Debatt: Musiken på Gamla Ullevi

ARENAMUSIK Under mycket lång tid har man hört synpunkter från allehanda håll på den musik som spelas på Ullevi i samband med match. Den vanligaste åsikten verkar vara att musiken mest känns tråkig och intetsägande. Undertecknad känner sig tvingad att hålla med. Nu när vi går över till en ny arena bör man även ta tillfället i akt att se över vilken ljudbild man skall erbjuda publiken.

Varför är nu detta så viktigt? Det är väl för att se fotboll man är där, inte lyssna på musik? Förvisso, men musiken utgör en viktig del i det stora sammanhanget. Under timmen innan avspark skulle musiken kunna spela huvudrollen då lagen värmer upp på planen och läktarna fylls av åskådare. Lagen på planen laddar upp inför match men det gör även publiken. Eftersom musik har en stark påverkan på människors sinnelag kan man därmed påverka publikens engagemang i den riktning man önskar genom valet av musik ur högtalarna. Jag försökte finna någon forskningrapport som styrkte detta påstående men fann bara en som fastställde att grisar blir glada av glad musik, men om nu rapporten visar att det fungerar på Malmö FFs hemmapublik borde samma sak gälla även här. Därmed är min bestämda åsikt att genom valet av musik som spelas innan match så kan man styra vilken stämning det blir på läktarna under matchen då musiken har tystnat. Vill man ha en högljudd och engagerad klackverksamhet så kan man hjälpa sina gäster att ladda upp genom att spela musik därefter.

Men varför har musikutbudet varit så torftigt hittills? Min teori är att eftersom IFK Göteborg har en månghövdad publik där alla generationer och alla bakgrunder - kalla det samhällsklasser om du så vill - representeras, så har man valt musik i första hand för att undvika att uppröra någon - allt för att inte skrämma bort någon. Skulle man välja att spela låtar som passar de yngre generationerna så kan man få klagomål från de äldre och vice versa. Just därför har man genom åren valt musik som man vet inte gör någon förargad och därmed musik som inte engagerar någon. Allt för att känna sig säker. Man har satt på Schytts schyssta samlade värk från 70-talet och så har det varit bra med det. Ibland har man fått med någon mer modernare låt med Jim Jidhed.

Nu vill jag poängtera att jag definitivt inte anser att vi bör byta ingångslåt. "Heja Blåvitt" med just Schytts är så djupt rotad i den blåvita själen att det skulle kännas som om något dog inombords om den byttes ut mot något man inte alls har samma relation till.

I och med flytten bör man fråga sig för vem man spelar musiken och varför. Den musik som spelats under många år tillför ingenting. Med den repertoaren skulle man lika gärna kunna låta uppvärmningen ske utan musik och genom tystnaden försöka locka klacken att sjunga organiserat redan då. Eller också tänker man igenom vad man vill uppnå med musikvalet. Med rätt typ av låtar kan man trigga klacken till stordåd när väl mannen med pipan blåser och samtidigt få med övriga publiken. Är man riktigt genomtänkt kan man även störa motståndarlaget och få dem nervösa. Ta inledningen på Rage Against The Machines "Renegades of Funk" som exempel: No matter how hard you try you can´t stop us now! Eller spela Carl Orffs "Fortuna" ur Carmina Burana när Blåvitt kommer in för att värma upp. Och att de då kommer in först efter att motståndarlaget gått ut på planen. Få motspelarna ur balans, eller försök åtminstone. De skall inte känna sig välkomna. "Vi är stora starka Blåvitt och ni skall frukta oss".

När det gäller musikvalet så kan man inte göra alla nöjda. Då blir ingen nöjd. Bestäm ett syfte med musiken eller strunta i att ha den överhuvudtaget om det är hissmusik som är syftet. Bestäm målgrupp för låtvalet och löp då linan ut. Musiken är en stor del av inramningen. Underskatta inte musikens betydelse. Men överskatta samtidigt inte dess betydelse. Under själva matchen är det klackarnas, och övrig publiks, uppgift att skapa en ljudbild utan motstycke.

Få för Torbjörns skull inte heller för er att försöka få igång sittplatspubliken via speakersystemet. Det är klackens jobb. Det finns inget man skrattar mer hånfullt över än Elfsborgs speaker som med sitt "Kôm igän nu allihôpa! Älfsbôrj! *klapp*klapp*klapp*" försöker få publiken att överrösta IFK-klacken. Tyvärr är det oftast det enda man skrattar åt då med tanke på hur det brukar gå rent sportsligt på den där skitarenan... Bara en parentes.

Men hur skall man gå tillväga för att få musiken mer engagerande? Det är svårt att byta musik om man inte vet vad man skall byta till. Många skriker på ett byte men få eller ingen specifierar vad man vill ha i stället. Ett enkelt sätt kan vara att använda sig av den erfarenhet som finns i krogmiljön runt hela Göteborg. Det borde vara en smal sak att få tag i frivilliga professionella DJ:s som mer än gärna skulle vilja spela musik för drygt 20000 öron under en timme innan avspark - DJ:s som dessutom är engagerade blåvittsupportrar. Mer kompetenta låtväljare än så är det svårt att finna. De om några vet vad som får en folkmassa att gå igång. Eller varför inte bjuda in någon/några av de blåvita musiker staden fostrat, exempelvis Nina Natri, Ian Persson eller Ralf Gyllenhammar? Bara för att nämna några. Göteborg är fotbollens huvudstad, men det är även en stor musikstad. Fläta ihop de egenskaperna.

