4 matcher kvar nu

KAMPEN GÅR VIDARE. Det var en tung förlust igår.. De där två helt meningslösa skotten/skruvarna/knorrarna, kalla det vad f-n ni vill, som skulle stoppas långt tidigare. Det var tungt. Jäkligt tungt..

Hoppet stod till Mjällby idag för en snabb comeback tillbaka till -1p i tabellen. Det såg länge ut som om Mjällby kanske skulle kunna hålla nollan intakt, men sedan påvisade alla blåvita inlägg på Twitter att så inte var fallet. -4p och det är en än brantare backe nu som ska bestigas och återtas.

12p kvar att spela om. IffIff har Häcken och Elfsborg kvar. Ska de kunna hjälpa oss?? Häcken som inte klarade av att besegra Gefle och Elfsborg som släppte säsongens tränarbomb känns inte helt i balans. Men hoppet lever!

Djurgården borta blir f-n inte lätt, men det är guldet vi spelar om. Kriga! 4 matcher totalt. 12 p. 360 min! Det är allt som behövs. Som supporter vill jag se de 12 inspelade poängen. Jag vill se att spelarna fortsätter ge allt, offrar sig, krigar, kämpar, sliter, brottas! Det är inte över än. 3 nov ska Tobbe höja bucklan!

@barabenpaglenn @barabenpaglenn @barabenpaglenn @barabenpaglenn

Säga vad man säga vill om tränarbytet i Bonde-land, men en stor eloge till Mr Ingesson som kämpat sig tillbaka efter sjukdomen. Stort!

//Söderstadion nästa

Highlights: Kalmar FF - IFK Göteborg

Pär Ericsson..

Vi lägger våra blåvita hjärtan i din famn. Vi räknar med att du kommer att göra allt i din makt för att guldet skall hem till den förening du tillhör, den förening vars kontrakt du spelar under. Den förening som räddade dig från otäcka, elaka, patetiska, vidriga och misskötta gais. Du har ett guldläge att tysta alla gamla tvivlare. Du har ett guldläge att bli hyllad som en hjälte i Göteborg  - och du har guldläge att ä-n-t-l-i-g-e-n betala tillbaka.

Pär Ericsson, vi ber dig;
Utsätt oss inte för prövning,
utan fräls oss från det onda.
Ditt är riket. Din är makten och äran - i evighet.

Krossa MFF.

Highlights: IFK Göteborg - Gefle IF FF

Matchtankar - gefle hemma, 26/9

ANALYS. Måstematch. Känns det igen? Anyway, jobbet gjordes. Tre poäng inkasserade. 30 minuter kanonfotboll och 60 minuter mindre bra fotboll. Två brottarmål och ett högklassigt skolboksexempel på mål som Molinsjävlen (ja, jävlen) kanske borde studera några gånger för att se hur det kan gå till. För, med de extrema kvalitéer som blåvitt anno 2013 faktiskt besitter så bevisas det ju gång efter annan att maskinen vevar på. På fler cylindrar än bara de som drivs av brottartjockolja (JJ/Haglund), utan även medelst jetbränsle (Vibe/Sam). Okej, slut på värdelösa Simon Bank-klyschor för denna gången också. Förlåt.
 
Det var ett gefle som kom till GU med förhoppningen att parkera på egen planhalva, ligga på sedvanlig kontring, satsa det mesta på att inkassera chanser på fasta situationer och försöka hålla tätt så länge som möjligt. Det höll i 10 minuter. Blåvitts start och första 30 var väldigt bra. Väldigt effektiva, väldigt varierande och framförallt väldigt matchavgörande.
 
Vad som hände efter tikitakaklappklappmålet är dock ett stort fett frågetecken. Slutar vi spela? Slutar vi sjunga? Slutar vi göra jobbet och slutar vi kämpa för SM-guld? Någonstans där mittemellan var det väl åtminstone. Förutom sången då. Som verkligen slutade. Den där innermittfältaren i gefle, Faltsetas tror jag han heter, han tog över mer och mer. Han var rättvänd för det mesta och han var helt plötsligt steget före vår general JJ. Att den gode Faltsetas återigen gör en kanonmatch mot oss är ju återigen det som bekräftar att naturlagen består. I synnerhet med hans räddning på mållinjen när Kjetil nickar på hörnan.
 
Deras reduceringsmål föranleddes av fler giftiga chanser på deras högerkant. Om det berodde på att ett motståndarlag återigen genomskådar Adams problematik att värdera, avsaknad att glidtackla och/eller kommunicera vet jag inte, men det förefaller väl sig ganska troligt. Målet då. Helt förfärligt dåligt försvarsspel där både Kjetil och Adam försöker täcka yta och Adam till slut har chansen att glidtackla/rensa med sin riktiga fot misslyckas kapitalt och målet är ett faktum. Hade man sagt innan matchen att den skulle sluta 3-1 hade jag varit svinglad. Att den faktiskt slutade 3-1 med tanke på de "sista 60" gjorde mig också svinglad. Men det var i uteslutande med avseende på Johns ofantligt majestätiska målvaktsspel som jag faktiskt blev svinglad över resultatet. Och med de första 30 minuterna i åtanke då.
 
Hur som helst. Slut på gnället. Slut på ältandet kring måstematchens genomförande. Tre poäng skulle hämtas. Tre poäng hämtades. Och John var köng.
 
Några korta från matchen då:
 
+ Första 30.
+ Variationen. Brottarmål, inkast och SKOTT UTIFRÅN!
+ Variationen. Tikitakaskönspelsmål, klapp klapp och SKOTT UTIFRÅN!
+ John!
+ Young fellows!
+ Pubklisiffran. Över 10k mot gefle är godkänt.
 
- Sista 60.
- Publiksiffran. Under 15k i brinnande guldstrid är bedrövligt.
- Adam, Söder och Tobbe. Trist.
- Gult på Kjetil kändes väldigt onödigt.

Mot ytterligare en måstematch, i och mot Kälmäh. Mot 3 poäng! Mot #19!

5 matcher kvar!

GULDRACE. 5 matcher kvar. 5 jäkla matcher! IFF IFF 51p. IFK Göteborg 50p. ajk 7p bakom oss (hej då). 15p att spela om. 450 min brottarfotboll. 450 min av nervositet.

@barabenpaglenn @barabenpaglenn @barabenpaglenn @barabenpaglenn
"Spelade jävligt bra första 30, sen slutade vi spela", säger Bjärsmyr i en intervju direkt efter matchen. Kort och korrekt analys. Vi har tur som har John "Barcelona" Alvbåge i målet som gjorde några strålande räddningar. För att stå som segrare efter 30 omgångar hoppas jag spelarna behåller koncentrationen och skärpan i alla 450 min som återstår.

@barabenpaglenn @barabenpaglenn @barabenpaglenn @barabenpaglenn
Söndag 29 september - 15:00 (B) Guldfågeln Arena Kalmar FF
Söndag 6 oktober - 15:00 (B) Tele 2 Arena Djurgårdens IF
Söndag 20 oktober - 15:00 (H) Gamla Ullevi Östers IF
Söndag 27 oktober - 15:00 (B) Strandvallen Mjällby AIF
Söndag 3 november - 15:00 (H) Gamla Ullevi IFK Norrköping

@barabenpaglenn @barabenpaglenn @barabenpaglenn @barabenpaglenn
Världens bästa "bortaklack" igår!

@barabenpaglenn @barabenpaglenn @barabenpaglenn @barabenpaglenn
Vår stjärnscout Steve Strudeli kollade in Kalmar inför bortamatchen 2011. Kör de med samma upplägg i år?



//MOT SM-GULD!

Slutresultat: IFK Göteborg - Gefle IF (3-1)

Hoppa, Blåvitt!

VÄDJAN. Har du missat att Blåvitt spelar match på Ullevi ikväll? Inte? Bra! Har du missat hur viktig den matchen är? Ja, tänkte väl det att det fanns en risk för det.

Låt vara att HIF inte stått att känna igen på sista tiden, men faktum kvarstår: Malmö levererade ett riktigt styrkebesked på Olympia igår. 3–0 på bortaplan mot tidigare seriesuveränen. Och ikväll är det dags för oss att svara. Vilka vi möter? Malmö så klart – tuffast möjliga motstånd. Det kommer vi göra i sex raka matcher nu, förutsatt att vi inte snubblar på något av hindren på vägen.

Malmö ligger för närvarande etta i den allsvenska tabellen med 51 poäng. Vi skuggar med 47 och en match mindre spelad. Dessutom har Malmö fem plusmål tillgodo.

