. I det
försvarande laget fanns Wernersson (bytte sen med Billy), DBW, provspelande
Björkman, Da Graca, Emil (bytte sen med Öhman), Titi och Hasse. Saknades under
träningen gjorde Starfelt, Calisir, Hysén, Paka, Seb O och Zalo. Tempot och
intensiteten var även här bra, det känns som att rörelsen och
kombinationsspelet var mycket bättre under träning idag än vad man har sett
under matcherna, kanske låser det sig när det verkligen blir allvar men det
känns på träningen som att det finns potential i laget. Poya går in då och då
och förklarar tydligt hur han vill ha det, hur bollarna ska fördelas och hur
rörelsemönstret ska se ut. Poya var genomgående tydlig, aktiv och pedagogiskt
duktig. Man märker att det är en duktig ledare med en stor fotbollskunskap.
Även under den här övningen var det några spelare som utmärkte sig på ett eller
annat vis. Giorgi visar även här upp vilket fantastiskt skott han har, han har
en spetskvalitet som jag inte sett på väldigt länge i IFK Göteborg. Hasse var
fortsatt väldigt trygg med bollen, stressade inte när han blev pressad utan tog
för det mesta kloka beslut. Adil spelar riktigt tufft, han tacklar ofta och ett
par motspelare fick ligga och vrida sig i gräset efter några rejäla
på-gränsen-tacklingar.
Överlag var det bra tempo på träningen, det var bra
struktur, man tränade på det som man saknat senaste tiden och Poya var
auktoritär och tydlig. Man såg inte en gnutta av disharmoni, det var inga
sänkta huvuden, stämningen verkade bra och alla kämpade och slet. Det var också
skönt att se att vissa saker aldrig förändras, efter träningen fick ynglingarna
Nygren och Titi samla bollar, Nygren verkade inte riktigt nöjd över detta men
DBW förklarade för honom att när han är 34 år då får han domdera över
ynglingarna och slipper samla bollar. Wiklander, Salo och Dahlin fortsatte att
köra efter träningen där DBW matade crossbollar mot Emil som slog inlägg mot
Fystränare Kalle Olsson som troligtvis somnar ikväll med en rejäl huvudvärk efter
att han gav sig på att nicka ett av Emils stenhårda inlägg, det är dock ingen
bra idé att blunda och möta bollen lite halvhjärtat när man försöker nicka en
elitspelares inlägg.
Men provspelande Daniel Björkman då? Var han flipp eller flopp? Han var varken eller skulle jag vilja påstå, han utmärkte sig vare sig positivt eller negativt. Han gjorde det han skulle i övningarna, sattes inte på några jätteprov och tog inte heller några speciella initiativ. Inte för att jag har något att säga till om men jag avskriver honom inte ännu men jag utbrister inte heller: Bravo! Excellente! Magnifico! Splendido! Honom ska vi ha!