SPARVEN-TENDENSER. Efter dagens match valde en del supportrar att söka sig till området vid Gamla Ullevi där spelarna kommer ut efter att de tvättat av sig sörjan av 90 minuters fotboll. Både Mikael Stahre som lagkapten Tobias Hysén tog diskussionen med fansen, i den senares fall fick jag nu i efterhand höra att det till stor del handlade om att folk k-l-a-g-a-d-e på att vår lagkapten röt ifrån mot idiotbengalbränningen i andra halvlek mot Gais. Ja, detta var alltså i en del personers fokus efter ännu en besvikelse på fotbollsplanen.
Snacka om att missa all möjlighet till att nå fram, till rim och reson.
De som hade denna invändning högst på sin agenda i det här läget kallar jag härmed för Blåvitt-sparvarna. Förlagan vet ni väldigt väl vart den kommer från, men om ni mot förmodan missat den kommer här en reprisering av fenomenet, när supportern kan bli lite skev i responsen.
Därmed inte sagt att diskussionen utanför Gamla Ullevi i kväll var någonstans i närheten av Sparvens lilla vrak-utbrott, nej, tvärtom. Delvis ska den ha varit konstruktiv och ha innehållit befogade frågor. Men jag kan inte släppa det faktum att när det går kräftgång i tabellen, när Blåvitt ännu en gång haft fotbollsmässig motgång, när supportrar har kaptenen framför sig - ja då och just då - väljer somliga att tjata om att de inte vill höra fördömanden av "supportrar" från Hysén.
Fördömanden av ett beteende som inte bara hela föreningen fördömer, men som leder till grova böter för Blåvitt och de facto en våldsam splittring mellan olika klacksupportrar. Jag har aldrig sett en så hätsk debatt mellan olika Blåvittfans som jag gjorde efter den andra bränningen mot Gais som jag fick se på Änglarnas forum, Alltid Blåvitts forum och i BaraBens egen chatbox och kommentarstrådar. Den som inte ser att det är ett rejält problem för vilken "rörelse" som helst har nog stuckit ner huvudet väl djupt i sin egen sand. Då är det nog dags att fundera på om inte någon av alla dem som har en väsentligt skild åsikt från en själv, eventuellt, kanske i alla fall i marginalen, har en viss poäng med kritiken.
Men bortsett från denna detalj så var det bra av Stahre att inte gömma sig när fans "krävde svar". Tvärtom så har han, som Henrik Leman skriver, en viss rutin av miljöer där det förekommer mycket värre och långt mindre konstruktiva "diskussioner" i en tidigare klubb han tränade. Den hanteringen är dock svår att inte reagera på. Så i det sammanhanget var nog kritiken i dag en piss i Mississippi. Men lik förbannat så är det en signal om någon slags självförtroende och styrka när man stannar och pratar med folk som är arga på en, som är organisationens ryggrad och som direkt och indirekt betalar ens lön. Det handlar om respekt.
Blåvitt modell 2012 behöver dock inte sparvar. Jag har själv varit en av de mest högljudda sparvarna i många år och jag är långt ifrån övertygad om att föreningen IFK Göteborg gör allting rätt på varenda område som de är aktiva inom i dag. Det betyder dock inte att jag eller du - ja, du som enskild läsare - sitter på universalreceptet för hur en fotbollsorganisation skall skötas. Verkligheten är trots allt inte Football Manager, eller vad den mest populära versionen av spelet heter i dag. Den som skriker högst är sällan den som har mest att bidra med, något som är värt att tänka på i försök att svara på dessa frågor:
1. Hur kommer man ur en negativ spiral?
2. När övergår en negativ spiral i en ren kris?
3. Är framkallandet av en krissituation något som löser en negativ spiral?
Jag tror faktiskt inte att saker och ting blir bättre - av att de förvärras. Den som har lust att bara skrika, bli helt galen, fördöma allt som rör sig och nästan slåss med hela sin omgivning - som uttryck för frustration - behöver ta en lång och viktig paus. Sedan, när man räknat till tio och gett sandsäcken en omgång bör de tre frågorna här ovan åter ställas framför en. Blir ett problem bättre för att man förstorar det och enbart fokuserar på det negativa?
Jag tror inte det.
Tvärtom är ett positivt ingångssätt att föredra även i de jävligaste av situationer. Men ibland har fotbollsfans lite för kort minne, för den situation vi befinner oss i just nu är inte en akut kris. Nej, vi spelar trots allt fotboll som är hästlängder bättre än vad vi gjorde stundtals under förra året. Visst, det är smak sak och en del av mig - som bloggat i ämnet tidigare i år - tycker att den fotboll som spelas nu är alldeles för långsam och krånglig för att vara effektiv mot många motstånd, speciellt på hemmaplan. Fast jag ser samtidigt hur spelare i vårt lag just nu utvecklas och rör sig mot nya personliga nivåer i delar av sitt spel. Hur Robin Söder faktiskt ser ut att ha växt flera centimeter som fotbollsspelare och hur Tobias Sana står på randen till ett internationellt genombrott i sitt passningsspel.
Den som följt BaraBen.com genom åren vet med tydlighet att jag - och de flesta bloggare här - inte tycker att man därmed ska vara dumpositiv och alltid stå bakom Blåvitt, vad de än gör. Nej, det är inte vad jag menar med det här blogginlägget (och nu riktar jag mig till er som fortfarande läser, en del lär ju ha flippat ur redan i början när jag fällde mina kommentarer om bengalerna och ser rött vid det här laget...) är att det alltid är bättre för en rörelse, en organisation, en fotbollsförening - om problem tacklas med konstruktiva förslag. Ingen blir bättre av att höra att man är en jävla sopa, men många är öppna till att ta åt sig av konstruktiv kritik.
Därför är det glädjande att nio av tio fans utanför Gamla Ullevi inte "var sparvar" i kväll utan tog en rak diskussion med föreningens nuvarande tränare, Mikael Stahre. Nuvarande skriver jag inte som någon pik eller signal om att han skulle vara på väg bort - det är han inte ens i närheten av i nuläget enligt vad jag erfar. Nuvarande innebär att tränare kommer och tränare går, men kring en fotbollsförening av den här kalibern finns det en sak som alltid stannar, lever med, brinner och finns kvar - som består: supportrarna.
Därför är Blåvitt i akut behov av kloka supportrar, som söker lösningar i stället för att skapa nya problem. På alla tänkbara fronter. När du känner Sparven-tendenserna komma krypande, var smart. Pausa. Andas. Tänk. Ställ dig frågan: "Hur hjälper mitt agerande den förening jag säger mig älska?" Sedan återstår bara en sak: Att reagera!