Känner ni hur det börjar dra ihop sig nu? På riktigt? Det här är upploppet. Det här är den allsvenska guldstriden 2013 och vi är mitt uppe i den. Vem hade trott det? Efter tre år av ökentorka. Efter Jonas Eriksson. Efter alla jävla skador. Vi har haft Bjärsmyr borta ett ansenligt antal matcher i år. Wæhler likaså. Ludde – en av våra bästa spelare på försäsongen och Allsvenskans tveklöst mest lovande vänsterback – har spelat 30 minuter på hela säsongen. Ett par matcher i år har vi spelat med en av fyra ordinarie spelare i backlinjen. Och ändå är vi med. Det är ta mig fan bragdartat.

Så, är vi nöjda där? Efter att ha kvitterat på övertid mot Malmö i våras, avgjort nästan lika sent mot Halmstad och för bara några dagar sedan spelat bort Mordor från diskussionen. Just det ja, vunnit ett cupguld har vi ju också. Räcker det så? Har vi fått ut vad vi vill av säsongen? Klart som fan vi inte har.

Vi kan inte vinna guldet ikväll, men vill det sig riktigt illa kan vi förlora det. Om vi inte sluter upp. Om vi inte sjunger. Om laget inte presterar. Om vi inte tar hindret på allvar. Snälla, låt inte det hända. Inte än. Det kanske kommer en dag när vi snubblar. När loppet är kört. När våra strupar, hjärtan och ben inte bär oss längre. När modet, förmågan eller de berömda marginalerna sviker. Men låt det inte bli ikväll. 

Nej, ikväll ska vi hoppa. Högt som fan över det första hindret av sex. Och hoppar, det gör man som bekant på Ullevi.

På allmän begäran; Kanal Glenn - Studio GU

Den som väntar på något gott...




Får fortsätta vänta på tifofilmen...

Gefle - ett lag att frukta.

Måndagens match mot AIK var magisk på så många sätt. Gnaget fick stryk i årets första riktiga möte och tappade guldchans, det rök från läktaren och SvFF slet sitt hår. Sammanfattningsvis - en perfekt kväll för Svensk fotboll.

Med ett tifo som doftade internationell klass på ett fullsatt (nåja) Gamla Ullevi är det inte svårt att trivas. Inte alls.

Låt nu inte detta kanibalisera på morgondagens möte med Gefle. Det är absolut ingen självklar match. 

Vi har ett Gefle som slåss för sitt liv i Allsvenskan, och med en hormonstinn, revanschsugen, stjärntatuerad Faltsetas i spetsen kan morgondagens möte sluta hur som helst. Tror du mig inte?

Låt mig då delge ett axplock av de Allsvenska matcher Gefle spelat år 2013:

• Gefle - Kalmar FF       1 - 1
• BK Häcken - Gefle      2 - 2
• Gefle - IFK Göteborg   1 - 1
• IF Elfsborg - Gefle      0 - 0
• Gefle - Malmö FF        2 - 0

Ditt stöd behövs! 

Säkra din biljett - HÄR.

ALLA TILL GAMLA!

Matchbilder: AIK hemma

Återigen var Emelie Hübner på plats på Gamla Ullevi för BaraBens räkning. För att se bilderna i helskärm, klicka här.

Bilderna får inte spridas vidare utan Emelies och BaraBens tillåtelse.

ALLA SKA MED!

BILJETTHETS. Kidnappa valfri person, dra in individen i en svart van och kasta in hen på Gamla Ullevi på torsdag. Berätta för din mormor att ni ska ut på en ”promenad”. Säg till din haschrökande granne att kiosken på Gamla Ullevi säljer det bästa haschet.

Mejla din chef och säg att den ultimata effektivseringsplanen kommer att presenteras på en viss arena på torsdag 19.00. Säg till din far att banden i familjen hade stärkts om ni umgicks över en öl den där dagen. Upplys spårvagnschaffören att facket har utlöst strejk och att det är helt okej att stanna vid centralstationen, hoppa av och gå och kolla på blåvitt.

Skicka ett brev till kungen och förklara att det ska klippas band i Göteborg på torsdag.

Gå till valfri skola i veckan och håll ett föredrag om Blåvitts betydelse i samhället för att få ungdomen att komma till Gamla Ullevi. Berätta för din mor att du infört en speciell mors dag enbart till hennes ära den 26:e September. Ring din gamla klasskompis med en förkärlek för att komma in bakom nätets stängda dörrar och be honom hacka ticnet. Sprid sedan biljetterna till de som aldrig hade råd.

Håll ett brandtal på Gustav Adolfs torg och manifestera mot de allsvenska antagonisterna. Berätta att det handlar om liv och död och lite mer än så... Skrik ut i din megafon att IFK Göteborg ska rädda världen! 

Dra på dig en go neonväst och dirigera om trafiken mot...Mmm ...Väl där kan du ”råka” peka mot arenan och berätta lite anekdoter om hur oerhört gemytligt det är där inne. Berätta för barnen i din närhet att du inte är en elak farbror, utan att det i stället är den där Pelle i Gefle. Lova dem att de är tryggast långt uppe på läktaren.

Sätt en lapp utanför syföreningens lokaler och informera dem om att deras sammankomst är flyttad. Sedan är det bara att skriva ut en vägbeskrivning. De kommer bli överlyckliga om du berättar att de kommer få brodera in vår andra stjärna nästa år. Säg till kioskägarna att de får några timmars ledighet och skicka in en gaisare som stand-in.Gå ut på valfri karaokebar på onsdag och entré scenen till tonerna av Snart skiner Poseidon.

Råka fördärva bandet på kvällsskiftet och stäng ner fabriken.

Ring dina vänner att du har ångest över att det kanske inte blir fullsatt på torsdag. Kommer de med vet du att du har riktigt bra kamrater.Ställ dig med en bössa, bredvid Amnesty och Röda korset, i Nordstan och samla in biljettpengar till behövande blåvitare.

Betala en annonsplats i GP. Skicka upp en luftballong. Köp en banderoll. Hyr ett flygplan med en sådan där go grej bakom ÄNNA. Ring din svärfar och säg att du älskar honom om han kommer. Plinga på grannen under och be om förlåtelse för tvättbråket förra veckan genom att bjuda med henne på match. Sjukskriv dig ifrån jobbet när chefen vägrar ge dig ledigt. Skyll på fågelinfluensan eller HIV.Gå till din lokala brottarförening och berätta om den stora brottningsmatchen. Dra in på någon krog på Avenyn och berätta att det upptäckts salmonella i kycklingen. Vägled panikartade gäster i en utrymningsväg som leder till... Ja, just det.

Förlägg era dejter, som ni lyckades skaffa genom den bländande karaokeuppvisningen, på torsdag klockan 19. I klacken. Gift er inför 17.000 förväntansfulla gäster och spara pengar. Ni behöver varken pröjsa några stora pengar för underhållningen eller lokalen. Ni betalar några hundralappar och då ingår mat och öl. Helt plötsligt har ni pengar till en go smekmånad i CL-kvalet nästa år. Ta planet och åk till Moskva, Mönchengladbach och Bologna. Hämta upp gubbarna och hälsa tränarna att de fått ledigt. Av dig.

Sätt upp lappar i området att du kan vara barnvakt. Ta sedan med dig högen av ungar och förlägg "passningen" på Gamla. Kör en svensexa. Börja med att åka den coola padda för att sedan dra ett varv med en av alla görfräcka spårvagnen. Hoppa av vid centralen och klä han i trosor eller något sådant görfyndigt som svennebananerna gör.Sedan om han inte sjunger inne på arenan kan ni kasta ägg på honom. Han kommer att sjunga.

Med slutligen, undvik hockeysupportrar och be dem stanna hemma om de frågar om de får följa med. Inget jävla ”klapp,klapp” på torsdag...

...Eller så borde alla ändå fatta att de ska vara på plats på torsdag.

ALLA MOT GAMLA! #FullsattMotGefle

Geflar vilken viktig match på torsdag

FRAMÅT. Från att allsvenskan i perioder gått trögt som ett intercitytåg har vi nu gått i en fas där det går lika snabbt som ett japanskt magnettåg. Matcherna denna veckan avlöser varandra och champagnen får vänta och omvandlas till energidryck. För på torsdag ska vi spela fotboll igen.

Det är en match som precis som alla andra matcher ger tre poäng. Tre oerhört viktiga poäng. Tre poäng som tas på precis samma sätt som gårdagens. Med kamp, spets, kramp och långa inkast. Kanske är det jag, men denna matchen är jag livrädd för. Det är ett av två lag vi har kvar att möta som har någonting oerhört viktigt att slåss för: Sin överlevnad i allsvenskan. 

Om spelarna på torsdag kommer ut till ett halvtomt Gamla Ullevi sänder det en tydlig signal, att vi tycker att de ska fixa det utan vår hjälp. Det kan vara en psykologisk effekt som kan vara avgörande för vinst eller annat resultat. När all press ligger på våra axlar kan ett Gefle jävlas. För om ett redan utraderat syrianska kan skrälla borta mot Helsingborg med en man mindre i 24 minuter så kan Gefle gör detsamma.