Eftersom jag nu har klagat på musikvalet så kan det vara på sin plats att sticka ut en av sina hakor och ge exempel på vad jag skulle vilja höra när man ser våra killar spelar kvadraten. Egentligen bör man väl överlämna låtförslagen till de som kan, men jag försöker ha den personliga egenskapen att om jag ropar på förändring så skall jag även säga vad jag vill ha istället. Därmed kommer här några låtar som skulle vara upplyftande för mig. Listan är högst subjektiv och jag gör inga som helst anspråk på att den skulle vara något facit över vad som skall spelas. Det finns lika många listor som det finns besökare. Här är hursomhelst tolv låtar som jag skulle bli riktigt glad över att få höra innan match. Få av dem är av senare datum, men de är som sagt bara exempel. Främst vill jag höra låtar som dem.

Rage Against The Machine - Renegades of Funk

Kommentar: Det är rätt många av RATMs låtar som skulle gå hem inför en match. Få band har sådan smittande glöd i sina låtar som just dem. Eftersom jag citerar denna låten ovan får den stå som exempel för hela RATMs repertoar.
__________

Manu Chao - Rumba de Barcelona
'
Kommentar: Svårt att inte ryckas med och bli glad av denna.
__________

Sultans of Ping FC - Give Him A Ball (And a yard of grass)

Kommentar: Hög kultfaktor på denna fotbollslåten. Det är på tiden att Sultans of Ping FC får en revival, one hit wonders som de är med låten "Where's me jumper".
__________

E-Type - Campione

Kommentar: E-Type är allt annat än en favorit hos undertecknad. Denna är med dels för att representera nåt slags mainstreamalternativ, dels för att det trots allt är en rätt så bra fotbollslåt.
__________

Eminem - Lose Yourself

Kommentar: Inga större märkvärdigheter här än att stämningen i låten är grym.
__________

Gary Glitter - Rock and Roll part 2

Kommentar: Gary Glitter är ett avskum som bör strykas ur musikhistorien, men det är svårt att komma ifrån att detta är en grymt bra stämningshöjare.
__________

House of Pain - Jump Around

Kommentar: Försök sitta still om du kan!
__________

Beastie Boys - Sabotage

Kommentar: Överflödiga. Sabotage funkar alltid.
__________

The Offspring - Come Out And Play (Keep em seperated)

Kommentar: Inte mer än att jag gillar den. Subjektivt så det förslår.
__________

P.O.D. - Boom

Kommentar: Here come's the Boom-Boom-Wernbloom.
__________

Pantera - Walk

Kommentar: RESPECT! WHAT DID YOU SAY?!
__________

Collapsed Lung - Eat My Goal

Kommentar: Fotbollslåt och jag gillar den. That's it.

__________

Till sist skulle jag vilja kommentera Ulf Bjerelds krönika "Stil, värdighet och pausunderhållning" från 13 januari här på BaraBen. Det var just ett stycke jag tog fasta på som jag gått och funderat på under några dagar. Stycket där Ulf Bjereld ansåg att juniorlaget skulle kunna få spela en kort match i halvtid.

Jag tycker det är en utmärkt idé. IFK Göteborg lägger ner åtskilliga miljoner årligen på sitt Änglagårdsprojekt. Att visa upp sina talanger som man lägger så mycket krut på för den stora massan känns självklart, även om det kanske inte blir varje match. Många har hört namnen Kamal Mustafa, Ali Selim, William Atashakade, Niklas Martinsson, etc etc. Det är spelare alla hoppas på. Spelare alla nästan tror på. Hur många har sett dem spela? Hand upp? Jag skulle tippa på att av de dryga 10000 som regelbundet kommer besöka Gamla Ullevi så kan det vara högst 200 kalenderbitare som verkligen sett dem trilla boll.

Till förra året fanns det knappt några bilder på talangerna på officiella hemsidan. Då delade några vänligt inställda supportrar med sig till IFK Göteborg av sina amatörbilder från juniormatcherna, bland annat undertecknad, så Blåvitt hade något att visa upp. IFK motiverade avsaknaden av bilder när jag hade kontakt med dem att proffsfotograferna inte besöker dessa matcher. Om nu inte proffsfotograferna kan ta sig till juniorerna, ta juniorerna till proffsfotograferna. Enkel logik.

Dessutom kan det vara en nyttig erfarenhet för en junior att under lugna former få utsättas för den stora publik IFK Göteborg har så att de inte får en chock när de väl får chansen i Allsvenskan. För det skall de väl så småningom?

Låt juniorerna få visa upp sig vid något/några tillfällen varje säsong. Änglagårdsprojektet är något IFK Göteborg skall vara stolt över och därmed borde det visas upp.