2012/08/09

Mikael Stahre om lerduveskytte och om att göra det man är bra på

Kärleken till fotbollen kan på många sätt liknas med all annan kärlek och det brukar sägas att det är omöjligt att älska och vara förnuftig på samma gång, men när resultaten för det vi älskar inte blir som vi hoppas och önskar och det börjar talas om avgång tappar jag lite lusten. I min värld verkar det konstigt och rent ut sagt dumt med ett lednings och/eller tränarbyte mitt under säsong när trygghet, kontinuitet och bibehållen energi är som aldrig viktigast. Mikael Stahre har varit ett omtalat ämne enda sedan papperna var påskrivna och det blev klart att han, stockholmaren, skulle ta IFK Göteborg till topp tre i allsvenskan 2012. Jag, som själv försörjer mig på ett yrke som tränare och har det både som heltidssyssla och hobby tycker att han är en mycket intressant person som med sin unga ålder lyckats samla på sig en mycket fin meritlista. Jag kände och känner fortfarande för den delen ett stort förtroende inför honom och uppdraget för IFK Göteborg. Energi är något vi ofta hör i samband med denna man och minst sagt är energi något han ständigt utstrålar.

För en tid sedan hade jag förmånen att lyssna på Stahre i en föreläsning om hans filosofi som tränare och sätt att bedriva sin verksamhet, gruppdynamik och vad som skiljer honom från andra tränare. Jag tog plats längst bak i lokalen och redan på några sekunder har Mikael lyckats väcka publiken som halvsov efter tidigare föreläsares tal. Förutom att han bjuder på sig själv, ger publiken ett gott skratt och använder ord som många andra absolut inte hade valt, finns det ett enormt allvar och engagemang genom hela föreläsningen och när han tagit tio minuter från nästa föreläsares tid och sammanfattar det hela är det främst tre saker som fastnar hos mig:
Koll på läget, gör det du är bra på, 80/20 modellen.

Det här är alla saker jag tycker speglar honom som person och tränare väldigt bra och jag passade på att sätta mig ner och prata med Mikael i förra veckan.

Koll på läget
När andra tränare tar ledigt åker han på nästa motståndares match, analyserar, kollar filmklipp och har alltid "koll på läget", är alltid maximalt förberedd på nästa steg. Jag gör konstaterandet, att vara tränare på den här nivån är inte ett heltidsjobb och lite mer därtill - det är en livsstil.
Min första fråga Micke, hur känner du inför Tobias Sana?
- Sana är en jätte bra spelare! Han har spetsegenskaper och det är klart att det är en kluven känsla att man både gärna hade velat ha honom kvar i IFK Göteborg men också att det självklart är en utmaning och stimulerande för honom att flytta till utlandet och Holland. Det är så här branschen fungerar helt enkelt sen kan man tycka vad som helst att det är jätte tråkigt och att det är en bra spelare men idoler kommer och går och klubben består.

Har man planer på nya spelare?
- Man har alltid en diskussion om nya spelare och det är en ständig process, vilka spelare som finns tillgängliga på marknaden och hur ekonomin ser ut i klubben. Vad spelarna har för ekonomiskt eskande, vilka positioner vi behöver kontra defensiva, offensiva spelare, kontra åldersstruktur, kontra nationalitet, kontra gruppdynamik. En ständig process och det ska alltid vara rätt och man tar inte bara en spelare för att ta honom. Det är en investering klubben gör och det måste vara rätt på alla plan.