Om vi inte ser på matchen på precis samma sätt som vi såg på matchen igår.

Se till att skapa en inramning på torsdag som inte talar om att det är Gefle som står på andra sidan. Tala om för våra spelare att motståndarlaget är oviktigt. Att antalet åskådare och ljudvolymen bär laget till att färdas i flera hundra kilometer i timmen mot den buss som kommer stå utplacerad. 

Att hela arenan kommer leva igen.

Denna gången har vi inga antagonister att sjunga mot. Men vi har ett SM-guld att sjunga för och då är matchen på torsdag exakt lika viktig som den vi igår bevittnade. Ge mig en anledning till att det inte ska bli fullsatt på torsdag efter tre säsonger utan chans. En enda anledning. Nej, just det. Nu satsar vi på #FullsattMotGefle

Ingen förväntar sig det blåvita SM-guldet

METAFYSISKA SPEKULATIONER. Det finns en brittisk film från 90-något med Gwyneth Paltrow i huvudrollen. I korthet kan man säga att den handlar om slumpen. Om hur små, vardagliga händelser kan få enorma konsekvenser för en människas liv och förändra detsamma för alltid. Fjärilseffekten, som det kallas. Man kan säga att filmen handlar om den. Det är i alla fall så jag har sett på det den senaste tiden.

Om jag kommer ihåg rätt så börjar allting med att Gwyneth måste gå tidigt från jobbet. Jag minns inte varför. Om hon är sjuk kanske, eller har hon fått sparken till och med? Hur som helst. Nere i tunnelbanan på vägen hem händer något, när vagnens dörrar slår igen precis framför ögonen på henne. I det ögonblicket delas filmen i två parallella skeenden. Det ena: Dörrarna går upp igen, hon hinner med tåget och kommer hem precis i tid för att komma på sin snubbe med att vara otrogen. Hon bryter ihop, gör slut, kommer igen och träffar en man som är bättre – som drar Monty Python-vitsar med genuin skotsk accent och plirande ögon, är ärlig och ömsint och allt det där. Hon blir lycklig med honom. Och så det andra skeendet: Dörrarna förblir stängda. När hon kommer hem den där ynka kvarten eller vad det kan vara senare har  älskarinnan redan gått, och så förblir hon bedragen och därifrån går allt bara utför. 

Det blev väldigt mycket om den där filmen nu, känner jag, men jag tror att det behövs för att ni ska förstå, för exakt så har jag tänkt kring den där felaktiga offsideavblåsningen Jonas Eriksson gjorde på Jakobs 3–0-mål mot Helsingborg för snart två månader sedan. Jag har tänkt att i exakt det ögonblicket slog våra dörrar igen framför oss. Ytterligare ett horribelt domslut och en kollektiv kollaps senare stod vi där på perrongen och såg Lindström och gänget tjuvåka iväg med guldtåget. 

Samtidigt såg jag en alternativ verklighet där vi hann med det där tåget. En verklighet med 3–0-ledning i halvtid, vinst och fortsatt guldstrid. En verklighet där den där obeskrivliga lyckan som är ett SM-guld fortfarande fanns inom räckhåll. Om bara Eriksson hade tagit rätt beslut. 

Jag fattar att det låter extremt, men sedan den där söndagen i slutet av juli har det nog inte gått en enda dag utan att jag har grämt mig över det där jävla domslutet. Jag har varit så säker på att de stulna tre poängen förr eller senare skulle komma att avgöra allt. Att dörrarna skulle förbli stängda. Jag förbannade den där orättvisan till leda. När El Kabir gjorde 0–1 efter så där två minuter i matchen efter tänkte jag att om vi ändå hade hade haft med oss den där segern, då hade inte avståndet till toppen varit så förskräckligt stort, då hade det inte varit fullständig katastrof med ett poängtapp här, då hade det kunnat gå ändå. Och så samma tankar mot Elfsborg, efter Malmö och när klockan började närma sig 90 mot Halmstad. Jag tänkte exakt likadant inför matchen igår: Förr eller senare tar den där förlusten ut sin rätt och då står vi där och ser tåget försvinna helt in i tunneln.

Men allt det där som jag så tvångsmässigt väntat på i snart två månader har ju liksom inte riktigt hänt. Inte än i alla fall. Vi har inte blivit avhängda. Medan samtliga toppkonkurrenter tappat oväntade poäng har vi, Allsvenskans formstarkaste lag, mot alla odds sakta men säkert brottat oss tillbaka mot toppen. Och så igår, på vagnen hem efter den så obeskrivligt viktiga och underbara segern mot AIK, så slog det mig plötsligt varför. Jag insåg att jag har tänkt fel hela tiden. Jag har inte tänkt tillräckligt långt. Jag har bara fokuserat på början och mitten av filmen – på den händelseutveckling och de prövningar som utgör den dramaturgiska stegringen – och helt förbisett det förlösande slutet. 

När jag tänker närmare på saken så handlar Sliding Doors faktiskt inte om människan som offer för slumpen och olyckliga omständigheter. Inte alls faktiskt. Snarare tvärtom. Den handlar om ödet och hur det finns flera vägar till samma mål. Vissa av dem är bara krokigare och brantare än andra.

I filmens sista scen befinner sig den miserabla Gwyneth – hon som missade tåget i början – på ett sjukhus. Har för mig att hon varit med om någon typ av olycka mitt i all övrig tragik. Där står hon och ser modfälld ut i hissen efter att precis ha skrivits ut. Bredvid henne står han, drömmannen, som hon i det skeendet inte träffat än. "Cheer up", säger han och laddar för sin patenterade line som han alltid drar men hon då aldrig hört: "You know what the Monty Python boys always say...". Det är då det händer. Det är då man inser att allt det där lidandet hon gått igenom nått sitt slut. Man förstår att lyckan väntar på henne i det skeendet också, trots de där dörrarna som aldrig öppnades igen och allt som hänt sedan dess. Till skillnad från första gången de ses i det andra skeendet sätter hon svaret direkt: "Nobody expects the Spanish inquisition". 

Jag börjar hoppas på ett liknande slut på min version. Kanske, om Torbjörn vill, så står vi där på Ullevi första söndagen i november och konstaterar mitt i all eufori att ingen förväntade sig det blåvita SM-guldet. 

Matchtankar - ajk hemma, 23/9

ANALYS. Ett 90 minuter långt krig mot den värsta av antagonister. Ett massivt tryck. En resolut laginsats och äntligen lite skipad rättvisa från männen i gult. Det var en match som var uppbyggd av extremt stora förväntningar, en kittlande skönt oskön nervös anspänning och en hel stad med ”nu jävlar kör vi”-mentalitet tydligt synlig på utsidan av de nypåtagna höstjackorna. Där tog för övrigt de teatraliskt skitnödiga flosklerna slut för denna gång. Förhoppningsvis. Hur som helst. Med en inramning som vi inte sett på ett bra tag på GU och ett tifo som nästan hela arenan deltog i gjorde starten på gårdagens drabbning till en fest. Må så vara att vissa stjärnskott var lite väl kissnödiga och kastade sitt konfetti lite för snabbt. Fullt godkänt ändå.

Matchen startade lite småtrevande från vår sida då ajk försökte rulla runt lite på blåvit planhalva och med tydlig idé om att låta fjant-Mutumba få utmana i fart mot Emil. Det defensiva spelet på högerkanten fungerade dock klanderfritt då man tydligt såg att Lasse och Emil hjälpte varandra förtjänstfullt mot seriens sämsta yttermittfältare. Enda smolket på Emil var givetvis tunneln från nesse johansson, men det kanske även Emil kan bjussa på såhär dagen efter. Litet kredd till nesse ändå att han inte förstod (?) att han var i straffområdet och faktiskt stod kvar på benen när Emil försökte jobba tillbaka bollen efter detta gnistrande tekniska nummer från ajks kapten.

I övrigt vet jag inte riktigt vad man kan peka ut i denna solida laginsats som renderade i både givetvis tre extremt viktiga poäng i Allsvenskans delikata guldstrid, men även ett solitt statement till resterande motståndare att den blåvita maskinen nu är igång. På riktigt. På något sätt kändes det inte riktigt farligt någon gång när ajk (ändå) hade ett övertag i bollinnehavssiffrorna. Philip och JJ käkade upp deras innermittfält. Kjetil och Bjärsa styrde backlinjen förtjänstfullt. Emil sprang och sprang och sprang. Adam gjorde det helt OK. Farneruds sulor, spelsinne och totalkompetens kombinerat med Vibes speed, rörlighet och vilja att ha boll gjorde yttermittfältsspelet till en fröjd att se på. Sen har vi Tobbe och Söder på topp. Ständigt hotande Tobbe (köngligt mål) tillsammans med tioåriga Söder (köngligt mål) är en ynnest att ha på planen.

