ALLVAR. En människa gick bort tidigt i morse. En av allsvenskan allra främsta målvakter. En AIK:are, en fiende. Men också någons lagkamrat, någons idol, någons vän, någons man, någons son, någons pappa.
Jag kände inte Ivan och varje gång jag såg honom spela fotboll önskade jag honom all motgång. Då ville jag att han skulle misslyckas. Nu när han verkligen har det – misslyckats, om man ens kan kalla det så – så vet jag inte vad jag ska säga. Och även om jag visste skulle jag nog inte kunna uttrycka det ordentligt.
Men jag försöker ändå få fram något, även om det bara blir en innehållslös standardfras:
Vila i frid, Ivan Turina.
Och jag beklagar verkligen er sorg,
alla ni som förlorat en människa.
Är ni med mig på det?
/ @johannerman