BaraBen-Podden - 10) Brunch-bingo

PODD: Jocke, Patrik & Andreas pratar om avslutningsfesten på lördag, diskuterar göteborgsmedias vinklingar - samt sätter sågen i vissa huvudbonader...

Har du förslag på ämnen som du tycker skall diskuteras eller tas upp. Skriv i kommentarerna nedan, så får vi se vad som dyker upp framöver! Glöm inte att använda #BBpodd på sociala medier så vi kan hitta det ni skriver.

För att prenumerera gäller följande länkar:
Android: http://feeds.feedburner.com/baraben
iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/baraben-podden/id912766171
Ps. iTunes släpar lite mot andra. Kan du inte vänta finns alternativet nedan;

Lyssna direkt på webben:

Matchbilder: HeIF borta

Matchtankar - helsingborg borta, 27/10

ANALYS. Gött jävla jobbat! På alla positioner. Ingen gör en dålig insats ikväll, inte ens Stahre och nån av Strömbergssons. Då vet man att det har varit en bra genomförd match från blåvitt perspektiv.

På pappret innan matchstart fanns ju vissa farhågor, i synnerhet Adam och Emil på halvnya ställen, Accam klar för spel och den ständiga ångesten för helsingborg och kroniskt überflyt från Lindström. Ingen av dessa gjorde ju dock sig gällande. Adam var riktigt fin i defensiven. Emil var visserligen lite vilsen emellanåt, men hästjobbet i stort (får han inte ärkeängeln i år, då avgår fan jag!) och förarbetet innan Sørens köngjäveldanskmål är klass rakt igenom, Accam var rätt under isen och gjorde en riktigt stilig sistashow (?) på olympia när han bytte ut sig själv (pajasfasoner), och Lindström var helt omvänd och använde sitt überflyt till bjudningar istället. Tacka och ta emot.

Således inte direkt mycket att gnälla om från matchen alltså. Vad hände där? Samtidigt, det går inte att sluta gnälla om alla jävla kryss hittills och att, varför spelade vi inte såhär i fler bortamatcher under säsongen? Och, det som är det största frågetecknet och i viss mån ångesten/generella gnället för nästa säsong är ju helt klart, hur ska May och Vibe ersättas? För, de kommer ju till 99,9% inte att spela med laget nästa år. Det är ledsamt.

Vidhåller fortfarande att Vibe hade kunnat bli en av de absolut största i blåvitt. Han har precis alla attribut som behövs för att kvala in i den förhållandevis lilla skaran personer som faktiskt ryms i ett blåvitt hall of fame. Nu är det ju såklart inte givet till hela hundrade procenten att han faktiskt lämnar, men pessimisten i mig har på något sätt redan vinkat adjö till den mest ödmjuka dansk som man någonsin skådat.

När det gäller May är det ju mest hans sjuka flow och speed (för att använda internationella ord) som lär bli extremt svårt att ersätta. Nyttan av May (på hans position) och hans spel har ju gjort sig extremt talande under hela denna säsongen, speciellt när han inte har lirat såklart, men även när han totalt missbrukades (Stahres fel!) som högerytter i Europaspelet. Det är verkligen Mays kvalitéer som har varit motorn och anledningen till att vi kunnat ställa om snabbt, fördela boll, vinna boll över många platser i banan och det ska bli både skrämmande och spännande att se hur firma Gren/Stahre löser detta.

Sista anmärkningsvärda från matchen är ju också att det är några fler (förutom May/Vibe) som inte lär, eller är klara att spela vidare nästa år. Hektisk tid för ovan nämnda firma att lösa detta.

Ludde ersätts rakt med Aleesami, det är gött. Kjetil ersätts rakt med Tom, det känns blandat, men blir nog bra. JJ lär ju till 80/20 lämna han också, och där är ju Gurra Swede den naturliga ersättaren. Hampus lämnar ju han också, men känns i och för sig enklare att ersätta.

Anyway, några korta från matchen då:

+ Laginsats. Riktigt jävla bra krigarjobb.
+ May. Oj vad bra han är.
+ Adam. Bra defensiv. Lugn.
+ Søren. Bra insats. Fint jävla mål.
+ Vibe. Ständigt jobb. Ständigt hot.
+ Emil. Hjärta och lungor.
+ Att inte behöva klaga på Strömbergsson.
+ Blåvit klack. Klass.

- Svårt att hitta något negativt faktiskt. Att vi inte ledde med 4-0 i paus var mest oflyt och inte så mycket man kan skylla på dåliga avslut eller oskärpa.
- Att sista matchen blir ett ledsamt avslut för nyckelspelare.

Nu ser vi till att lösa ett jävla herrejösseskaostifo mot Halmstad. Och, som sagt, ett värdigt avslut för våra nyckelspelare.

Är ”Blåvitts Iniesta” redo för ett större ansvar?

Häromdagen presenterade IFK Göteborg två nyförvärv inför nästkommande säsong. Tom Pettersson och Mikael Boman. En spelskicklig, skönsjungande mittback, en stark anfallare med näsa för mål. Spännande värvningar, helt klart. Avsaknaden av en mittfältsvärvning hintar dock om att klubben jobbar på att förlänga med både May och Jakob. Med all rätt. Mittfältsduon har varit strålande och är såklart svår att ersätta. Eftersom båda två är starka offensivt och defensivt kan de växla position, ge understöd i offensiven och stänga till mittfältet effektivt när motståndarna äger bollen. Dessutom är spelarna förmodligen de mest brytningssäkra i Allsvenskan. Det finns få spelare som vinner så många frisparkar för sitt lag, utan att orsaka i närheten av samma mängd.