Om man ska lyfta något minus får man ändå gräma sig lite över att vi har lite svårt att tar ner bollen, lugna ner och suga in vid spel på defensivt mittfält när vi tjongat från backlinjen. Lite för ofta försöker vi nicka oss ur och hålla bollen på positioner i Z-led som vi inte alltid behärskar. Igår spelade det inte speciellt stor roll ändå i och för sig när JJ, med sina sjukt imponerande älgakliv går framför och täcker av sin motståndare med hela kroppen när bollen är på backen. Det är klass. Rakt igenom. Det andra minuset är givetvis den något onödiga hörna som Farnerud, Adam och Haglund förorsakar vilken leder till deras kvittering. Markeringen på densamma är inte 100%, men på något sätt kändes det ändå inte nervöst och ansträngt. I synnerhet inte när deras farligaste offensiva spelare var nesse. Som är världens bästa vänsterback.

Nej, kort och gott var detta en match som smakar ofantligt bra såhär dagen efter. Både med tanke på att hela ajks organisation gråter floder över att domarteamet tar ifrån dem guldet och att vi för en gångs skull får med oss ett domslut (ickedomslut) som leder till mål.

Några korta från matchen då:
+ Laginsatsen!
+ John, Emil, Bjärs, Kjetil, Adam, Lasse, JJ, Philip, Farnerud, Söder, Tobbe, Sam, Stiller och Dyre!
+ Tobbe och Söder!
+ Lerjéus (hör och häpna!)
+ ”Kan ni höra våran sång”-trycket vid 1-0. Magiskt!
+ nesses nya kortklippta moderna frisyr.

- Något slappt vid deras hörna/mål.
- Varför finns det ingen separat kö vid insläppen för oss med årskort?

Nu taggar vi till inför nästa drabbning som går av stapeln redan på torsdag! Mot GU, mot 3p. Mot guldet!

Slutresultat: IFK Göteborg - AIK (3-1)

Det är nu det händer

Revansch. Idag är dagen då den där dagen ska sopas under mattan och bytas ut mot underbara dagar. Det är dagen då Poseidon ska göra sig redo för fest i november. Det är dagen då IFK Göteborg ska göra allt för att plåstra om sina egna sår och tala om för sin motståndare att årets party är inställt. 

Vi pratar fortfarande inte om det för att det smärtar för mycket. Vi pratar inte om det för att guldet blev till sand. Men när vi idag tar oss an dem gör vi det med högt huvud och tro på att den där veckan i November var en engångsföreteelse. Där förlorare har blivit vinnare och där andraplatser och sjundeplatser tillhör en förgången tid. 

När Poseidon sjunger och Gamla Ullevi exploderar talar vi i samma sekund om att vi har ett hopp och en tilltro till vår förening. Vi tröstar i motgång och vi för fram dem till framgång. Dagen har så mycket mer än en guldstrid på agendan. Vi har möjlighet att spela bort dem, som de en gång, på samma plats spelade bort oss från det ädlaste. Men framförallt har vi ett övertag när vi går ut på planen. För alla spelare, ledare och supportrar runt föreningen vet att vi är Sveriges i särklass största förening. Det höjer våra huvuden av stolthet och vi agerar utifrån det.

Aikarna påstår att de är överallt. Men jag har inte sett det i sportsliga framgånger och det är det som räknas. Jag tänker ofta på de framgångar som gjort att vi i framtiden kommer pryda vårt bröst med två gyllene stjärnor. Dit kan vi komma betydligt närmare vid en seger idag. 

När vi kastar våra glas gör vi det av glädje till skillnad mot aik som gör det av sorg. Ikväll händer det som vi längtat efter i fyra år, så gör din del. För inga spelare, ledare eller supporter ska gå hem och tänka ”vi kunde gjort mer” för idag ska vi ge allt.

Matchbilder: HBK borta

Här kommer bilderna från förra veckans segermatch. Som vanligt är det Emelie Hübner som stått för fotograferingen. För att se bilderna i fullskärm, klicka här.

Bilderna får inte spridas utan Emelies samt BaraBens samtycke.

Du missar väl inte din chans att uppleva något historiskt?

Kom och stötta våra Änglar. Det förtjänar dom. Det förtjänar du.

Glenn levererar igen

Den här gången läser han Lars Norén.

One does not simply walk into Mordor

Visst finns det biljetter kvar!

GULDKAMP. Lapp på luckan och utan biljett mot Gnaget? Lugn, det finns fortfarande biljetter kvar till guldspurten på Gamla Ullevi!

Här är inte mindre än 3 gyllene tillfällen på Gamla Ullevi att boka upp och köpa biljetter till redan nu:

Torsdag 26 september 19:00 IFK Göteborg - Gefle

Söndag 20 oktober 15:00 IFK Göteborg - Öster

GULDMATCHEN: Söndag 3 november 15:00 IFK Göteborg - Norrköping

Du vill väl speciellt inte missa sista matchen hemma mot Norrköping när bucklan ska höjas?? Info om biljettförsäljningen hittar du som vanligt på officiella.

//Mot nästa stjärna

Mild och Tobbe tjafsar med Alm...

...och Alm gör det ödesdigra misstaget 
att ta upp Luddes skada.

/ @johannerman

#VaskaEnGnagare

BILJETTVASKNING. Uppköpandet av ungdomsbiljetter på bortastå verkar spridas som en löpeld bland blåvita supportrar till aikarnas stora förtret. Men får man verkligen bete sig på detta sätt? Jag hjälper er att reda ut situationen.

Ekonomiskt så förlorar IFK Göteborg kanske pengar i den enskilda match när ungdomsbiljetter istället för vuxenbiljetter säljs ut.  Men för alla som tror på den 12:e spelaren så ökar naturligtvis de sportsliga chanserna när aikarna marginaliseras...

...Och med sportsliga framgångar som i det här fallet betyder vinst på måndag föds nya biljettinköp till matchen mot Gefle senare i veckan. Win/Win/Win!

Men är det verkligen moraliskt rätt?

Konstigt ställd fråga. Vill de köpa biljetter så får de köpa sina biljetter. Väntar de med att köpa sina biljetter så får de vara beredda på att de kommer kastats ut som konfetti i samma stund som de står utanför arenan och gråter. Sedan så har aikarna säkerligen köpt upp sittplatsbiljetter som är ämnade hemmalaget. Detta gör att situationerna bara där är jämförbara. Slutligen är det som är dåligt för aik bra för IFK Göteborg.

Hur ska IFK Göteborg förklara en potentiellt halvtom bortasektion när man uppgett att det är slutsålt?

Biljetterna är slut och det är inte IFK Göteborgs fel. Även fast det skulle stå 500 solnaiter utanför när matchen börjar så kan man naturligtvis inte släppa in dem till en halvtom sektion på grund av säkerhetsskäl. 

#VaskaEnGnagare

Kontrasternas värld

KONTRASTER. Medans IFK Göteborg laddar för guldkamp och "lapp på luckan" kämpar ÖIS för att hänga kvar i Superettan och att locka publik. Nu har läget t o m blivit så illa att spelarna behöver ringa runt och försöka locka publik till kvällens match mot Varberg - SOM ÄR GRATIS!

Det är GP som i en artikel låter oss fröjdas över nyheten. Att de försöker locka storpublik vet vi inte är sant då det inte är kamelsäsong och helt enkelt inte finns något intresse för ÖIS.

//Mot 3p!

Låt hela arenan leva!

TIFO/HETS. I mitt personliga tycke så fungerar de blåvita supporterleden bäst när vi arbetar tillsammans. Jag tänker därför ta tillfället i akt att slå ett slag för ett i mitt tycke mycket bra initiativ från det fristående supporterinitiativet Blåvit Stad. "Låt hela arenan leva!" kan innebära något riktigt stort om vi genomför detta tillsammans. Hjälp oss alla att färga Gamla Ullevi blått och vitt på måndag. Mer information om detta initiativ kan ni läsa genom att klicka på länken nedan:

http://blavitstad.wordpress.com/2013/09/17/lat-hela-arenan-leva/

För oss som minns de fullsatta matcherna mot ÖIS i början av 2000-talet kommer här lite inspiration inför detta event mot AIK på måndag. Titta och njut!

Vi ses på Gamla Ullevi på måndag. Krossa Gnaget!

