Sammanfattning: Träningslägret i Ayia Napa.

CYPERN 2010. OS är slut, BaraBens bevakning av Blåvitts träningsläger i Ayia napa är slut. En liten sammanfattning av vad vi har sett under den här veckan som började med helt grymt väder och avslutades i en sjö på en bortregnad plan.

Som ni har kunnat läsa i mina träningsrapporter har träningarna hållit en hög lägstanivå av hela truppen, fokus har från tränarnas sida varit tajmning och finslipning av det lilla extra. Grunden sitter, spelsystemen är innötta och försvaret ser fruktansvärt starkt ut vilket gör att det kommer att ges tid för att finslipa anfallet de närmsta träningarna och in på säsongen.

Mild säger att målet 2010 är en topp fyra placering i Allsvenskan men i spelarnas ögon så ser du mer, de vill alla vinna, några nämner revansch, Tobbe menar att de alltid vill vinna. Det är en bred trupp i år och det kommer att bli konkurrens om platser när de skadade kommer tillbaka och i förutsättning att spelarna får vara friska och hela, bara positivt tycker Gurra som menar att detta gör att alla måste höja sitt spel lite extra – man sitter aldrig säkert.

Korsbandsligan är på väg tillbaka, det har gått bra och alla är spelsugna. Carlsson har fungerat som en energispridare som höjt stämningen. Hellberg menar att det är lite ”tur i oturen” att det har varit ett helt gäng som kämpat för comeback, det är alltid tuffare att göra det själv. De har haft individuella program för att få de bästa förutsättningarna, och det verkar ha gått riktigt bra.

Kalle såg stark ut under hela lägret men fick på sista dagen under matchen mot Minsk bryta då han kände smärta i sina hälsenor. Vi får hoppas att det bara är som Stina säger, trötta hälsenor som av säkerhetsskäl fick kliva av den helt värdelösa planen och att han efter lite vila kommer tillbaka och slår sig in i starelvan, för en Kalle i form är verkligen fördel blåvitt.

Jag kan absolut se Blåvitt som svenska mästare 2010, och inte bara för att det är det jag vill utan för att blåvitt har en otroligt stark trupp i år, det är bra stämning i laget och alla vill vinna. Den som inte ser potentialen i det här laget i år är antagligen blind eller bara fullkomligt inkompetent.

Veckans mest klagande: Kim, det spelade ingen roll vilket väder Cypern bjöd på, det fanns alltid något som hade kunnat vara bättre, ”det är lidt för varmt, det är lidt för kallt, det är lidt för blött” påpekas bör dock att jag satt och klagade med Kim.
Veckans mest utsatta för mobbing: Sebban, hade som sagt inte full koll på alla sina saker men jag vill härmed be om ursäkt till dig Sebastian Eriksson för att jag har hängt ut dig, jag är inte mycket bättre själv, undertecknad glömde sin plånbok på planet till Köpenhamn och den är nu någonstans i Frankfurt. Så förlåt Sebastian.
Veckans komiker: Citatmaskinen Carlsson, bjuder på sig själv hela tiden och sprider verkligen positiv energi till alla omkring sig.
Veckans mobbare: Hysén och Sella, dessa två gubbar låg bakom en hel del utav gliringarna mot Seb och Söder fick sig bland annat ett ”you wish, HAHA!” när han berättade för BaraBen hur skoj det skulle bli att få spela med Sella och Hysén igen när han kommer tillbaka från skadan.
Veckans högljuddaste: Islänningarna, på sitt egna språk har skrikit i frustration när det inte har gått som de vill och ord som enligt Elmar inte är så trevliga har ekat över Ayia napas träningsplaner.
Veckans sämsta: Domaren mot Minsk, jag vet inte ens vart jag ska börja, inte ett rätt hade han.
Veckans bästa: Erik Lund och Elmar.
Veckans tränare: Håkan Mild, var med och coachade truppen under lägret. Hur många sportchefer gör det?
Veckans "mannen bakom kulisserna": Berra, Blåvitt hade inte fungerat utan Berra.
Veckans citat: ”SÅ JÄVLA VIKTIGT!” Ragnar Sigurdsson, kvitteringsmålet mot Minsk, målet den här säsongen är solklart för Ragge, han ska vinna.

Till sist vill vi tacka er läsare som med era bidrag gjorde denna bevakning möjlig. Vi hoppas att ni känner att pengarna var värda resultatet även utan Tobbes videoblogg och att ni hjälper oss även nästa år, vilka BaraBen representanter som än må åka. Tack till IFK Göteborg, både spelare och ledare som har bemött oss på bästa sätt och stått ut med oss så tätt inpå.

Fan vad najs.

Ida M Henriksson.