Ingen vill vara i en dysfunktionell blåvit familj

Det blåser ordentligt kring kamratföreningen från Göteborg och tålamodet börjar, med all rätt, sina i de blåvita leden. I samband med detta tar man del av en uppsjö av inlägg och kommentarer i våra sociala medier där man kan läsa att de supportrar som nu kritiserar vår förening minsann inte är ”äkta” och att man enbart ska stötta i en tid som denna. Att det är nu som föreningen behöver oss som mest.

Att kritisera är inte likställt med att inte stötta - det är ett sätt att också visa att man bryr sig. Likgiltighet kommer aldrig ta vår förening framåt. Tvärtom, likgiltighet kan ofta vara det som gör att en situation kan förvärras.

Ja, föreningen IFK Göteborg behöver i detta nu full stöttning i sin kamp mot tålamodets klocka - och det får den också. Mer än många andra föreningar. Kärnan som huserar på våra läktare sinar inte - inte heller det stöd som denna kärna ger, match efter match. Resa efter resa. Det är de så kallade ”marginalarna”, publiken som baserar sina val att besöka våra arenor utifrån resultat, väder och om något annat intressant inträffar i staden, som sinar i antal och verbal styrka så snart vinden viner åt ett håll som ingen vill.

Kärnan har, enligt undertecknad, all rätt i världen att såväl kritisera som agera genom att bua, välja att inte applådera efter en förlust då man tagit del av ett uppgivet Blåvitt på bortaplan eller att i affekt författa ett mer eller mindre konstruktivt inlägg på sina sociala medier. För samma kärna är den som ger vår förening så ofantligt mycket stöttning, kärlek och tid resten av dygnets alla timmar.

”Evenemangspubliken” som enligt ovan väljer huruvida de vill se Blåvitt på plats utifrån väder och vind har ofta inte förståelsen för kärnans eventuella kritik då de ofta blint tror att kärlek endast ges via full stöttning, genom applåder och positiva ordalag i något forum eller tråd.

Att den så kallade kärnan också består av supportrar som kanske inte har möjlighet att närvara vid alla matcher är viktigt att poängtera - även dessa kan leva med sin förening, på samma sätt som de som närvarar vid samtliga matcher. Det är inte antalet matcher som du ser på plats som avgör, det är hjärtat och dina handlingar som avgör.

IFK Göteborgs styrka är och har alltid varit sitt följe av supportrar. Få lag kan över tid uppvisa sådan stabilitet när det gäller kärnans storlek som vi. Visst, vi har inte kunnat uppvisa extrema publikökningar likt andra storstadslag där man genom åren tävlat i rekordökningar av medgångssupportrar. Men det är också det som är vår styrka. Inte sällan får vi höra att ”Blowitt består endast av medgångssupportrar” - i en tid då vi inte upplevt stadigvarande medgång på över tjugo år.. Oerhört intressant.

Vi uppvisar också år efter år, oaktat resultat eller stjärnvärvningar, ett bortafölje som slår det mesta i antal. Sett till våra resultat så är de siffrorna faktiskt anmärkningsvärda.

Kontentan av texten ovan är att vår publik och vårt följe är föreningens absoluta styrka - personer av vår förening anställda är inte föreningens styrka, eller resurs. Det är vi, som endast valt förening och engagemang utifrån hjärtat som är den sanna resursen. Vi som inte har något krav på motprestation för vårt engagemang, mer än en önskan om resultat.

Alla som följer Blåvitt vill föreningens bästa, på sitt sätt. Det är ingen tvekan om det. Vad som skiljer oss alla åt är att vi inte alla gånger respekterar hur andra supportrar väljer att visa sin stöttning, eller engagemang. Med utgångspunkt från hur ofantligt många som bryr sig om vår förening så är iallafall jag övertygad om att vår förenings framtid och kommande framgångar kommer att födas genom att man dels från föreningens sida i allt större utsträckning blir mer lyhörd för den många gånger oerhört konstruktiva kritik som framförs från vårt insatta, kunniga och engagerade supporterfölje, men framförallt att supporterkollektivet sluter samman på ett sätt där vi står enade på ett helt annat sätt än vad fallet är just nu.

Jag är övertygad om att föreningen IFK Göteborg får betydligt mer vind i seglen åt rätt håll om kärnan, dvs. vi som lever för vår förening på ett eller annat sätt, visar upp en enad front, än att samma förening enbart får positiva kommentarer i sina officiella inlägg.

Respektera att dina medsupportrar kritiserar, försök att vara konstruktiv när och om du själv kritiserar, och försök i den mån du kan att inte hetsa mot dina egna så fort någon yppar ett negativt ord om det som just nu sker. Media och våra motståndarsupportrar älskar att vältra sig i att stora, tunga Blåvitt befinner sig i en ”kris” där varken Kamratgården eller supporterkollektivet ”håller ihop”. Tillsammans kan vi vända på detta genom att visa upp ett ”vi” som är fritt från just interna stridigheter som stockholmsmedier och grönsvart dito så gärna rapporterar om.

Det är hög tid att vi på allvar gör nytta - och använder oss av den enda resurs av värde som vi har, dvs. oss själva. Ingen vill vara i en dysfunktionell familj, och just nu befinner vi oss alla i en sådan då vi lägger mer tid på att se fel och brister i våra familjemedlemmars sätt att stötta än att faktiskt göra gemensam sak. När vi som familj är stor, stark och vacker så kommer även evenemangspubliken tillbaka. Och de behöver vi sannerligen för att stärka vår kassa.