SUPEREXPERTENS TIPS

Superexperttips.  Eftersom ”experterna” är helt bedrövliga på att tippa denna extremt lättippade serie så ger jag mig in i smeten och utser mig till självutnämnd guru på området. Så här slutar nästkommande omgångar:

Ifk norrköping-malmö ff. Malmö åker till Norrköping för att plocka tre poäng i toppstriden. Tyvärr lyckas man med detta då Norrköping har rullat ihop säsongen och plastat in den någonstans i mitten av tabellen. Tips: 1-3

helsingborg-syrianska. Helsingborg vinner om än marginellt mot ett Syrianska som åkt upp till Gävle och snott Pelles buss. Denna står parkerade utanför straffområdet i 94 minuter och lyckas bara punkteras vid ett tillfälle. Av Lindström i 54:e på Volly. Tips 1-0

IFK GÖTEBORG- aik. Hatmatch. Gruvlig revanschchans för 2009. Detta är ingen match som måste vinnas för att vi ska vara kvar i guldstriden, men för oss supportrar så måste vi få någon slags ro efter helvetesdagen i november för fyra år sedan. Mutumba misslyckas med att ta ”Supermariosvampen” och får istället syna det ostfärgade kortet två gånger under matchen. Han går i råttfällan som övriga laget gör i 83:e när de försöker ställa Hysén offside. Tips: 2-1

helsingborg-malmö. Årets match i Danmark. Och vi kommer alla ihåg hur det brukar sluta när danskar spelar fotboll. En full supporter springer in på planen. Men med tanke på att båda lagen består av danskt blod uppstår förvirring innan matchen om vilket lags supportrar som egentligen kommer äntra planen. Det blev bådas. Den ena dansken är arg för att Pontus inte fick rött, den andra för att hif fick straff. Matchen bryts i 29:e minuten och matchresultatet blir Hif-mff 0-3, hif-mff 3-0. Tips: Båda lagen förlorar matchen med 3-0.

IFK Göteborg- gefle. Pelle som har letat febrilt efter bussen sedan Melkemichel stulit den, hittar den övergiven på en parkering någonstans i Södertälje. Han åker i illfart till Göteborg för att parkera den på Gamla Ullevi, men han kommer försent. Söder, Vibe och Hysén har redan cirkulerat som en helikopter över det stackars norrlandslaget och attackerat när så behagat. Tips: 3-0

#kramaengårdare-aik.  Jawo som petat en av världens bästa spelare genom tiderna (Erton) har lekstuga med aiks försvar. 1-0 rullar han in, 2-0 nickar han in och trean chippar han in. På läktaren sitter Majsan och skriker på Alm som skriker tillbaka. Matchen fortgår medan kamerorna zoomar in en galen Alm som är på väg upp på läktaren. Matchen avbryts för en stund och Alm får som han vill. Han får dock inte sitta bredvid aiks femte mittbacksalternativ. 

#KramaEnGårdare

SUPPORTERKÄRLEK/UPPMANING. Det har väl knappast undgått någon att den tjugotredje omgången av årets allsvenska blev en synnerligen lyckad sådan för IFK Göteborgs räkning. Medan vi efter onödigt mycket dramatik lyckades få med oss tre poäng hem från Halmstad så tog våra tre toppkonkurrenter – håll i er nu – en ynka poäng. Tillsammans. Och det i matcher alla tre på förhand förväntades vinna. Kort sagt: En helt fantastisk omgång. Faktiskt den allra bästa sedan sista diton 2007, där Djurgården var snälla nog att inte spöa BP med 7-0 eller vad det nu var som behövdes för att gå om oss på målskillnad.

Djurgården var det ja. Nu som då. Häcken och Kalmar ska så klart ha cred för sina insatser, men den tveklöst största prestationen stod Dif för när de lyckades med vad vi inte mäktade med för några veckor sedan – att vinna mot Malmö på dansk mark. Därför är vi skyldiga dem ett tack. 

Det här är helt enkelt ett perfekt läge för oss i de blåvita leden att visa fotbolls-Sverige vilka storsinta och generösa människor vi faktiskt är, och samtidigt ge media och okunnig pöbel ytterligare ett kvitto på att deras återkommande demonisering av oss är helt fel på det. Att det inte bara handlar om hat. Att det finns gott om kärlek i oss också.

Därför uppmanar vi på BaraBen alla som älskar Blåvitt att för ett kort ögonblick låta Djurgårdens IF ta del av den kärleken. Glöm glad påsk-hälsningar för en stund. Glöm cupfinalen. Glöm Terror-Tommy, Skansen och Nya Söderstadion. Glöm allt och krama en gårdare!

Så här går det till:

1. Skriv något snällt på Facebook eller Twitter till någon du känner som håller på Djurgården.

2. Tagga posten/tweeten med #kramaengårdare .

3. Klart!

Du skriver precis vad du vill, så länge det är kärleksfullt. Svårt att komma på något? Här är två förslag:

Torbjörn vet att vi haft våra gräl. Fler lär det bli. Men just idag vill jag bara ge dig en stor kram. #KramaEnGårdare 

Ett varmt tack för igår. Vi betalar tillbaka nästa omgång. #KramaEnGårdare

Känner du inga djurgårdare? No worries. Vad sägs om Emil Bergström, Janne Tauer eller statsminister Fredrik Reinfeldt?

Om du verkligen inte är på kramhumör så finns det ju andra sätt att sprida kärlek. Att dela det här inlägget är ett av de bästa.

Låt kärleken flöda!

/ @johannerman

Highlights: Halmstads BK - IFK Göteborg

Amadou Jawo...

..Håller på Blåvitt!

Bara i Stockholm

SPÅRVAGNSHETS. Mycket kan man säga om skillnaderna i intelligensnivå mellan de stackars råttorna från Stockholms-trakten och de osedvanligt välartade och fantastiskt intelligenta änglarna från Sveriges framsida. En bild säger mer än tusen ord... 

Jag är ledsen för att bilden är något suddig. Humorn i budskapet går dock inte att ta miste på.

3 - 1 - 0

I riktigt brottarväder avslutades helgen på ett helt lysande sätt:

Halmstad - IFK Göteborg 0-1

AIK - Kalmar 0-0

Häcken - Helsingborg 3-2
Även om spelet kanske inte bjöd på någon större underhållning var det ändå 3p som åkte med hem till Göteborg. 3p som gör att MFF och HIF får fortsätta känna flåset i nacken. 3p som visar att vi fortfarande är med i matchen. 3p som för oss närmare guldet!

Måndag 23 sept. Gamla Ullevi. Kl 19:05. AIK. Slutsålt. Snart skiner Poseidon. 3p!

Matchtankar - Sella borta, 15/9

ANALYS. En måstematch i mängden. Igen. Jag hade i princip skrivit klart västvärldens längsta och syrligaste gnällkrönika. Jag hade letat i ordböcker efter synonymer till långsam. Jag hade skrikit tusentals icke rumsrena ord inombords och förbannat blåvitts ickeförmåga att föra en match. Sen förlöste han mig. Lelle Sam-salabim. Oj. Tre blytunga.

Sen kom insikten tillbaka när glädjen lättat något. Lyckan över tre poäng kvarstår givetvis, glädjen över att vinna en skitmatch syns i tabellen och flyttar allt fokus till ajk hemma. Helt klart. Men. Håll i er nu, alla menlösa jasägare som lackar på att man ställer höga krav, alla ni som inte verkar ha särdeles höga förväntningar på ett blåvitt i guldstrid. Själv har jag det. Varje match. Varje träning. I varje uttalande och varje sekund, för den delen. Håll i er nu.

Detta var en match som kan gå till historien som en av de sämsta insatserna sedan, ptja? säg valfri match där vi måste vara ett förande lag mot ett icketempohållande med lågt sittande rövförsvar. Hur som helst. Det var ingen bra match. Inte någonstans. Att varje passning verkar ta 5 sekunder att tänka ut. Att varje passning tar 5 sekunder att genomföra i huvud och kropp, samt att varje jävla förbannad passning tar 5 sekunder att komma fram till en medspelare (i bästa fall). Det är inte bra.

Att vi inte klarar av att spela med tempo när vi möter ett lag vars enda och främsta uppgift är att döda detsamma är inget annat än bedrövligt. Visst, det är ett blåvitt vi känner igen på senare år, men det är inte ett blåvitt som direkt är att räkna med i en guldstrid, eller? Jag vetefan. Klart att brottarfotbollen är bra och resultatgivande när man faktiskt spelar brottarfotboll. Det gjorde inte vi idag. Det gjorde Sellas gubbar. Å andra sidan vann inte HBK. Det gjorde vi.

I sammanhanget verkar det inte finnas något som heter "spela rolig fotboll". Inte i min bok i alla fall. Eller, klart att det finns. Att vinna är roligt. Oavsett hur det ser ut. Idag var vi ändock nära att inte vinna och det samtligt såg för jävligt ut. Äh, jag vetefan var jag vill komma. Matchen var helt bedrövlig från blåvitts sida. En fiaskouppvisning i bolltempo. Ett bedrövligt dåligt passningsspel. Lite halvsnurrigt i både offensivt och defensivt straffområde. Ingen match där spelet sätter skräck i våra guldstridsmotståndare. Men likt förbannat. 3 poäng.

Blytungt.

Några korta från matchen då.

