Att vara en vinnarskalle

'Winning isn't everything, but the will to win is everything!'
- Vince Lombardi, american football coach

Att jag är en dålig förlorare är något jag fått höra sedan barnsben och nu på senare år har det gått så långt att jag till och med börjat undvika all sorts lek och spel som innebär tävling på ett eller annat sätt, just av den anledningen - jag hatar att förlora!
Jag minns hur frustrerande det var och hur arg det gjorde mig, när flera av de övriga lagkamraterna skrattade och skojade i bilen på väg hem efter en dålig match, som att de redan släppt det och jag kunde för mitt liv inte förstå hur det var möjligt! Jag behövde timmar, ibland dagar för att komma över en dålig prestation eller en förlust. Som barn innebar tävling, i de fall det slutade med förlust för mig, med enorma utbrott och jag rusade i väg till mitt rum och smällde igen dörren. Jag har en pappa som likt mig också är en dålig förlorare och inte kunde han låta mig få vinna, ni vet så där som föräldrar faktiskt gör ibland, och de få gångerna han gjorde det var det alldeles för uppenbart och vinsten såklart ingenting värd. Jag är en dålig förlorare, ingen vill vara en dålig förlorare, men det finns en upp-sida - jag älskar att vinna!  


Så vad är egentligen en vinnarskalle? Är, dålig förlorare och vinnarskalle samma sak?
Jag tänker, att vara en dålig förlorare innebär att ha en mindre bra tränad vinnarskalle.
Att vara en vinnarskalle handlar inte om att inte kunna ta en motgång, att bryta ihop efter en dålig prestation eller en förlust och att ge upp när resultaten inte blir som det var tänkt. Nej!
Att vara en vinnarskalle innebär att i dessa lägen kunna resa sig upp och försöka igen, att se varje motgång som lärdom och vilja ännu mer! Att hämta sig och kämpa ännu hårdare nästa gång! Att fortsätta tro på sig själv och sin idé men att vara flexibel på vägen till målet även när inte resultaten kommer direkt.
En vinnarskalle kommer tillbaka efter motgång! 

För att ge mina inlägg en personlig touch såhär på en gång vill jag dela med mig av ett utav mina favorit uttryck taget ur min absoluta favoritfilm:

'it ain't about how hard you hit, it's about how hard you can get hit and keep moving forward. How much you can take and keep moving forward. That's how winning is done!'
- Rocky Balboa

Efter en av de senast matchernas på Gamla Ullevi stod jag kvar en stund på läktaren och reflekterade över det som hände runt omkring mig, reaktioner av alla slag. Ilska, besvikelse, ledsamhet och jag tänker - helt naturligt, alla älskar att vinna! Jag råkar höra en diskussion där det som flera gånger under den här säsongen, konstaterades att en poäng känns som en förlust. Hur förhåller vi oss till det här? Så mycket känslor men det de båda var eniga om var följande:

1. Avreagera sig på bortasupportrarna
2. Diskutera matchen
3. Släpp det och kämpa vidare!

Alla är vi födda till världen utrustade med en vinnarskalle!
I filmen ni hittar via denna länk The race har vi nog alla något att relatera till om inte minst till Allsvenskan 2012 och den placering vi befinner oss på just nu...

Kom igen - fram med vinnarskallen gänget så kämpar vi vidare!

/Petra