Gästkrönika: Girighet styr Bjärsmyrs kontraktsval

GÄSTKRÖNIKA. BaraBen.com tar med jämna och ojämna mellanrum in gästkrönikor från er supportrar. Ibland är det ett okänt namn som får säga sitt, ibland en stor blåvit profil. I dag tar signaturen "AL" bladet från munnen kring bosman, pengar och Bjärsmyr.

Ingen kan väl ha missat att Mattias Bjärsmyr inte vill skriva på ett nytt kontrakt med Blåvitt. Somliga diskuterar det här på tok för mycket medan andra inte talar om det alls. Somliga tycker att Bjärsmyr gör rätt och andra tycker att han sviker föreningen. En sak har många dock gemensamt och det är att de förstår inte anledningen till att situationen blir sådan här.

Många tror att skillnaden mellan att skriva på för några år till eller att inte göra det handlar om chansen att komma ut i Europa. Att Bjärsmyr är rädd att ingen ska vilja betala pengar för honom eller att Håkan inte kommer vilja släppa honom. Eller att han skrämmer bort några möjliga nya klubbar med en hög övergångssumma.

Helt fel. Förstår ni inte varför, så har min text i alla fall gjort någon nytta. Föga överraskande så är det pengar som är problemet. Tänk så här. Rangers vill köpa Bjärsmyr men har bara 50 miljoner att lägga undan för honom de närmsta åren. Blåvitt kräver 30 miljoner i övergångssumma vilket innebär att Bjärsmyr bara kan få 20 miljoner ifrån Rangers. Men om han går som bosman, ja då finns det plötsligt 50 miljoner som han kan förhandla om.

Tänk att han skriver på ett kontrakt med Rangers som sträcker sig över 3 år. Om Blåvitt kräver övergångssumma så kan kontraktet i fråga möjligtvis se ut som så att han får 10 miljoner över 3 år (som är strax över 300 000 i månadslön) och en miljon eller två i fickan direkt som är sig brukligt nu för tiden. Om Rangers istället slipper betala 30 miljoner till blåvitt så kanske han får en lön på 14 miljoner över 3 år och 5-6 miljoner i fickan. Vad hade du själv valt om du var Bjärsa?

Orsaken till att Bjärsmyr inte skriver nytt kontrakt är helt enkelt girighet. Annars hade man kunnat skriva en högsta övergångssumma-klausul likt den alla spanska spelare har. Går det inte att lösa rent juridiskt i Sverige så fungerar en muntlig överenskommelse lika bra. Gör det inte det så är något riktigt jävla fel på Kamratgården. Det finns såklart också en möjlighet att Håkan har fått tokhybris och vägrar använda sig av en sådan här överenskommelse av någon anledning, men jag bedömer inte det som troligt.

Vad som händer nu är att Håkan vill sätta press på Bjärsa så som en sportchef måste göra i detta fallet. Resultet blir att tre saker kan hända:
1. Han blir såld för ett förhoppningsvis upptrissat pris genom budgivning.
2. Bjärs blir bänkad för resten av säsongen och därmed agerar exempel för framtida
bosmanaspiranter.
3. Han ger upp och skriver på ett nytt kontrakt.

Alla tre scenarion är bra för Blåvitt. I alla fall bättre än utgångsläget. Risken är
att en dålig stämning sprids i truppen men det är professionella fotbollsspelare vi talar om - inte ett F15.

Jag tycker personligen att det är dålig stil av Bjärsmyr. Men hade du som läser detta verkligen brytt dig om klubben fick pengar på din proffsövergång om du hade spelat i Kalmar FF? Slutsatsen är helt enkelt att Bjärsmyr inte har tillräckligt med klubbkänsla och lojalitet. Och en sådan kan man rimligen inte begära av en spelare som trots allt bara har lirat i klubben i några år. Klubbkänslan finns kvar i svensk fotboll, men man kan inte begära den av alla spelare i laget så som många supportrar blint gör.

Jag har inte mer insyn i debatten än vad ni andra har. Inget av det jag skriver är fakta utan bara mina egna spekulationer. Denna text är bara till för att få den del av er som inte till fullo förstår dagens bosmandebatt att se ett nytt perspektiv på det hela och förhoppningsvis lära er något.

//”AL”