+ SAM LARSSON.
+ 3 poäng.
+ Inga skador.
+ Inga kort.

- SÖLIGHETEN! Skjut Vibe, för i helvete. Släpp bollen Sobra. Rör på benen Adam.
- Någon som brann för uppgiften? Njae, kanske, men det syntes inte.
- Våldsamt nära kryss.

Nu hoppas vi för enda gången på Häcken. Detta sketlag som i detta nu tappade in ett mål från ärkeäcklet Peter Larsson, och någon minut senare släppte in ytterligare ett. Häcken kan man nog inte lita på ändå. Kalmar dock. Fint det.

Köp biljetter till ajk hemma nu för i helvete. Mot guldet!

Slutresultat: Halmstads BK - IFK Göteborg (0-1)

Intervju med Emil S inför kommande uppgift.

Med en otrolig uppslutning på Kamratgården, mycket tack vare Adeccodagen, gjorde A-laget idag sitt sista träningspass inför stundande kamp mot Halmstad. Emil, vars rötter är från samma stad, krigade på likt sedvanlig ordning. Efter träningspasset tog vi oss ett litet snack..

Imorgon möter ni din gamla förening Halmstad, borta - en klubb i "kris". Hur antar du dig den utmaningen? 

- Kris? Nja, när jag lämnade var dom i kris.. Skämt åsido - dom är nykomlingar och jag tycker dom har gjort det helt okej. Sen har vi också gjort det okej. Det är en match mellan två helt okej lag.

Hur känns det att få komma ner till Örjans Vall igen? 

- Det skall bli skoj. Det var ju egentligen där jag började min bana, och jag har många fina minnen därifrån, samtidigt som det känns som att den tiden var från ett annat liv. Det var ju innan allting hände, så det skall bli skoj att träffa framförallt folk runt om klubben - det finns ju inte så många spelare kvar, men det skall bli riktigt roligt. 

Ännu ett landslagsuppehåll är förbi. Hur påverkar det dig som spelare? 

- Vi som inte haft förmånen att spela med landslaget har fått träna på bra. Nu var jag iof sjuk mitt i veckan, vilket kanske inte kunde komma mer lägligt sett till att vi inte hade några matcher. Det kanske är skönt när man ligger i topp att ha ett litet uppehåll ibland. Då kan man insupa det mer och bli lite kaxigare vilket aldrig är fel.

Det har varit väldigt mycket fokus på kommande hemmamatch där vi tar emot AIK från både marknads- och supporterhåll. Är matchen mot Halmstad så enkel att den är borträknad?

- Det är möjligt att många supportrar ser kommande match mot AIK som lite mer speciell och närmare hjärtat, men för oss spelare är det helt annorlunda just nu. Jag vet knappt när vi möter AIK - just nu har vi Halmstad i fokus vilka vi har bra koll på och det har vi haft ett tag. Det är full fokus på uppgiften och vi har lärt oss våra läxor, både på Grimsta och i Växjö. Vi vet vad som händer om man inte gör jobbet. 

Hur viktigt är det med en bra publikuppslutning imorgon?

- Enormt viktigt. Jag minns min tid i Halmstad väl, och när Göteborg kom på besök kändes det stundtals som en bortamatch för oss. Det är verkligen viktigt med en god uppslutning och vi vill gärna få denna match att kännas som en extra hemmakamp, precis som vi hade det mot Häcken i första omgången, så jag hoppas verkligen det kommer mycket folk.

Lycka till!

- Tack!

Vakna!

REFLEKTIONER. Jag kan faktiskt, till skillnad från många andra Blåvita, uppskatta att se landslaget spela fotboll. Men då får det vara i mästerskapssammanhang. Alltså inte på en kval-plastmatta i Långbortistan. Då kan det kvitta. Då är blåvita träningsmatcher på ett snorkallt Valhalla att föredra alla dagar i veckan.

Det är för övrigt tyvärr oerhört lätt att falla in i omedveten dvala i samband med dessa uppehåll, men nu är det dags att vakna. Vi har ett SM-guld att kriga om. Nu måste vi upp på tårna igen. Vi ska åka till Halmstad och kriga till oss tre poäng redan på söndag.

På så gott som alla sociala medier har det varit väldigt tyst i de blåvita leden den sista veckan. Detta är en uppmaning till alla Blåvita att vara med och ändra på detta. Börja snacka Blåvitt igen! På stan, på Facebook, på Twitter, vid middagsbordet och på lunchrasterna!

Tagga till nu! Krossa Halmstad!

Den dolda läroplanen.

Som lärare måste man förhålla sig till läroplanen på ett professionellt sätt. Man bör agera med pondus och med ett förhållningssätt som ger eleverna en trygg och inbjudande atmosfär. Men vad alla inte vet, är att det också finns en dold läroplan. Åtminstone för vissa lärare.

Jag håller som bäst på med att färdigställa ett mindre kompendium om väder och klimat. En inte helt lätt text alla gånger. Men du kanske funderar över vart den dolda läroplanen tog vägen? Här följer ett exempel, och ett par meningar ur kompendiet:

"Vädret handlar om vad som händer i atmosfärens nedre skikt vid en bestämd tidpunkt, under ett dygn eller under en kortare period. Man kan exempelvis tala om hur vädret ska bli klockan 12.00 i morgon, under de kommande dagarna eller hur vädret var i Göteborg den 4 oktober 1904."

För den oinvigde kan dessa meningar passera som vilken information som helst. Men som lärare har man med barn och ungdomar att göra. Man vet, utan undantag, att frågan förr eller senare kommer:
- Varför just den 4 oktober 1904? (alternativt vad hände i Göteborg då?)

I samma ögonblick som frågan ställs så läggs bollen upp på straffpunkten, och det stora smörgåsbordet breder ut sig. Vart ska man börja? På Café Olivedal, med Torbjörn, Bebben eller raden 18-6-2? Det är bara att låta historien flöda, projektorn gå varm och ge eleverna en fantastisk dos svensk fotbollshistoria!

Och det finns alltid tid. Mycket tid. Det är det som är det bästa med den dolda läroplanen. Antar att den är cementerad på Änglagårdsskolan.

Ännu en blåvit supporterhistoria

EN BLÅVIT SUPPORTERHISTORIA. Jag tror mycket på att vi bör sprida de positiva, medryckande och många gånger fantastiska historierna vi får skickade till oss på BaraBen. Här kommer ytterligare en sådan historia. Denna gången från Dette:

"Jag minns inte riktigt hur det började, eller när det började, men minnet säger att jag alltid har tyckt att mina älskade änglar har fina tröjor. Det är nog helt enkelt på den vägen det är... Det var så mitt hjärta blev blåvitrandigt!

Fotboll har jag alltid gillat, men det var först på gymnasiet i en "liten håla i Östergötland" som jag träffade en ängel som jag började umgås med. Det var då som intresset tog fart på allvar. Jag minns hur vi planerade inför matcher som Blåvitt spelade i närheten och hur vi sedan hade nedräkning, hur vi skippade skolan på eftermiddagen för att hinna ta oss med buss och tåg till Norrköping, eller hur vi lånade ihop till en bil och tvingade min kära far att agera chaufför när vi skulle till Örebro. Eller den gången när Blåvitt skulle möta MAIF (laget hemifrån). Det var förmodligen i Svenska Cupen eller något i den stilen.

Matchen spelades i Gränna och vi anmälde oss till MAIF's supporterbuss. Inför denna resa hade vi riggat så att vi på plats i Gränna skulle kunna köpa varsin "såååå snygg stickad Blåvit tröja" som var det senaste heta i supporterklädsel just då. Vi kom i god tid till platsen där supporterbussen skulle gå ifrån och när vi stod där kom ett par farbröder (som skulle visa sig vara "höjdare" i klubben MAIF) fram och meddelade att de försökt få tag i oss då intresset var så svagt så det inte skulle gå någon buss. De såg förmodligen hur besvikna vi blev och erbjöd plats i sin bil. Vi tackade ja och åkte med och kikade på matchen. På hemvägen och iklädda våra finfina nya tröjor insåg farbröderna att vi var änglar och muttrade nått i stil med att "hade vi bara vetat det..."

På denna tid var inte utbudet i Blåvittshopen direkt stort och det var inte tal om tjejkläder så vi satt även där på kammaren och filade på en tjejkollektion som vi hade planer på att sända vidare, men  som inte blev mer än skisser dock. Många Göteborgs-resor har det blivit genom åren och en av dessa ägde rum när man från skolans håll meddelade att vi skulle göra "fältstudier" i en förening (fältstudier innebar att man skulle vara med och se hur en förening sköts under ett par veckor). Vi hade målet klart och siktet inställt! Kamratgården! Vi tog mod till oss och ringde upp Wernersson som var den som styrde och ställde där då.

