På gång


torsdag 9 maj 2013

Medgångssupportrar gör skillnad

MEDGÅNGSSUPPORT. Det finns en mindre kategori supportrar som så fort det visas ett större intresse bland "medgångssupportrarna" (till viss del mig själv inkluderad) reagerar hatiskt och exkluderande, ofta dessutom ganska högljutt. Hur tänker ni? Jag ska försöka bena ut hur jag tänker i och med detta inlägg.

Om vi alla är överens om att en fullsatt och kokande arena är en mer intressant arena att besöka än en halvtom och avslagen dito så är vi en bra bit på vägen i detta resonemang. Om vi alla tror att våra sportsliga resultat påverkas i positiv riktning om vi är många som står bakom vårt kära IFK Göteborg på läktarna så har vi kommit ännu längre. Om vi alla får gåshud när Snart skiner Poseidon framförs av 18000 unisona Änglar så är vi mer eller mindre i mål. Om vi dessutom kan hjälpas åt att få med så många Änglar som möjligt till Norra Stå i Solna för att bevittna cupfinalen så skulle jag nästan vilja kalla oss den "familj" som jag hoppas på att vi innerst inne tillhör. Så hur når vi dit?

Jag har några konkreta tankar kring detta:

  • "Folk drar folk" - ju mer inkluderande vi är, desto mer plats gör vi för andra som också älskar IFK Göteborg. Ju fler vi är som älskar och pratar positivt om IFK Göteborg, desto mer får media upp ögonen för oss som supportrar, för oss som klubb och för vår "familj". Medias bevakning, inklusive mitt eget bloggande på denna domänen, bidrar till att vi blir fler och fler. Tro mig, det fungerar såhär. Och tro mig - hur ni pratar om oss (IFK Göteborg och Änglar i allmänhet) på arbetsplatser, på krogen, på gatan... Det påverkar också intresset.
  • "Medgångssupportrarna blir vår räddning" - om vi alltid ska reagera negativt så fort vi blir fler på bortaresorna så kommer det bli svårare att nå målen som vi gemensamt var överens om ovan. Om vi anser att vi är omkring 5000 (antalet årskort som måttstock) i den kärna som "alltid" besöker Gamla Ullevi när Blåvitt spelar match, så är vi alltså beroende av omkring 13000 "medgångs-Änglar" varje match för att fylla arenan. Inkludera dessa! Om vi ska bli fler så måste vi låta alla vara "gröna" i sin blåvita kostym (kul paradox tycker jag själv).
  • "Vi måste sluta vara paradoxala" - ni kan inte både exkludera medgångssupportrarna och fortsätta vara förbannade och missnöjda över att våra publiksiffror inte är i närheten av de bästa i Sverige (...ännu. Jag är dock säker på att vi är på väg åt rätt håll).

Delar av Kommandobryggan hemma mot Brommapojkarna
Vi är absolut flest. Ja vi är dubbelt så många som Djurgårdarna som påstås vara näst flest. Jag är dock övertygad om att vi enbart kan räkna oss som flest om vi är just inkluderande. Vi måste tillåta medgångare som varit besvikna på resultaten de senaste åren komma tillbaka och göra sitt första besök på Gamla Ullevi för året. Vi måste tillåta medgångssupportrarna boka tågbiljetterna framför näsan på oss, för det kan vara just denna tågresa som får dem fast och återkommer. Vi måste inkludera kvinnor, barn, människor från olika sociala skikt, människor som har närmare till våra bortamatcher än våra hemmamatcher, ja, de allra flesta som sätter IFK Göteborg i första rummet. Alla dessa människor har haft en röst i Orvestos undersökning. Alltså, vi kan inte vara flest och exkluderande. Vi kan bara vara flest om vi inkluderar.

Delar av det massiva bortaföljet på Myresjöhus Arena
Så till alla er som tvekat de sista åren vill jag säga några saker: Det gjorde jag också. Jag var borta från årskorten, kärleken, stämningen och kamratskapet i många år. De sista åren har jag dock inte missat många matcher. Jag åker på så många bortamatcher jag hinner och jag missar inte många blåvita minuter på hemmaplan. Kan jag komma tillbaka och finna glädjen så kan ni också komma tillbaka. Jag kan uppriktigt säga att så roligt som jag har haft i blåvita sammanhang i år har jag inte haft på många år. Ölen på stan innan match, bussresorna, kontakten med blåvita jämlikar, bloggandet. Allt detta flyter samman och innebär inget annat än en känsla av blåvit eufori. Ramsorna som ekade på Myresjöhus Arena i Växjö ekar fortfarande i de småländska skogarna. Vi visade upp oss från vår bästa sida och förhoppningsvis var det en del knattar i Växjö som såg oss, hörde oss och "fastnade". Kom igen - att växa upp i Växjö och hålla på Östers IF kan INTE vara roligt. Då är det ganska skönt att det kommer ett inkluderande gäng med till viss del tokiga men snälla supportrar från Göteborg och sjunger in lite vett i skallen på dem. "Hej hå, hej hå - mot Cupen-Guld vi gå!"

Jag är medveten om att ni är många besvikna där ute som inte fått plats på det första tåget till Stockholm, men jag hoppas att ni kan se på det såhär: Ni "gav bort" er plats till en ängel. Ni gav bort er plats till någon som också ville dit. Ni gav bort er plats till en utav medgångarna. En utav medgångarna som måste åka till Stockholm och se Blåvitt vinna ett Cup-guld för att "fastna" och sedan återkomma till Gamla Ullevi och kärleken till Blåvitt. Vi behöver medgångarna. De kan bli vår räddning.

Spelarna ljublar efter att ha eliminerat Östers IF i semifinalen av Svenska Cupen
Ni som inte fick biljett till Stockholm har ju alla möjligheter att lösa detta TILLSAMMANS i stället för att exkludera. Boka en buss där man får ta med sig berusningsdrycker. Flyg upp och hem igen. Hyr minibussar. Åk i privata bilar. Åk med ett gäng ni inte känner sedan innan. Mobilisera er! Vi har världens chans att göra denna match och denna resa till något som ingen av oss glömmer!
 
"Hej hå, hej hå - mot Cupen-Guld vi gå!"

PS - Glöm för allt i världen inte Halmstad hemma på lördag. Det är nu vi bygger upp publikintresset som vi så väl behöver framöver för att kunna haka på i toppen av allsvenskan. Inkludera vännerna och medgångarna. Ring någon som inte brukar gå med. Samla släkt och vänner för att välkomna Sella tillbaka med en "Snart skiner Poseidon" som får håret att resa sig på armarna. Vi ses på Gamla Ullevi på lördag. Vi ses kamrater!