Men vad händer om vi leker med den obehagliga tanken att både Mahlangu och Johansson inom kort lockas bort av stjärnkontrakt och löften om guld och gröna skogar? Vad händer om båda väljer att testa lyckan utomlands efter säsongen? Då är det dags att bygga ett nytt mittfält och jag anser att vi har en oslipad diamant i den egna truppen. Någon som slog igenom stort som 18-åring och fick 2013 förstört av ihängande skador. Joel Allansson spelade 47(!) minuter i Allsvenskan förra säsongen och en utvecklingskurva som pekat uppåt stjärnorna verkade stanna av. Frågan är; var det tillfälligt eller permanent?

I årets Allsvenska har Joel fått förtroende i 20 matcher. Visst låter det för bra för att vara sant? Att säga att Joel fått speltid i 20 av hittills 28 allsvenska matcher är att försköna sanningen. Det är som att påstå att ett fotbollslag spelar attraktiv fotboll, bara för att ett antal passningar per match faktiskt hittar rätt adress. Under fem matcher har Allansson stått på planen när domaren blåst igång matchen och i blott en av dessa matcher har han fått vara kvar därute under 90 minuter. När Joel hoppat in i en match har han i snitt spelat femton minuter (plus tillägg) och inhoppen sker vanligtvis i ett skede då IFK leder. Joel är inte en spelare Stahre använder för att förändra en matchbild. Han används snarare när vikten ligger på att försvara en ledning. När man vill spela av en match med lite piggare ben ute på gräsmattan, då slänger man in Joel.

”Passningsorienterad, underhållande, kontrollerad och med bra flow”, så beskriver Joel Allansson sin egen fotbollstil. Jag kan inte riktigt beskriva vad det är, men på något sätt känns en match ytterligare lite mer intressant när "Blåvitts Iniesta" finns med på planen. Jag slänger ofta ett extra öga på en spelare som jag vet har det i sig att prestera, men som på senaste tiden fått få chanser att bevisa det. Efter en match vill jag kunna slänga ur mig någonting i stil med Wernblooms: "Dessutom ska Allansson aldrig sitta på bänken. På tok för bra fotbollsspelare för det.”. Minnena från genombrottsåren finns färska tillhands och efter höftproblemen unnar jag killen framgång, kanske mer än någon annan fotbollsspelare i nuläget.

Trots att Allansson spelat som både yttermittfältare och försvarare under sin tid i IFK Göteborg gör han utan tvekan sina kvaliteter mest rättvisa som innermittfältare. Han gör sällan en dålig match och skulle, med en stor dos självförtroende, kunna bidra med ett lugn, spelförståelse och en passningsfot som skulle behövas vid avsaknad av någon av våra nuvarande innermittfältare.

Vad säger ni? Är Joel redo för ett större ansvar under 2015? 

Mål eller inte mål det är frågan

BaraBen-podden - 9) You're not in Jönköping anymore

PODD: I veckans Podd diskuterar Jocke, Patrik & veckans gäst Hampus Jaksh blåvita nyförvärv, Grens "CHOCK-lögn" - samt Kenneth Zohores bidrag till den svenska ubåtsjakten..

Har du förslag på ämnen som du tycker skall diskuteras eller tas upp. Skriv i kommentarerna nedan, så får vi se vad som dyker upp framöver! Glöm inte att använda #BBpodd på sociala medier så vi kan hitta det ni skriver.

För att prenumerera gäller följande länkar:
Android: http://feeds.feedburner.com/baraben
iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/baraben-podden/id912766171
Ps. iTunes släpar lite mot andra. Kan du inte vänta finns alternativet nedan;

Lyssna direkt på webben:

Ingen förtidspension!

ILLUSTRATION. Under veckan som gått rapporterades att Hjalmar Jonsson får nytt kontrakt. Hjalmar, sedan länge en omdebatterad spelare men som år efter år fortsatt göra sitt bästa för klubben, har nu tillbringat mer än en tredjedel av sitt liv i IFK Göteborg. Under guldåret 2007 utsågs han till årets ärkeängel och har sedan dess spelat minst 15 matcher varje säsong fram tills i år, då han likväl troget funnits med på bänken i nästan alla matcher. 

Hjalmars vara eller icke vara i truppen har diskuterats länge och väl och han vinner sällan popularitetsomröstningar av annat än ironiska skäl, men Hjalmar förblir vår Hjalmar i åtminstone ett år till. Sportchef Mats Gren har under det s.k. supervalåret 2014 valt att förnya kontraktet med den man i truppen med längre blåvit historia än någon annan. 

Hjalmar har varit med om ökenvandring, kvalspel, mellanår, guldmatcher och när kontraktet nu förnyats för ännu en säsong i de vackraste av färger lånar vi för detta en illustration ur ett annat historiskt val:

 

Hjalmar Jonsson. Gärna pension, men först en rejäl medalj.

Mot guld 2015.