När han fått klart för sig att det inte handlade om att vara med laget och träna eller nått liknande meddelade han efter några samtal fram och tillbaka att det var grönt!!! Tiden på Kamratgården var helt obeskrivlig! Man kände sig ganska vilsen när man kom dit, men de tog hand om oss väl! Att få se gården, kika på träningarna, känna atmosfären och ta del av gemenskapen bland spelarna var enormt. Minns att vi en dag kände oss lite lättade över en "pojk" som dök upp på gården och till en början kändes lika förvirrad som vi. Vi trodde att han var "någon som oss" ända till jag hörde hur en person som kommer ut från ett möte säger att "körkort ska stå i kontraktet". Då förstod jag...

Sedan känslan som infann sig när man var en av alla drygt 42 500 personerna som satt där på Nya Ullevi och såg hur Maldini var uppe på läktaren och "köpte korv" mer än en gång i matchen som slutade med vinst är oxå obeskrivlig. Eller när man heeeelt dyngsur stod där på samma arena och var sååå nervös för att supportrarna skulle springa in på planen för tidigt så att det skulle bli nått tjafs och det efterlängtade SM-guldet skulle rinna ur händerna 2007!

Nämnde ju hur vi designade våra egna blåvita kläder (men som aldrig skickades in). När det utlystes en tävling på hemsidan hyfsat nyligen så var jag inte sen med att ta upp den tråden. Jag skickade in ett par förslag och ingen var mer förvånad än jag när det i inkorgen en dag fanns ett mail från Blåvittshopen om att JAG hade vunnit tävligen!!! Efter några turer fram och tillbaka finns nu tröjan till försäljning! Gissa OM man är stolt när man ser en supporter som strosar runt i just den tröjan som JAG designat! Det är nästan så att man vill gå fram och säga det, men som tur är så kan jag tygla mig så pass så att det bara är min bästaste kömpis som behöver stå ut med att höra det varje gång! Det är faktiskt lite coolt att lilla jag har designat en tröja som säljs i självaste Blåvittshopen!

Numera behöver jag inte längre övertala min kära far att köra till Örebro. Jag bor numera i Örebro (det blev så när jag bara blev reserv till mitt förstahandsval Göteborg när jag sökte till Universitetet. Efter studierna blev jag kvar i Örebro...). Det ligger, för de som inte vet det, drygt 30 mil enkel resa från de underbara hemmamatcherna på Gamla Ullevi. Det är inget som hindrar. Är man en supporter så vill man stötta sitt lag. Jag är även mycket stolt över att ha lyckats "hjärntvätta" min bästa vän som numera även hon har ett blåvitrandigt hjärta! Nu är det vi som kamperar ihop. Vi planerar liven efter hur Blåvitt spelar sina matcher för det är lika självklart för oss båda att åka på så många matcher som det bara går - hemma som borta.

Vi stod där på läktaren på Friends och vågade knappt andas innan det stod klart att Cupguldet var säkrat tidigare i år... Och i söndags (1/9) var vi på vår 18:de match för säsongen och det är inte utan att det är med skräckblandad förtjustning man sätter sig i bilen (som såklart är pimpad med en halsduk i bakrutan och en apa med supportertröja hängande fram i backspegeln) tidigt på dagen för att rulla de många mil som krävs för att sluta upp till supporterskaran och för att heja fram våra änglar.

Det blir som en livsstil och nog ska det erkännas att det är en bra mycket trevligare resa hem om man lämnar aktuell arena med tre poäng. De matcher som man dessvärre inte kan se live är det mer regel än undantag att vi ser på Olearys här i stan. Kan säga att numera så är det vid namn de hälsar oss välkomna där. Är man supporter så stöttar man i med och motgång... Än är denna säsongen inte slut och jag håller såklart en tumme för att man återigen kan få fira ett SM-guld framåt början av vintern!"

// @dettejo 

Nej, Hockeyn kommer aldrig att bli större än Änglarna.

Krönika:
Om du tillhör den kategori människor som tillägnar osunt mycket tid åt sociala medier vet du redan vad denna krönika kommer att handla om. Väletablerade journalister från drakar såsom GP, Expressen och Aftonbladet har i samråd med Frölundas ledning (hävda inget annat) gjort det till en tävling att se om deras Indianer kan gå om IFK Göteborgs publiksnitt - mitt under guldstriden.
Självklart mäter vi mot den match som hade absolut minst antal besökare denna höst, nämligen Åtvidaberg hemma som mätte 7131 besökare.
En pinsam siffra i sig, absolut, men när rubriker som denna dyker upp börjar tålamodet tryta då deras patetiska försök mäter sig värre än om självaste Gais låg bakom kampanjen;

Vad som ej framkommer här, såvida du inte läser igenom hela artikeln är att Frölunda, till skillnad från Blåvitt mäter besökare per "såld biljett", och inte  per faktisk besökare genom snurrgrinden som IFK Göteborg. Således har Frölunda iår ALLTID minst 4000 personer på läktaren, även om den ekar tomt, ty det är antalet sålda årskort de lyckats kränga iväg. 4000 var siffran ja. 

Lägg då till de 2800 friplåtar som delades ut inför matchen - då är vi uppe i 6800 besökare, innan någon ens har hunnit sätta sin fot i Scandinavium. 

Att behöva ge bort närmare 3000 biljetter då ens största rival kommer på besök för att få publik skrämmer mig mer än den Gaismatte Frölundas marknadsavdelning försöker pyssla med. 

Med ett faktiskt publiksnitt på 10493 för Änglarna och ett hittepåsnitt på 8588 för klubbindianerna visar fotbollen än en gång att skridskofantasterna ligger i lä.

Fortsätt gärna promota ert lag, men försök aldrig göra det på IFK Göteborgs bekostnad igen. 

Hockeyn kommer aldrig att bli större än Änglarna.

@_PatrikG

FC Köpenhamn låter efternamn styra biljettköp

Diskriminering och rasism inom fotbollen. Nyligen avslöjades att FC Köpenhamn diskriminerar människor med andra namn än Jensen, Olsen eller Carlsen när det gäller biljettköp till matcherna i Champions League. FC Köpenhamn oroade sig för att supportrar till motståndarlagen Galatasaray, Juventus och Real Madrid skulle köpa biljetter till platser utanför den avspärrade bortafans-sektionen och att ordningsproblem då skulle kunna uppstå. För att minska den risken valde klubben att annullera biljetter som sålts till personer boende utanför Köpenhamn och som inte hade danskklingande efternamn. Så hävde till exempel FC Köpenhamn biljettköp som gjorts av Kristianstadsbladets medarbetare Tanes Caliskan, för att han hade fel namn.

FC Köpenhamns tilltag är klandervärt. Bara tanken att låta en människas namn ligga till grund för särbehandling ger rysningar. Jag hoppas att Fifa och Uefa tar en titt på det inträffade, och utvärderar det i förhållande till deras policy om nej till rasism.

Motsvarande skulle aldrig kunna hända i IFK Göteborg. Jag skulle vilja hävda att det aldrig skulle kunna hända i en svensk storklubb överhuvudtaget. FC Köpenhamns agerande kan bara förstås utifrån den politiska och främlingsfientliga kultur som präglar alltför stora delar av det danska samhället i dag.

Internationella undersökningar visar att Sverige är ett av världens absolut minst rasistiska och främlingsfientliga länder. Främlingsfientligheten har också minskat avsevärt i Sverige sedan början av 1990-talet.

Överhuvudtaget har jag en känsla av att problem med rasism i svensk fotboll har minskat. I slutet av 1980- och början av 1990-talet var det inte ovanligt att svarta spelare i Allsvenskan fick höra apläten när de rörde bollen. I mitten av 2000-talet kastade supportrar från AIK och Hammarby bananer mot Djurgårdens målvakt från Gambia, Pa Dembo Turay, i samband med Stockholmsderbyn. Då försvarade supportrarna sig med att det var en tradition att kasta bananer mot Djurgården, oavsett spelarnas hudfärg, eftersom Skansen ligger på Djurgården. Traditionen bröt i samband med den debatt som då uppstod, men återupptogs vid något tillfälle. Kommentator-legenden Bosse Hanssons uttalanden om AIK:s "svartingar" var också reminiscenser från en gången tid.

Jag har respekt för arrangörens strävan att hålla isär supportergrupper. Mina egna erfarenheter kommer från de kontroversiella Davis Cup-matcherna i tennis i Båstad (min uppväxtort), mot apartheidlandet Rhodesia (dagens Zimbabwe) 1968 och mot juntans Chile 1975. Då försökte demonstranter köpa biljetter för att kunna störa matcherna från läktarplats, medan arrangörerna försökte sälja biljetter i huvudsak via tennisklubbar för att den vägen hålla demonstranterna utanför banan. Men det var en annan sak. Och det var inte efternamnens klang som låg till grund för biljetthanteringen. Säkerhetsfrågor måste gå att lösa på annat sätt, och ansvaret för det ligger hos arrangören.

