På gång


söndag 19 april 2015

Matchtankar - fcrealbarcelonamffhäcken borta, 19/04

ANALYS. Återigen ställdes vi mot världens i särklass roligast spelande lag men en batteriackompanjerand köpt hejarklack från en annan världsdel. Inte jättesexigt på pappret. Inte denna gången heller. 9200 minus några stackars framstjärtar gjorde ett rätt bra jobb idag. Vi sjöng fan rätt bra.

Innan vi kör vidare allt för mycket måste jag ursäkta mig för långsam jävla leverans av den här omgången blajsnack. Inte superbt förenligt att dra i sig ett gäng folköl till överpris, lomma hem segerrusig och på det natta kids. Men, bättre sent än inte alls, eller vad man säger i skärgården? Anyway, första halvlek går väl inte till historien som en av de mest skönspelade drabbningarna, men när det kommer till kämpaglöd, kamp och kött vinner vi mark även där. Trots att det inte riktigt är den klass vi egentligen hade velat se. Önskemålen rörde ju sig i form av "Sveriges roligaste fotboll" mot just Sveriges roligaste, vackraste, tyngsta och hårdaste fotboll. En match som på förhand hette "derby", och som i dagens fotboll får klassa in som "slaget om Göteborg", även om det i lillasyster gulsvart omnämns som Hisingen mot Göteborg.

Ingen höjdare i första ändå. Läste sporadiskt i paus på Twitter saker i stil med att det var gäsp, bu och att Big Mamas syrra hade klippt en av superbröderna Gustafsons finaste "gåbortfrisyr". Någonstans där mittemellan hamnar väl min analys från nedre bortastå. Inte helt lätt att koppla alla händelser eller rent krasst om bollen faktiskt spelades framåt eller bakåt. Oklanderligt borde åtminstone nån av de hårfagra bröderna ha straffas med fler gula än de faktiskt fick, för någon vacker fotboll levererades knappast därifrån. Komigen nu? Släck myten! En gång för alla! Big Mamas morsa, där någonstans bör vi stanna, okej?

Samtidigt, om man ska dra några derbyparalleller får man väl ändå klassa in första halvlek som en typisk kamp om staden. För, smällde gjorde det ju. Gurra gjorde sitt yttersta gällande hans paradgren, Seb trillade runt och var tänd till tänderna, även om han återigen inte riktigt bjussade på socker från fötterna. I synnerhet inte när vi pratar om genomskärare eller långbollar. Skit samma. Ändå. Åtminstone med facit i hand.

I paus roar vi oss med att googla Ace of Base-videos där Häckens fantastiska A-lag (med vår försäljningschef i spetsen) gjorde sitt yttersta i att göra jävligt märkliga grejer. Visst, det var nittiotal, men vafan, inte ens då var häcken roliga. Även om man försökte som fan tillsammans med Partilles stolthet.

När matchen väl drar igång har en vakt hunnit skälla ut någon brud för att hon står för nära jalusit på nedre stå, och med det, vara för nära att orsaka en olycka om någon ramlar ner. Okej? Har man inga konflikter skapar man sig några. Eller nåt.

Som sagt, andra drar igång och det är inte mången minut som behövs innan Ankersen mördas i straffområdet och årets första blåvita elvametetare i allsvenskan är ett faktum. Vad hände där? En straff? Med oss? Och hela bröderna Dalton-rövarbandet från göta älvbrons fäste skriker i unison falsett att det minsann "var den sämsta fucking domarsinsatsen" man sett. Kul. Sebban stegar fram och den obotliga pessimisten i mig är helt säker på att han kommer bomma. Tur att jag varken är bettinggeneral eller faktiskt har någon direkt inverkan på skiten för straffen är precis som man kan önska. Hård, hög och i mål. Psykgkädjegatloppet därtill gör saken än mer underbar. Fan va go du är Sebban. Puss!

Att de får en omställning tämligen snart efteråt där vi går bort oss tre gubbar mot GHT (planens sämsta islänning), varvid passningen ändå går fram till han, herrejössesjävelupermyten, som visserligen gör ett rätt fint mål, men efteråt borde kamma sig ordentligt i de toviga lockarna (uppviglande jävla pajas!) efter räden framför oss. Du gjorde ett mål, det var knappast en titel som bärgades där. Kom tillbaka när ni vunnit något. Eller åtminstone vunnit en match i årets allsvenska.

Coachning, spelidé och Süßigkeiten löstes ju med bravur när mysjörgen (okej innan allt blev gött var ju MSD insatt istället för Ankersen, där MSDs inhopp kanske inte går till historien som det bästa man skådat, men skit samma) dunkar in Boman istället för Määäääds, vilken ser helt oberörd ut från höftskadan och står för exakt det inloppet man hade kunnat drömma om. Köttar, kämpar, river, sliter och vinner boll högt upp i banan. Seb som i slutet blir avlöst av Tom, som kanske är för bra för bänken?, vinner en boll av herrejössesGustafson, och slår en klinisk pass till Boman som på måltjuvsmanér dönar in segermålet under Källqvist. Så. Jävla. Gött.

Inte riktigt Selakovic-2-1-gajs-gött, men fan inte långt ifrån. Så jävla viktigt mål. Nu har vi poängen, även om spelet allt som oftast ser rätt halvbra ut. Vi kan luta oss på att skallarna och känslan tar oss jävligt långt. Ska bli oerhört spännande att se var detta tar vägen när vi t.ex kommer att börja anfalla lite mer, i synnerhet på vänsterkanten likt cupspelet. Ska bli kul detta. Apropå roligt spel alltså. Segersötman är god. Mycket god. Och för den ickeinsatte när det gäller tysk lingvistik, Süßigkeiten, det betyder typ godis eller sötsaker. Vi hoppas på karies i år.

Några korta från matchen då:
+ Seger! Inte mycket att orda om.
+ Gurra. Tycker han gör mycket bra idag igen. Krigar.
+ Tom. Spelar egentligen för kort för att betygssättas öht, men jösses!
+ Boman. Se ovan. Köng.
+ Bra drag idag! Sjung tills du stupar för fan.
+ En fotbollsuppvisning i rolighet från häcken! Få förunnat! Kul att få se!

- Derbyhets?
- Ingen supermatch egentligen. Men vafan gör det?
- Vibe. Vill inte sätta minus egentligen, men förstatouch, gnällighet och kroppspråk är inte bra idag. Bit ihop! Du har det i dig.
- Saknar ett riktigt derby.

Allt annat än fullt mot Helsingör är för dåligt. Nu kör vi som fan! Mot tandtrollen!
Innan det, glöm inte att köpa biljett till cupfinalen. Du ska vara med om ytterligare en titel! Gött!