Gör det du är bra på och 80/20 modellen som Micke beskriver i föreläsningen handlar om styrkor och svagheter. Han gav mig och publiken ett flertal exempel på sina svagheter men också sina styrkor och poängen med att inte lägga fokus på svagheterna då det gör dessa ännu synligare.
När en spelare hamnar på vad jag väljer att säga fel plats är det såklart svårare att göra det man är bra på. Rätt man på rätt plats, hur ser du på det? 
- I grund och botten handlar det om att man ska se sina starka sidor före sina svaga sidor och man ska göra de egenskaper man vet att man är bra på fullt ut, inte 80 procent utan 100 procent.
Sen finns det alltid ett kollektiv att ta hänsyn till, ett lag, en taktik, vilka andra egenskaper finns i laget. Är någon borta måste någon annan spela på den positionen och då kanske inte kan spela på den positionen man egentligen optimerar. Det är sådana saker som ingår i tränarens värld och det är klart att vissa spelare är bättre på vissa positioner och att det här är en sådan grej som fans kan ha synpunkter på men det kan vara skador eller taktiska aspekter, hur man vill ha den enskilda matchen. Det handlar om att backa upp varandra. I den perfekta av alla världar skulle alla springa omkring och göra det dem är bra på sen finns det också sådana saker som man måste städa upp för varandra och att göra saker som man inte tycker är kul och trivs bäst med, det ingår. Två mittbackar går sönder hos oss, både Philip Haglund och Jakob Johansson tycker jag har gjort det bra men det är klart att det märks på dem tillsammans att de inte är skolade mittbackar. När Kjetil är borta tappar vi en viss defensiv instinkt men i det läget har vi inga options, vi kan välja att spela med yngre spelare men någonstans måste man också vi vilket läge man är i och vikten av erfarenhet.

"Jag kör som fan varje dag!"

 

Hur använder du modellen i din roll som tränare?
- Jag kör som fan varje dag!
Det är ett yttre tryck att vara spelare eller för den delen tränare för Blåvitt och det är ett förpliktande uppdrag. Jag gör det jag är bra på varje dag, och jag gör det igen och igen och igen och igen.
Jag jobbar stenhårt för det här!
Uppenbarligen har inte resultaten varit tillräckligt bra det är vi medvetna om. Det som är viktigt då är att inte bli stukad, Det är då det ställs det på sin spets vad man har för filosofi och värdegrund. Nu när det har gått dåligt och med åt helvete för många oavgjorda matcher, då vi i majoriteten av matcherna har spelat oavgjort men varit förtjänta av tre poäng. Det är nu man måste ta flaggan och köra!
När mediatrycket blir så stort är det extra viktigt att hålla ihop internt och att man bedriver sin verksamhet och inte låta tankarna flyga iväg även fast man har hjärta till supportrar, fans, kommentatorer och media. Det är normalt, det är så det fungerar. Helt okej för mig.
All respekt för de som vaknar upp varje morgon och ser sig själv i spegeln som supporter för IFK Göteborg att det känns viktigare än allt annat. Det är blåvitt som är först och jag har all respekt för det. Det vore tjänstefel av mig - DET vore tjänstefel, att inte göra mitt absoluta bästa! Att jag vore stukad, inte tror på mitt lag eller att inte vara kritisk granskande. Det är ju självklart. Man jobbar ju mer än någonsin när det går dåligt och hårdare. Vi är fullt medvetna om beslut att vi ska vända det här.

"Laget brinner ju för att vinna varje trea!"


Målsättningen för hösten?
Målsättningen är alltid att vinna varje match!
IFK Göteborgs målsättning och vision är glasklar - Blåvitt ska vara i topp tre och vill spela europeiskt spel. Där vill vi vara!
När vi har spelat 17 matcher, har 13 matcher kvar och 9 poäng upp till tredje platsen är det bara att konstatera att vi har ett dåligt läge. Är det så att vi har en riktigt bra höst skulle vi kunna vara med och klättra i tabellen på ett bra sätt. Vi måste också vara ödmjuka över det läge vi ligger i.

"Just nu så ligger vi nio poäng under vår målsättning och det är inte godkänt - fakta!"


