På gång


lördag 27 september 2014

Här är gänget som går för ett nytt SM-guld

U19. Förra årets gjorde IFK Göteborgs juniorer det som man inte lyckats med sedan 1999. Man vann juniorSM-guld. Och sättet man gjorde det på var otroligt dramatiskt.

Först höll man på att slarva bort den slutspelsplats man hade, då man i sista omgången endast fick med sig 0-0 borta mot Mjällby. Det hade då räckt för Elfsborg att vinna borta mot jumbon Lund – som endast hade tagit sex poäng på hela året – för att gå om våra killar. Elfsborg hade också ledningen i den matchen men Lunds spelare med det fantastiska namnet Ian-Zeru Wu räddar säsongen för Blåvitt med att kvittera i den 78e minuten. Ett resultat som står sig matchen ut.

Så man slutar två i tabellen, bakom Malmö FF. I U19 fungerar det så att endast två lag från södra serien, och två lag från norra serien, tar sig vidare till slutspel. Dessa möts sedan i en direkt avgörande semifinal. Tvåan får möta ettan i den andra serien, på bortaplan.

IFK Göteborgs juniorer får därmed åka till Stockholm där man ställs mot BP. Plötsligt går det som en dans jämfört med bara någon vecka tidigare. Man vinner med 3-1 efter två mål av Bilhall Titi och ett av Martin Zanjanchi. I den andra semifinalen vinner AIK borta mot MFF med 2-1. Spelplats för finalen lottas och givetvis lottas det att AIK får hemmaplan. Ny resa till Stockholm väntar därmed där man den andra november skall möta AIK på Skytteholms IP.

Matchen börjar med att bölja fram och tillbaka en hel del, där AIK har en del farliga anfall med diagonala bollar över vår backlinje. Men så fort vi får grepp om det så är det inget snack. 1-0 och återigen är det Bilhall Titi som står för målet. 2-0 ett snyggt vristskott av Jesper Andersson. 3-0 Patrik Karlsson Lagemyr, för de flesta känd som Paka. Ett mål som definitivt avgör matchen. AIK gör 3-1 men Victor Edvardsen punkterar matchen med 4-1 i sista minuten och SM-guldet är nu där det hör hemma.

 "Paka"

Vi spolar fram klockan nästan 11 månader till idag, och ser att killarna har ett utmärkt läge att försvara guldet i år igen. Tråkigt nog har vår officiella hemsida helt och hållet missat killarnas framfart och det måste ses som väldigt märkligt faktiskt. Inte ens en notis får resultaten, inte målskyttar, ingenting. Det är trots allt framtida a-lagsspelare som spelar i U19, och det är något som skapar intresse och snack kring föreningen. Men trots det sover man från officiellt håll. 

En genomgång av truppen visar att ett par namn har bytts ut, men stommen från förra årets guldlag är intakt. Sulejmen Sarajlic är given förstamålvakt men har varit skadad senaste månaderna och ofta ersatts av Peter Cavar.  Backlinjen leds oftast av ett mittlås med Patrick Dyrestam-Leksell, där lagets kapten Billy Nordström tar vänsterbacken och Martin Zanjanchi högerbacken. Nikola Zivkovic spelar centralt med Linus Dahl på mittfältet och Karl Bohm är ett ständigt hot från högerkanten. Framåt har det oftast varit Paka och Victor Edvardsen, när Bilhall Titi varit tillgänglig har han också spelat, ibland som yttermittfältare. Den senare har dock även han haft lite skadeproblem på slutet. Utöver dessa finns även namn som Jakob Bergman (som var med och tog brons i U17-VM), Kevin Andersson, Richard Cindric, Adnan Saltagic, Oskar Jansson, Oscar Kindlund, Hampus Dalhqvist med flera, som spelat och stått för framträdande insatser.

Billy Nordström & Martin Zanjanchi

Det är ett välbalanserat lag med bra stabilitet, men också som består av väldigt många spetskompetenser. Stabila mittbackar, passningsskickliga och offensiva ytterbackar. En tung pjäs på innermitten, och en mer offensiv spelfördelare. Karl Bohm är lagets poängmaskin och går knappast av en match utan mål eller assist i protokollet. Framåt är Paka Lagemyr en cirkusartist som är otrolig att se med sin teknik på små ytor. Han flankeras av en mer klassisk djupledslöpande striker i form av Edvardsen eller Titi. Kort och gott ett välkomponerat lag som oftast är väldigt sevärt.

Nu återstår endast tre matcher i serien innan det kan bli slutspel och det är ett oerhört dramatiskt läge. Igår vann man med 4-1 borta mot Kristianstad, men detta efter att ha legat under med 0-1 fram till 81a minuten. Då exploderar man och sätter fyra snabba mål. Detta var oerhört viktigt för det ger följande läge i tabelltoppen, där man nu har allt i egna händer.







I och med gårdagens match satte man press på Malmö att vinna sina två hängmatcher.
Gör dom det så är dom endast två poäng bakom oss. Vi är i vår tur endast en poäng från den viktiga platsen längst upp, som ju ger hemmaplan i semifinalen. Och det är här det roliga kommer.

IFK Göteborg möter BK Häcken nu på fredag, 17.00 på Skatås. Det är lite oklart varför man ska spela den på konstgräs, för jag tror mig veta att man helst hade spelat den på gräs. Speciellt då Häcken är ett ”plastlag”. Lagets vanliga hemmaplan Lemmingvallen ser inte ut att vara upptagen men som det ser ut nu är det ändå Skatås som gäller. Det kommer bli en mer eller mindre helt avgörande match för utgången av serien då det endast är tre matcher kvar. En sevärd match som jag hoppas att alla som har möjlighet åker och tittar på.  



Även killarna i laget har utryckt att de gärna vill ha mer publik på sina matcher, och gärna om det går, stöd från en klack. Skulle man tappa poäng där ser det plötsligt inte så bra ut, men man kan räddas redan omgången efter det, då Malmö och Häcken möts. I den omgången möter vi FC Trollhättan borta, för att sedan avsluta hemma mot Jönköping. I norrserien är BP mer eller mindre klara för slutspel. AIK, Vasalund och DIF gör upp om den andra slutspelsplatsen.

Med andra ord så är det max fem matcher kvar till ett nytt guld, om allt vill sig väl. Och dessutom finns chansen att fyra av dessa spelas på hemmaplan, med maximalt flyt. Men en match i taget och först är det som sagt Häcken som gäller på fredag.  

Och bollen är rund.