Gästkrönika; Främling överallt?

GÄSTKRÖNIKA. I dag välkomnar vi signaturen "Jmorgard" som serverar en lite kortare gästkrönika. Vill du delge dina åsikter eller tankar i form av ett kåseri, en krönika eller en analys? Maila oss din text eller din bild på:kontakt@baraben.com så kan den bli publicerad här - på Fotbollsgöteborgs största och bästa blogg!

En av mina stora husgudar rent musikaliskt är Thåström. Jag älskar nästan allt han har varit inblandad i (med undantag för PLB). 2005 släppte Thåström en skiva med namnet Skebokvarnsvägen 209, adressen där han växte upp gav namn åt hans kanske mest personliga platta någonsin. (Om ni inte lyssnat på plattan så gör det). På skivan finns ett spår med namnet Främling överallt. Den avhandlar hans (Thåströms) pappa och dennes liv och leverne. Andra versen lyder: 

Jag undrar vad han längta efter

Jag undrar vad han drömde om

Jag undrar om han hade några vänner nånstans

Jag såg aldrig nån

Kanske drömde han om medaljerna

Dom som han aldrig nånsin fick

Eller kanske drömde han bara om att långa tåg 

skulle ta honom långt långt, långt långt bort

I mina öron kan denna versen lika gärna handla om Mikael Stahre. Visserligen har han tagit två medaljer som tränare för IFK Göteborg, men just nu känns det oväsentligt. 

De första tankarna till den här texten tog form innan matchen mot Malmö. Den gav visserligen Stahre (och laget med för den delen) lite andrum och snaran släppte lite grand. Men jag tycker att texten är tänkvärd.

• Vad rör sig i Stahres huvud? 

• Är han helt hängiven till IFK Göteborg, eller är han mentalt redan förberedd på nästa tränaruppdrag?

• Har han det stödet från laget och ledningen som de inblandade ger sken av?

//Jonas #jmorgard