Serien är ju generellt jävligt jämn både uppåt och nedåt. Om vi förlora mot Gefle med 5-0 vill vi vinna matchen mot Syrianska, när vi vinner den vill vi vinna matchen mot Norrköping, vinner vi mot Norrköping vill vi vinna nästa... Laget brinner ju för att vinna varje trea!  Det är det som är nyckeln. Just nu så ligger vi nio poäng under vår målsättning och det är inte godkänt - fakta!
Men vi kan inte ligga och gråta över det utan jobba som satar. Man plockar alltid bara fram match efter match. Hur vinner vi nästa, hur förbereder vi oss maximalt. hur tror vi att vi ska vinna - vinn den. Skulle vi inte vinna den så vinner vi nästa...

Hur undviker man, som du säger, känslomässiga hissar?
Avskärma sig och vara så fokusera som möjligt på det vi ska göra.
Vad gör vi på träning - fokusera på det få in våra goda vanor där.
När vi har match - fokusera på insatsen så mycket som möjligt.
Inte åka med, att publiken skriker eller att media skriver en viss sak. Fokusera sakligt, jobba vidare, vara ödmjukt inställd överallt, att det är en sådan här värld vi lever i, vara medveten om situationen avskärma - kör som fan!

Känner du att du har stöd från spelare och ledning?
Sedan första sekund i Blåvitt har jag känt ett extremt stort engagemang från spelarnas sida. De som ser oss bedriva vår verksamhet varje dag så är det ett jävla tryck när vi tränar och kör.
Det är alltid så i alla grupper att det säkert finns någon som har synpunkter på att man inte får spela, någon som spelar på felaktig position, blir utbytt för tidigt eller vad det nu kan vara - normalt! Så är det väl i alla roller. Jag hoppas och tror att jag har det.
Hade jag känt att spelarna inte gett mig någon energi tillbaka då hade jag inte kunnat ge någon energi till spelarna, att all den passion och kraft som jag ger till mina spelare om jag inte får tillbaka någon gång. Det visar dom och lojalitet. Det känns jätte bra.
Ledningen, vi ska göra IFK Göteborg bättre och vinna nästa match. Skulle det vara så att någon inte har förtroende, ja det är så det fungerar. Gör IFK Göteborg den bedömningen att inte jag är tillräckligt bra så kommer de att ta bort mig och någon annan kommer stå som tränare även fast jag inte hoppas det. Jag gör mitt bästa varje dag, jag har avtal i tre års tid min ambition är att fullfölja och som det känns just nu skulle jag vilja vara här över lång period. Som sagt, normalt - inget jag fokuserar på.

De flesta njuter av ett mer spelande IFK Göteborg men alla är inte övertygade om att spelarna tror på spelidén och tycker sig se en viss otrygghet? 
- En viss ängslighet då vi tappat flera ledningar, men otrygghet nej!

Vad kommer du som tränare göra annorlunda under hösten?
- I grund och botten så har man sin filosofi sitt ledarskap, sin metodik, pedagogik, hur man bedriver träningen. Där har jag varit fotbollstränare så länge och i det stora hela - noll avkall!
Sen finns det detaljer där jag måste vässa men min filosofi - glasklar. Skulle jag göra avkall på den då har jag ingenting att ge. Jag måste göra det jag är bra på fullt ut. Sen är det alltid så att man måste slå sig själv på fingrarna och konstatera att, det där måste jag förbättra, det där måste jag göra annorlunda och se saker med kritiskt granskande glasögon.

Efter mötet med Micke kan jag konstatera att energin, filosofin, viljan att vinna varje trea finns där och som han själv säger är alla fullt medvetna om beslutet att vända det här. Det kommer alltid finnas saker att ifrågasätta och det finns alltid synpunkter och som Micke säger det är normalt. Han låter sig inte påverkas negativt snarare tvärtom. Innan vi skiljs åt ställer jag några avslutande frågor.

Har du hunnit titta något på OS?
 - Ja lite grann

Vilken gren skulle du ställa upp i? (Utan att tänka får jag svaret)
- Lerduveskytte för jag brukar vara pricksäker eller tyngdlyftning då jag vill lyfta något tungt upp i taket!


Nu gör Vi det Vi är bra på...

/Petra