På gång


torsdag 11 juli 2013

Nya glänsande stjärnor

JUNIORER. Morsan hade packat väskan, kramat om pojken och vinkat av honom och sett bussen börjat rulla mot Stockholm. Några timmar senare hade han, tio år gammal, sänkt djurgården med sitt minnesvärda mål i 90:e minuten. Sedan satte sig Söder på tåget och allt gick på räls till den ödesdigra dagen, då han för länge sedan borde ha rullat ut ifrån gräsmattan. Istället haltade han omkring oförmögen att spela och där stannade han, med vissa undantag tills för någon månad sedan. Sedan slängde han av sig den tunga ryggsäcken, satte sig själv bakom ratten och tryckte gaspedalen i botten. Robin Söder var tillbaka. Åh Robin Söder.

I skymundan av den blåvita skadekolonin fäktas ungtuppar för att ta klivet upp till A-lagets träningar, avbytarbänk och slutligen startelva. En som varje dag vandrar denna väg är supertalangen Gustav Engvall. För nu när Robin är pappa kan han i sin färdighet lära sin kollega hur man gör mål på lag som Djurgården, Norrköping, Mjällby och Helsingborg. För även fast Gustav bara är nio, har han packat väskan och kanske får han chansen redan inom den närmaste tiden nu när farfar Stiller ligger i sjuksängen där hemma.

Det finns inget härligare än uträknade spelare som går in i telefonkiosken och lyfter sig. Som omvandlar en dålig passningsfot till en bra, katastrofala avslut till kliniska. Det är charmen med sporten, även fast vi sliter vårt hår i nederlagens tider. Spelare som JJ, M. Berg och Söder är spelare som vandrat den vägen. Som äntligen har fått ihop sitt pussel eller hittat tillbaka till det redan lagda. Jag hoppas innerligt att även Gustav eller någon annan junior kan bli en pusselbit i bygget för SM-guld. För mot Brommapojkarna är vi skadeskjutna och behöver de som är nio år gamla. Pappa Söder kommer visa vägen.