Nu finns vissa tecken på att FC Köpenhamn tvingas krypa till korset och upphöra med att sälja biljetter utifrån människors efternamn. Men skadan är redan skedd. Anhängare till Galatasaray är uppretade efter klubbens agerande. FC Köpenhamns agerande har snarast skärpt riskbilden inför Champions League-matcherna. Som profeten Hosea uttryckte det för några tusen år sedan: Vind sår de, storm skördar de (Hos 8:7).

Ulf Bjereld

John Alvbåge recenserar

BOKRECENSION. Det är på tapeten att recensera "Ärkeängeln - en hjältes hemlighet" och vi på BaraBen sitter inne med en exklusiv recension. Det är ingen mindre än Sveriges bästa målvakt John Alvbåge som recenserar nedan. Håll till godo - och läs boken(!): 

När "Ärkeängeln - en hjältes hemlighet" damp ner i brevlådan så beslutade jag mig att få tummen ur och läsa för en gång skull. Jag är långt ifrån en bokmal. Jag är ju en filmkille och är det något jag hatar så är det folk som kommenterar filmer med frasen "boken är mycket bättre".  Men dom få böcker jag faktiskt läst i mitt liv har varit biografier eller faktaböcker. Böcker som intresserar mig och samtidigt utbildar mig. Ärkeängeln är just en sådan bok.

Men nu släpper jag filmsnacket och vad som intresserar mig och ger mig in på själva boken. 

Direkt så kan jag säga att Ärkeängeln passade mig som läsare väldigt bra då den var lättläst och lagom tjock.
Jag läste ut boken på en bussresa (tur och retur till Lund)  och den klistrade sig fast framför mina ögon, jag kunde inte slita blicken från boken.

Första halvan av Ärkeängeln handlar om Reines uppväxt och fotbollsliv ifrån Utsiktens BK till mäktiga IFK Göteborg. 

Allt flöt på för Reine Feldt som var ett föredöme både på och utanför planen med sitt sätt att vara. Reine brann för rättvisor i samhället och politiken blev något som Reine engagerade sig i förutom fotbollen och skrivandet som var hans liv.

Som IFK:are så var första halvan väldigt intressant då man får en lektion i Blåvitts historia. Hela gamla fina Göteborg målas fint upp av författaren Hans Burell men man börjar ana vad som komma skall i bokens andra halva.

Reine Feldt levde helt enkelt ett liv i hemlighet. Reine var inte bara en familjefar, journalist, politiker, karlakarl och lagkapten för IFK Göteborg. Reine var också homosexuell och just hans sexuella läggning gjorde att Reine levde ett dubbelliv.

Fasaden Reine byggde upp för sina vänner och nära var en lycklig tvåbarnsfar och make till hustrun Britt. Men bakom fasaden så fanns det en deprimerad man som grubblade över sitt liv.

Faktum är att boken är väldigt sorglig och ledsam eftersom Reine slits mellan att hålla ihop sin familj och sitt privatliv. Relationen till hustrun Britt är till en början perfekt men ändras snabbt till det motsatta. Reines "hemlighet" tär så pass mycket på honom själv och på Britt att han under ett tag i sitt liv säger adjö till allt och alla. Reines fristad blir Amsterdam där han bosätter sig ensam i en kanalbåt för att få vara sig själv för ett tag. Vid denna tidpunkten i boken så har Reine lämnat fotbollen bakom sig då ett sargat knä till slut satte stopp för honom.

Tiden i Amsterdam gör Reine gott och han kommer hem till Göteborg igen med ny energi och ser fram i mot en nystart.
Det tragiska är att Reine fick med sig något mer än bara minnen och nya vänner ifrån Amsterdam. Reine Feldt drabbades av den då helt nya och för allmänheten okända sjukdomen HIV.

Att vara homosexuell och samtidigt lagkapten i IFK Göteborg var bara det otänkbart så det fick hållas hemligt för allt och alla. Men att sen vara bög och HIV-smittad i början av 80-talet var också en sak som Reine var tvungen att hålla hemlig. 

Man skulle kunna säga att hemligheterna han höll för sig själv som bara hans allra närmsta visste om tärde på hans psyke. Samtidigt som hans allvarliga sjukdom tärde på hans kropp och själ. Detta blev till slut för mycket för Reine Feldt.

Jag kan varmt rekommendera Ärkeängeln till alla tänkbara läsare. Reine Felds historia är hyperaktuell idag med snacket som finns om idrottare och homosexuella, samtidigt som personen Reine som hela boken bygger på är väldigt intressant. Ärkeängeln ger dig samtidigt en historielektion om IFK på 1950 till 1980-talet vilket är en stor bonus.

"Ärkeängeln - en hjältes hemlighet" är författaren och journalisten Hans Burells första bok och den är skriven som en hyllning till personen Reine Feldt. Hans Burell var själv Reines arbetskamrat och vän i 15år på tidningen Arbetet och beskriver fint i slutet av boken hur han frågat Reines båda döttrar om lov att få ge ut boken. Svaret blev ett självklart "ja" ifrån döttrarna som själva var intresserade av vem deras far egentligen var. Så hemlig var nämligen Reine Feldt.  Inte ens hans barn visste vem deras pappa var. 

Jag kan inte ge boken något betyg. Jag kan bara varmt rekommendera Ärkeängeln till dig.

Med vänlig hälsning

John Alvbåge
 

Matchbilder. Åtvidaberg hemma

Än en gång var Emelie Hübner (@EmzaansFoto) på plats på Gamla Ullevi för Barabens räkning. Resultatet kan du se här ovan. Vill du se bilderna i fullskärm gör du det här.

Bilderna får inte spridas utan Emelies och Barabens samtycke.

Highlights: IFK Göteborg - Åtvidabergs FF

Matchtankar - Åtvidaberg hemma 1/9

ANALYS. Missarnas match. Kjetil är köng. Ytterligare en måstematch i ordningen genomförd. En dag på jobbet helt enkelt. 3-0 i all ära och en dominans som stundtals hette duga, men borde vi inte stänkt dit ett par bollar till? Borde inte firma Vibe/Tobbe/Söder och även Sobra/Sam punkterat matchen med både 5, 6 eller kanske 7-0?

Anyway. Kan inte direkt peka ut några speciella saker i matchen ändå som sitter kvar på näthinnan. Inte mer än Kjetils sylvasshet i straffområdena samt att vi ÄNTLIGEN gör mål på fasta situationer då. Vilket inte är så lite i och för sig. Stundtals såg vi JJ varva smånätta tvåfotare med brottartunga kroppsfinter. Vill även minnas att Hjalmar bjöd på gott vid flertalet tillfällen som man inte sett på åratal (någonsin?).

Negativa klubben noterar ju ändock som sagt att skärpan saknades vid flertalet tillfällen i avslutningslägena. Samtidigt, lägen skapas! Ytterligare tråkighet i Farneruds uttåg. Såg onekligen ut som att deras spelare vid många situationer satsade onödigt fult och gick in för att sätta viktiga gubbar ur spel. Den sista negativa punkten är givetvis bristen på folk på läktaren. Personligen är jag en quisling utan dess like och ska inte stenkasta i inrutade hus (då jag inte var på plats idag), men generellt är det för dåligt med såpass få folk på läktaren. Oavsett motstånd och oavsett väder. Vi är ju för f-n Blåvitt! I allra högsta grad i guldstrid, dessutom.

Några korta från matchen då:

+ KJETIL! Köng.
+ Kassaskåpssäker seger.
+ Kjetil!
+ Offensiv lusta och många skapade lägen. (Lossnar det för Lasse nu?)
+ Öster!

- Missarna!
- Publiksiffran.

Sist men inte minst, några korta från gårdagens galej (Rikets Änglar) på Kviberg.

+ Slutresultatet. Tredjeplats av 22 lag är inte fy skam ändå.
+ Sjögrens drömmål. Inte helt olikt Ragges mot gladpåskdjurgården.
+ Organisationen. Vi hittade våra roller tydligt efter redan några minuter. Coachning?
+ Kassaskåpssäkra segrar mot Ultras. Var det två gånger? Jojatackarja.

- Undertecknads frilägesmiss i semifinalen (mot slutsegrarna, Änglarna Lerum).
- Undertecknads straffmiss i semifinalen (mot slutsegrarna, Änglarna Lerum).

Nu hoppas vi på en bra rehabperiod under landslagsuppehållet och att våra blågula spelare inte åker på någon jävla skit!

Köng!

Idag var det norsk dynamit som gällde! Lite beklagligt att inte fler än 7131 var på plats och fick se Kjetils projektil i första halvlek.. Nästa hemmamatch är 23e mot råttorna. Då ska det vara slutsålt!

Slutresultat: IFK Göteborg - Åtvidabergs FF (3-0)